Sida 324
Landbodaler ...
kontraktsprosten såsom lägre instans, och från hvilken kan vädjas till Höjesteret. Numera hållas landemoder endast en gång om året. Emellertid har man sökt att gifva dessa möten en mera allmän betydelse för den kyrkliga utvecklingen. Genom ett k. reskript af 1809 påbjöds t. ex., att vid dem skulle förekomma teologiska diskussioner, i hvilka stiftets alla prester fingo deltaga. Men derjämte är det, sedan 1850, vanligt, att kyrkliga frågor och lagförslag, om hvilka regeringen önskar höra presterskapets mening, framläggas för "det udvidede landemode", till hvilket alla stiftets prester inbjudas. Någon omröstning eger dock vid sådana tillfällen icke rum. Landemoderne hafva alltså utvecklat sig till ett slags kyrklig representation, den enda i Danmark. Äfven på Island hålles årligen en "synodus". C. R.
Landen, John, engelsk matematiker, f. 1719, d. 1790, var förvaltare hos en engelsk magnatslägt. L. idkade en ganska omfattande matematisk författareverksamhet, hvilken förskaffade honom ledamotskap af Royal society i London (1766). Han var den förste, som visade, att en elliptisk integral genom en enkel algebraisk substitution kan transformeras till en annan elliptisk integral med en ny modyl, som är en algebraisk funktion af den ursprungliga. Denna sats, som efter upptäckaren kallas Landenska transformationssatsen, bildar utgångspunkten för vigtiga undersökningar inom teorien för de elliptiska integralerna; dock synes L. sjelf ej fullt hafva insett dess stora betydelse. För öfrigt sysselsatte L. sig med flere andra frågor, t. ex. summation af serier och integration af differentialeqvationer. Han försökte äfven, ehuru med ringa framgång, att i stället för differential- och integralräkningen införa en annan, enligt hans åsigt på bättre grunder stödd kalkyl, hvilken han kallade "residual analysis". -- L:s skrifter äro till en del införda i Royal societys "Philosophical transactions", till en del åter särskildt utgifna. Bland dessa senare må nämnas Mathematical lucubrations (1755) och Mathematical memoirs (1780, 1789). G. E.
Lander, Richard, engelsk Afrikaresande, f. 1804 i Cornwall, åtföljde 1825 såsom tjenare Clapperton (se d. o.) på dennes resa från Benin till Sokoto, der Clapperton dog. På uppdrag af engelska regeringen företog han 1830 jämte sin broder John (f. 1807, d. 1839) en ny afrikansk resa, under hvilken bröderna foro utför Niger och konstaterade, att denna flod faller ut genom flere armar i Beninbukten. Tillfångatagna af negrer och sålda till en slafhandlare, lösköptes de af en engelsk skeppare och återvände 1831 till England. På en ny expedition till Niger, som Richard L. anträdde redan 1832, erhöll han i en strid med infödingarna ett skottsår, af hvars följder han dog i Fernando Po 1834. Skrifter: Records of Clapperton's last expedition to Africa (1830) och Journal of an expedition to explore the course and termination of the Niger (1832; 2:dra uppl. 1856).
Landerbeck, Nils, matematiker, född i Kalmar d. 3 Febr. 1735, blef efter afslutade studier i Upsala filos. magister 1767 och docent i fysik 1771. Sedan han derefter successivt varit e. o. adjunkt i astronomi, adjunkt i matematik och naturkunnighet samt e. o. professor, utnämndes han 1795 till ord. professor i matematik, hvilken befattning han bibehöll till sin död, d. 24 Maj 1810. L. var ledamot af Vetenskapsakademien (1786) och af Vetenskapssocieteten i Upsala (1798). -- Såsom vetenskaplig författare förtjenar L. i svenska matematikens historia plats mera på grund af qvantiteten än qvaliteten af utgifna skrifter. Hans afhandlingar äro hufvudsakligen dels införda i Vet.-akad:s handl., dels utgifna i disputationsform. De förra behandla visserligen till största delen speciella frågor ur differentialoch integralräkningen -- en gren af matematiken, hvilken under denna tid i Sverige ansågs utgöra den matematiska vetenskapens högsta och svåraste del --, men innehålla ingenting originelt. Så uppställer L. t. ex. i afhandlingen Metod att integrera en differential aequation (Vet.-akad:s handl., 1796), en eqvation, som genom en obetydlig transformation öfvergår till den redan i slutet af 1600-talet behandlade s. k. bernoulliska differentialeqvationen. Integrationen utföres genom att bestämma en integrerande faktor, som innehåller blott den oberoende variabeln, en metod, som redan 50 år tidigare hade blifvit framställd, ehuru L. i sin afhandling icke nämner ett ord derom. En längre afhandling af L., Methodus inveniendi lineas curvas ex proprietatibus variationis curvaturae, finnes införd i London-akademiens "Philosophical transactions" (1783--84). Ej häller hans akademiska afhandlingar, hvilka uppgå till något mer än ett tjugotal, erbjuda en sjelfständig behandling af de deri uppställda problemen, men synas deremot vara ganska lämpliga för det med dem afsedda ändamålet. För öfrigt har L. meddelat en tämligen torftig samling notiser rörande de matematiska vetenskapernas tilstånd vid Upsala Academie under det sjutonde seclet (Vet.-akad:s praesidietal 1799) och i sitt inträdestal i Vetenskapsakademien försökt lemna framställning af de allmännaste mathematiska methoder (1786), hvilken dock i det hela taget är ganska fragmentarisk. G. E.
Landerneau [langdörnå], stad i franska depart. Finistère, vid Elorns utlopp i Brest-viken. Omkr. 7,000 innev. Skeppsbyggen och linnemanufakturer.
Landerupgård, egendom i Volstrup socken i södra Nörre-Jylland, är sedan 1867 filial till uppfostringsanstalten Flakkebjerg (se d. o.). 1883 funnos på L. 98 elever. E. Ebg.
Landeryd, socken i Östergötlands län, Bankekinds och Hanekinds härad. Areal 3,173 har. 1,063 innev. (1883). Till Bankekinds härad höra 1,817 har, 669 innev., till Hanekinds härad 1,356 har, 394 innev. L. utgör ett prebendepastorat (för en lektor i Linköping) af 3:dje kl., Linköpings stift, Domprosteriet.
Landes [langd], departement i sydvestra Frankrike, bildadt af delar af de gamla provinserna Gascogne, Guienne och Béarn samt
Källa: Project Runeberg ·
