Svensk Läraretidning: 1893

N:r l 5

SVENSK LÄRARETIDNING.

170

- Till poststation sförestån d are i Rum s kulla, Kalm., har generalpoststyrelsen förordnat organisten och folkskolläraren C. J. Lindell.

- En gåfva af 1,500 kr. har af tvänne sockenmän öfverlämnats till Ölme kommun. Räntan af dessa medel skall användas till fattiga barns beklädnad.

- Lunds stifts folkskoleinspektörer hade i torsdags sammanträde i Lund för att tillsammans öfverlägga om några deras uppdrag rörande angelägenheter.

- Till direktionsledamot i Tuna sparbank, Kalm., är vald folkskolläraren Ludvig Tollén i Fridhem och till hufvudman i banken folkskolläraren K. M. Karlen i Flohult.

- Till räntefria lån åt sådana personer ifrån församlingen, som ämna aflägga små- eller folkskollärareexamen, har kyrkostämman i Orsa anslagit 1,000 kr.

- En fosterländsk fest firades i Forserum den l d:s, hvarvid den till stationssamhällets skola inköpta flaggan högtidligen invigdes. Pastor J. A. Ekholm framhöll i ett fosterländskt tal flaggans betydelse.

- Göteborgs arbetareinstitut har nu ägt bestånd i jämt 10 år. Institutet, hvars föreståndare är seminarieadjunkten G. O. Börjesson, firade i går afton afslutandet af sitt första decennium med en enkel fest.

- En understödsfond är under bildning bland Sundsvalls lärarepersonal. Sedan 25 personer nu tecknat sig, har en kommitté blifvit tillsatt för frågans vidare behandling. Kommitterade äro hrr J. Nyström, P. Landgren och N. Stenlund.

-- Lönen oafkortad erhåller förste läraren vid Åtvidabergs folkskola under vårterminen, ehuru han på grund af sjukdom under denna tid åtnjuter tjänstledighet. Församlingen har, på förslag af baron Adelsvärd, beslutat bekosta vikariens hela aflöning.

- Tuna församling, Kalm., har nu, sedan slöjdskola för gossar blifvit inrättad vid Fridhem, 3 folkskolor, 3 småskolor, l mindre folkskola, 3 fortsättningsskolor, 3 slöjdskolor för gossar och 2 slöjdskolor för flickor. En tredje flickslöjdskola torde komma till stånd med nästa ars början.

- Pedagog/en i Trosa, som i verkligheten varit indragen under många år och förvandlad till vanlig folkskola, skall nu äfven till namnet upphöra. Församlingen får hädanefter statsbidrag som till vanlig folkskola i stället för hittills utgående »indelningsersättningar». På denna anordning vinner staden.

- Föräldramöte hölls den 4 d:s i Hjärpen i sammanhang med V. Jämtlands kretsförenings möte. Därvid förekom föredrag om barnuppfostran samt en liflig och sakrik diskussion om uppfostrans väsentligaste mål. Mötet var talrikt besökt och deltagarnas belåtenhet allmän.

- Örebro lärarekår vill i förening med skolrådet söka åstadkomma samverkan mellan skolmyndigheterna och husbönderna, särskildt vid ungdoms antagande i tjänst. Skolfprening-en har uppdragit åt fröken Tengvall och hr Fridén att till nästa möte inkomma med förslag till skrifvelse i ämnet till skolrådet.

f1 - £/; folkupplysningens vän är konsul A. M. Wiel i Fredrikshald, ägare af den stora skogsegendomen Djurskog i Östervallskog. Vid denna sin egendom har W. på egen bekostnad låtit uppföra och inreda ett tidsenligt skolhus, hvarjämte han ock förklarat sig för framtiden vilja underhålla detsamma. Vid sina besök på egendomen försummar W. aldrig att infinna sig i skolan och höra efter sina små skyddslingars framsteg i vetande.

- Askers kretsförening hade den 4; d:s sammanträde i förening med föräldramöte. Pastor Lundberg höll föredrag om föräldrars plikter mot sina barn. Därefter behandlades frågan: »Påkallar behofvet, att församlingens och skolans lärare taga sig särskildt an den konfirmerade ungdomen?» Då denna ungdom vore för omogen att skota sig själf, ansågs, att de hem, där den vistades, borde vara dess bästa

stöd samt församlingens och skolans lärare dess naturliga vänner och rådgifvare.

- Om multiplikationstabellen diskuterades vid ett möte mellan Söderala församlings lärare och lärarinnor den 4 d:s. Följande resolution fattades: »Multiplikationstabellens inlärande bör föregås af ett grundligt åskådliggörande af läroinnehållet. Detta börjas redan på småskolans första stadium. Det mekaniska inlärandet af densamma fortgår sedan, tills barnen så snart som möjligt vunnit full färdighet i densammas användande.»

- Om geografiundervisningen öfverlade Sundsvalls skollärareförening den 7 d:S i samband med en vid mötet hållen geografilektion. Det framhölls, att man genom åskådning borde i möjligaste mån påverka förståndet, innan lärostoffet inarbetades i minnet. Hjälpmedel härför vore bland annat uppritning af landskapskonturer samt berg- och flodsystem på krit-taflan. Önskligt vore, att landskapskartor utarbetades till skolbruk.

- Rättstafningsfrågan var föremål för diskussion vid ett skolmöte i Mora den 23 mars. Därvid påvisades, hurusom stafningen enligt nya läseboken blefve mycket försvårad, vacklande och osäker till följd af de inkonsekventa ändringar, som åtskilliga ljuds beteckning där undergått. Följden häraf blefve, att läraren icke kunde gifva barnen en kort och bestämd ledning för dessa ljuds beteckning. Flera talare framhöllo den förbristring, som rådde i detta stycke t. o. m. på högre ort.

- Skolväsendet i Styrnäs, Vnrl., har hittills lämnat mycket öfrigt att önska. Församlingen, som räknar 291 skolpliktiga barn, har endast en folkskola, flyttande mellan tre stationer, samt en mellan fem stationer flyttande småskola. Nu har emellertid å kyrkostämma den 26 mars beslutats att med det snaraste inrätta en fast folkskola inom Lo rote, som har omkring 126 skolbarn, men en skollokal som endast rymmer ungefär 30.

- Upprättande af en folkskolans högre afdelning, bildad af nuvarande öre och en nybildad 6:e klass, är ifrågasatt i Göteborg. Vid folkskolestyrelsens sammanträde den 5 d:s väckte professor Carlson förslag i ämnet. Ändamålet med denna afdelning vore att bereda den arbetande klassens barn tillfälle att utöfver den obligatoriska folkskolekursen inhämta elementen af allmän bildning, som kunde blifva dem af direkt nytta för det praktiska lifvet. Förslagit remitterades till pedagogiska afdelningen för närmare utredning.

- På besvär af Utö församling, Sthm, har kammarkollegium den 6 sistlidne februari befriat församlingen från det henne af länsstyrelsen ådömda skadestånd åt läraren af 393 kr. 75 öre för bristfällig bostad m. m., men fastställt länsstyrelsens utslag, i hvad det ålägger församlingen att i behörigt skick för-sätta skolhusbyggnaden och uppföra visthusbod, ordna och torrlägga sko!tomten samt anlägga redan beslutad skolträdgård och planteringsland vid äfventyr, att detta eljest komme att verkställas på församlingens bekostnad.

- Om straff och belöningar i skolan diskuterades vid Falu lärare- och lärarinneförenings extra sammanträde den 4 d:s. Vid utöfvandet af tukten i skolan måste läraren vara besjälad af den ömmande föräldrakärleken. Han bör visa, att det är det onda och orätta han måste straffa, så att barnen inne, att det är deras väl läraren åsyftar. Tukten måste komma gradvis, först kärleksfullt förmana, så varna, så hota och sist aga. Angående belöningar uttalades flera meningar, dock voro alla ense därom, att de belöningar, som utgå i form af premier och utdelas vid terminernas slut, äro af flera skäl förkastliga. Skulle de finnas, borde de komma i form af understöd.

- En geometrisk tabell, så konstruerad, att man medelst å densamma anbragta rörliga armar kan bilda hvilken plan geometrisk figur som helst, har uppfunnits af mekaniske arbetaren Anders Persson i Bårslöf, som anser att en sådan tabell skall kunna blifva ett praktiskt åskådningsmateriel vid undervisning i

den plana geometrien. Samtidigt med att en geometrisk figur blifvit bildad på denna apparat äro, menar uppfinnaren, i de allrar flesta fall figurens storheter kända, utan att några räkneoperationer behöfva verkställas. Med tillhjälp af tabellen kan, heter det vidare i prospektet, de trigonometriska linjernas naturliga storlek, för hvilka radier och vinklar man önskar, direkt afläsas.

- / syftet af brukspatron Hugo Tamms sed-i lighetsmotion har ett stort antal lärare och l lärarinnor förklarat sig instämma, nämligen från Stockholm 831 (däraf 499 vid folkskolorna), Gäfle 84, Göteborg 65, Hernösand 43, Jönköping 19, Karlstad 17, Kalmar 51, Linköping 59, Norrköping 86, Nyköping 18, Skara 19, Sundsvall 17, Västerås 13, Växjö 27 och Öre-i bro 22. Molionen blef med någon förändring | bifallen af första kammaren sistlidne torsdag, och efter den ganska väsentliga ändring i formellt hänseende, som vidtogs af första kammaren, är det att antaga, att äfven andra kammaren skall godkänna samma beslut.

Riksdagen.

Småläroverksfrågan.

Statsutskottets majoritet, bestående af samtliga ledamöter från andra kammaren äfvensom friherre C. G. A. Klingspor från första kammaren, har afgifvit följande utlåtande öfver k. m:ts proposition om småläroverkens ombildning samt de i sammanhang därmed väckta motionerna:

Egentliga syftet med det förslag till lösning af den s. k. småläroverksfrågan, som k. m:t nu framlagt, synes vara att genom anordnande af samundervisning vid de ifrågavarande läroverken ingjuta nytt lif i dem och därigenom bevara dem åt de kommuner, där de nu finnas. Ehuru den ifrågasatta lösningen enligt departementschefens uppfattning icke skulle vara definitiv, lärer likväl något tvifvel knappast kunna råda därom, att genom ett bifall till förslaget läroverken skulle komma att fastslås i vederbörande städer, och den handlingsfrihet, som riksdagen allt sedan år 1882 ägt att kunna, då omsider meningarna hunnit enas, på ett ändamålsenligt sätt ordna ifrågavarande del af undervisningsväsendet, komma att väsentligen inskränkas, i det att nämligen lärare åter skulle vid läroverken anställas å ordinarie stat. Uppfattningen inom landet har emellertid allt mera gått i den riktning, att ifrågavarande läroverk böra indragas och ersättas med någon skolform, mera afpassad för behofvet hos det stora flertal lärjungar, som nu från dem utgå i det praktiska lifvet. Och mot den nu föreslagna samskolan synas utskottet tungt vägande anmärkningar kunna riktas.

På samma gång den ifrågasatta anordningen, såsom nyss blifvit anmärkt, skulle medföra ett fastläsande af de smärre allmänna läroverken, innehåller sålunda förslaget en alldeles opröfvad nyhet. Den skolform, som föreslås, saknar nämligen helt och hållet fotfäste i vårt undervisningsväsende. Den är uppenbarligen företrädesvis afsedd för de mera bemedlades barn, men kan icke ens tillfredsställa dessas behof, då den icke medför dimissionsrätt till högre läroverk. Och den leder vidare in på en väg, som i sin fortsättning måste medföra högst betydliga utgifter för stats-