Tillbaka Read Runeberg

Svensk Läraretidning: 1893

Originalsida 180
Originalsida 180
Originalsida 180
Originalsida 181
180–181

Sida 180

1893-04-12

180

SVENSK LÄKARETIDNING.

N:r 15 *

verket. Om statens uppoffringar för ifrågavarande skolor endast kunna försvaras därigenom, att äfven flickor få tillträde till dem, torde nämligen med skäl kunna frågas, hvarför staten i så stor utsträckning skall tillgodose flickundervisningen endast i de smärre städerna, och befogade anspråk synas då kunna framställas från de större städernas sida, att staten äfven måtte under liknande former sörja för undervisningen af deras kvinnliga ungdom.

Af nu anförda skäl anser sig utskottet icke kunna förorda k. m:ts framställning, och häraf följer äfven, att utskottet icke kan biträda hr Zottermans därpå grundade förslag samt de yrkanden, som af hrr Nilson och Restadius framställts i förra delarna af deras motioner.

Beträffande åter sistbemälde två motionärers alternativt väckta förslag om de tre-klassiga läroverkens i Falköping och Alingsås uppflyttning till fern-klassiga, vill utskottet icke förneka, att skäl anförts till stöd för en sådan förändring, men då uppflyttningen, därest den bör äga rum, synes utskottet böra företagas endast i sammanhang med en omreglering af de femklassiga läroverken i deras helhet, därvid tillfälle blir beredt att samtidigt indraga sådana läroverk, hvilka icke kunna anses försvara sin plats, kan utskottet under för handen varande förhållanden icke annat än afstyrka motionerna jämväl i denna del.

Hrr Bergs och Hammarlunds förslag synes utskottet förtjänt af synnerlig uppmärksamhet. Genom att uttala sig till förmån för bemälda motionärers yrkande på indragning af de återstående treklassiga läroverken samt pedagogierna skulle riksdagen gå vidare på den år 1890 beträdda vägen, hvilken ensam synes föra fram till det mål, som, enligt utskottets förmenande, bör uppställas för småläroverksreformen, eller inrättandet af just sådana Öfverbyggnader på folkskolan, hvilka motionärerna förorda och hvilka, då desamma i själfva verket komme att utgöra en utveckling af den högre folkskolan, i motsats till de af k. m:t föreslagna samskolorna, skulle nära ansluta sig till vårt nuvarande undervisningsväsende.

Att nu fatta definitivt beslut om indragning af samtliga ifrågavarande läroverk och pedagogier synes utskottet emellertid så mycket mindre böra ifrågakomma, som några af dessa läroverk kunna anses så lifskraftiga, att de, såsom förut framhållits beträffande läroverken i Falköping och Alingsås, till äfventyrs böra förändras till femklassiga, hvadan utredning i detta hänseende uppenbarligen måste föregå ett dylikt beslut. Icke heller synes riksdagen nu böra besluta upprättande af mellan-skolor i enlighet med de af hrr Berg och Hammarlund angifna grunder, ty äfven i detta afseende lärer vidare utredning vara af nöden. Bemälde motionärers förslag i denna del sammanfaller i öfrigt i allt väsentligt med det förslag till förändring af den högre folkskolan, som framställts af hr Liljeholm, och då sistnämde motionär ifrågasatt en skrifvelse till konungen i ämnet, synes det utskottet, som om riksdagen

borde vidtaga en sådan åtgärd, hvilken emellertid lämpligast torde böra anknytas till den af hrr Berg och Hammarlund väckta motionen, då i denna jämväl yrkats afslag å k. m:ts i fråga om de tre-klassiga läroverken nu gjorda framställning.

Till utgångspunkt för utredningen synes lämpligen kunna tagas de af sistbemälda motionärer angifna grunder, dock att, enligt utskottets förmenande, dels någon viss ålder icke bör föreskrifvas för vinnande af inträde i skolan, enär sådant inträde icke bör förvägras någon, som verkligen innehar det af motionärerna för inträde jämväl fordrade kunskapsmått, dels det tillägg bör göras, att undervisning i ett främmande lefvande språk bör i skolan meddelas, hvarjämte äfven torde kunna, på sätt motionärerna i motiveringen jämväl antydt, ifrågasättas, huruvida icke barn från annat distrikt än det, där skolan vore belägen, borde äga tillträde till skolan mot erläggande af någon mindre afgift. Att, såsom hr Liljeholm föreslagit, anvisa särskildt anslag för utrednings verkställande, lärer icke vara erforderligt.

I afvaktan på det förslag, hvartill den ifrågasatta utredningen kan föranleda och med stöd af de väckta motionerna i ämnet synes emellertid riksdagen böra nu fatta ett definitivt beslut angående utsträckt disposition af anslaget till understöd åt högre folkskolor. Såväl hr Liljeholm som hrr Lundberg och Vahlin hafva föreslagit, att bidrag från berörda anslag måtte få utgå jämväl till högre folkskolor, som inrättas i städerna, hr Lundberg med den inskränkning, att endast sådan stad, där allmänt läroverk icke finnes, bör komma i åtnjutande af ifrågavarande förmån, och hr Vahlin med den utvidgning, att jämväl enskildt, med högre folkskola jämförligt läroverk i stad bör däraf blifva delaktigt.

I frågans nuvarande läge synes det utskottet icke behöfligt att gå utöfver hvad hr Lundberg föreslagit, dock att åt beslutet torde böra gifvas en något annan formulering, än den bemälde motionär ifrågasatt, i det att nämligen, bland annat, lärer böra uttryckligen förklaras - hvad motionären i öfrigt uppenbarligen afsett - att icke heller stad, där pedagogi nu finnes, bör blifva berättigad till understöd från anslaget,

Då en icke obetydlig del af anslaget för närvarande besparas, synes någon förhöjning af detsamma, på sätt hr Lundberg föreslagit, icke för nästkommande år vara behöflig.

Utskottet, som här nedan gör de hemställanden, hvartill hrr Liljeholms, Vahlins och Lundbergs motioner funnits föranleda, får, med afseende å förevarande framställning och därmed direkt sammanhängande motioner, nu hemställa:

a) att riksdagen, med afslag å k. m:ts förevarande framställning, må i anledning af hrr Bergs och Hammarlunds motion uti skrifvelse till konungen anhålla, det k. m:t täcktes, efter föregående utredning, taga i öfvervägande ej mindre, huruvida icke samtliga nu befintliga tre-klassiga allmänna läroverk och

pedagogier kunna indragas, med undantag för sådana läroverk, hvilka kunna anses böra förändras till fem-klassiga, än äfven, huruvida icke åtgärder böra vidtagas för inrättande i de indragna läroverkens och pedagogiernas ställe af högre folkskolor, anordnade i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af utskottet ofvan angifna grunder;

b) att hr Zottermans ofvan omförmälda motion icke må af riksdagen bifallas ;

c) att hr Nilsons förevarande motion icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda; och

d) att icke heller hr Restadius ofvan-berörda motion må föranleda till någon åtgärd från riksdagens sida.

Reservation mot förestående utlåtande är anmäld af 11 ledamöter från första kammaren. Hrr Hugo Tamm och friherre A. /?. von Krcemer hafva reserverat sig utan att angifva sin ståndpunkt. Hrr R. G. von Hedenberg, C. Lundeberg, A. G. Svedelius, F. A. Boström, friherre F. V. von Otter, G. R. R. Tornerhielm, friherre /. T. Gripenstedt, H. R. Törnebladh och /. Kerfstedt hafva i en motiverad reservation yrkat afslag på samtliga här omnämda motioner men bifall till den kungl, propositionen, dock med någon ändring.

Ärendet afgöres i kamrarna antagligen vid dagens plenum.

De högre folkskolorna.

Med hänvisning till hvad utskottet här ofvan anfört rörande de högre folkskolorna hemställer statsutskottet - närmast i öfverensstämmelse med hr Lundbergs motion - att riksdagen må medgifva, »att det i riksstaten uppförda anslaget för understöd åt högre folkskolor må, enligt k. m:ts bepröfvande, användas jämväl till understöd åt högre folkskola, som upprättas i stad, där hvarken allmänt läroverk eller pedagogi finnes», samt att hrr Liljeholms, Vahlins och Lundbergs motioner i öfrigt (såsom om utarbetande af läroplan, om förhöjdt statsbidrag m. m.) »icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda».

Skolstatistiken.

K. m:t har föreslagit, att en aktuarie med lön af 3,000 kr. måtte anställas inom ecklesiastikdepartementet såsom biträde vid utförande af de statistiska arbetena.

Statsutskottet håller före, att med inrättande af en ny ordinarie statistikerbefattning inom departementet bör anstå, tills folkskolestatistiken bringats fram till det stadium, läroverksstatistiken snart uppnått, eller att berättelsen för ett läsår utkommer under det därnäst följande. Först vid den tidpunkten bör enligt utskottets förmenande tagas i närmare öfvervägande, huruvida, såsom departementschefen antydt, området för den statistiska afdelningens arbeten bör utsträckas att omfatta äfven andra undervisningsanstalter än de allmänna läroverken och folkskolorna, och af det beslut, som i

Källa: Project Runeberg ·