Svensk Läraretidning: 1893

N:r 21

SVENSK LÄRARETIDNING.

253

kunna vinnas genom statens mellankomst och understöd, och man har ansett rättvisa och billighet fordra, att då staten lämnar bidrag till aflönande af vikarier åt för sjukdom tjänstlediga elementarlärare, enahanda hjälp äfven bör komma för tillfällig sjukdom otjänstbara folkskollärare till del.

Oaktadt man sålunda funnit kommunerna förut betungade med utgifter för skolväsendet, har man dock ansett, att äfven de böra i någon mån bestrida här ifrågasatta kostnader,

helst endast genom en sådan anordning verklig garanti syntes kunna erhållas mot missbruk med afseende å statsbidragets anlitande. Denna fordran anse kommitterade äfven vara fullt befogad, i synnerhet som eljest den möjlighet icke lärer få anses helt och hållet utesluten, att i ett eller annat fall, då den ordinarie läraren anså-ges icke vara i allo tillfredsställande, denne kunde med vederbörande skolråds medgifvande, utan att verkligt behof af tjänstledighet förelåge, erhålla sådan ledighet, då distriktet icke komme att därför vidkännas någon uppoffring.

Kommitterade stanna därför vid det slut, att vikariens aflöning bör bestridas af den ordinarie läraren med bidrag såväl af vederbörande skoldistrikt som ock af statsverket. Proportionen skulle, enligt hvad förut meddelats, blifva denna: ordinarie innehafvare skulle afstå 150 kr. för helt läsår, staten skulle bidraga med 400 kr. och skoldistriktet med 50 kr. jämte bostad - en proportion, som synes ganska lyckligt vald.

Godt om sökande.

Till en i denna tidning ledigannonse-rad småskollärarinnebefattning i St. Mellösa i Nerke hafva anmält sig icke mindre än 19 sökande. Lönen är den vanliga : 300 kronor, husrum och vedbrand. Någon brist på småskollärarinnor tyckes således ej förefinnas.

Skolgången är obligatorisk

i vårt land - på papperet nämligen. En illustration till detta stadgande har man i följande ur Ystads-Posten hämtade notis:

En sorglig syn bjuder nu en hel mängd skolor å landsbygden en hvar, som är vän af en ordentlig och regelbunden skolgång. Fastän man är midt i brinnande termin, stå de flesta skolbänkarna tomma, och de återstående äro mera än glest besatta. Så fort en något varmare årstid inträder, lämna nämligen de barn, soin äro från behöfvande hem, skolan för att gifva sig ut i tjänst för våren och sommaren samt en god del af hösten. Barnen gifva sig ut för att med en bittert förvärfvad slant sörja för sitt uppehälle och kanske äfven skaffa en liten hjälp till den fattiga familjen. Och få de inte tjänst som vallhjon inom församlingen, begifva de sig till andra bygder, mången gång ganska aflägsna. Så gå Smålands- och Blekingspojkar - ganska ofta icke öfver 11 år - vakt hos landtman på skånska landsbygden. Det finnes förmögna församlingar, från hvilkas skolor omkring 50 procent af barnen på detta sätt af fattigdom tvungits ut i skog och mark, där de få slita ondt och undvara skolundervisning två tredjedelar af året.

Ordlista till folkskolans läsebok.

En länge bebådad bokhandelsnyhet har under förra veckan sett dagen, nämligen: Ordlista Öfver svenska språket af C. V. Kastman och I. A. Lyttkens. (Sthm, P. A. Norstedt & söners förlag; inb. l kr. 25 öre.) I denna ordlista äro upptagna de stafnings- och böjningsformer i sjette upplagan af Svenska akademiens ordlista, hvilka blifvit valda att användas i den reviderade upplagan af folkskolans läsebok. Jämte ordens grundformer hafva medtagits äfven böjnings-ändelserna till det omfång sådant ansetts behöfligt. För fullständighetens skull hafva tillika inrymts en mängd egennamn jämte vanligast förekommande låneord från främmande språk. Om härtill lägges, att boken äfven innehåller en redogörelse för de grundsatser, hvilka beträffande ords afstafning och skiljetecknens användande blifvit tillämpade i den omarbetade läseboken, så är därmed angifvet den nya bokens innehåll. I åtskilliga afseenden - icke minst i fråga om skiljetecknens bruk - får man i densamma ganska väl behöfliga upplysningar för ett rätt begripande af de i läseboken tillämpade grundsatserna.

Elfte allmänna svenska folkskolläraremötet. Till Sv. Läraretidning skrifves : Bestyreisen hade sistlidne fredag allmänt sammanträde. Därvid anmäldes, att 32 anmälningar om föredrag och diskussionsämnen ingått till bestyreisen. Fyra ämnen, bland andra tyska språkets införande vid seminarierna, hade föreslagits från två olika, håll, hvadan antalet insända ämnen uppgår till 28. Ungefär lika många rekvisitioner af blanketter för deltagande i mötets utställning hade inkommit.

Mötet kommer att följa samma arbetssätt som sin närmaste föregångare och sålunda arbeta dels på allmänna sammanträden, dels på trenne sektioner.

Till plats för de allmänna sammanträdena och för två af sektionssammanträdena bestämdes Betlehemskyrkan. Ekonomiska afdelningen hade nämligen efter pröfning af flera förslag funnit, att dessa välbelägna och rymliga lokaler vore de för det väntade antalet mötesdeltagare mest ändamålsenliga. Öfriga för mötet nödiga lokaler kunde ännu ej bestämmas.

Mötesafgiften bestämdes till 2 kronor liksom vid 1888 års möte.

För beredande af lättnad i rese- och fraktkostnader skulle skrifvelser till vederbörande järnvägs- och ångbåtsstyrelser oför-dröjligen aflåtas.

Då ökningen i de förberedande arbetena sådant fordrar, skall en expeditionsbyrå upprättas. Till dennas föreståndare antogs Öfverläraren K. G. Vikander.

Stockholms folkskolor. Vid öfver-styrelsens sammanträde i fredags beslöts, att nästa hösttermin skall taga sin början den 22 i stället för den 15 augusti.

Nuvarande inspektör och första lärare återvaldes för nästa läsår. Det på före-

dragningslistan uppförda ärendet om tillsättande af en lärareplats vid Kungsholms folkskola uppsköts till nästa sammanträde. - Utgiftsstaten för Stockholms folkskolor år 1894 kommer att behandlas å kyrkostämmor inom hufvudstadens samtliga territoriella församlingar nästa måndag kl. 6 e. m.

Pedagogisk resa. K. m:t har tilldelat kollegan vid Östermalms allmänna läroverk, ledamoten af öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor N. O. V. Lagerstedt ett understöd af 1,500 kronor till företagande under instundande sommar af en resa till Chicago i ändamål att vid världsutställningen därstädes samt den uppfostrings-och undervisningskongress, som under utställningen kommer att äga rum, göra studier angående uppfostrings- och undervisningsväsendet.

Sedan roteindelning upphört, kan uttaxering på enskild Skolrote ej äga rum. Enligt öfverenskommelse den 30 oktober 1878 mellan Motala mekaniska verkstads aktiebolag och Motala landsförsamling skulle verkstaden hafva eget skolväsende, och förband sig bolaget att, därest nämda äfverenskommelse upphörde, anskaffa erforderliga skollokaler för verkstadsbefolkningens skolpliktiga barn. Efter från bolagets sida skedd och af församlingen godkänd uppsägning upphörde roteindelningen med 1890 års slut. Bolaget hade under tiden försatts i konkurs utan att förut hafva fullgjort sitt åtagande med afseende på skollokaler.

Församlingen lät nu genom ojäfvig person beräkna sin fordran hos bolaget i följd af dess underlåtenhet att skaffa skollokaler, och utgjorde denna 41,700 kr. A kyrkostämma beslöts att nämda belopp skulle under yrkande om förmånsrätt bevakas i bolagets konkurs, hvarjämte det skulle upptagas i församlingens utgifts- och inkomststat och å bolaget uttaxeras.

Sysslomännen i konkursen medgåfvo visserligen, att församlingen hade en fordran af bolaget, men bestridde att denna kunde uttagas i form af kommunalutskyld. Den beslutade uttaxeringen öfverklagades alltså hos länsstyrelsen, som genom utslag den 9 mars 1892 resolverade,

att emedan, jämlikt 35 § kyrkostämmoförordningen, kyrkostämma utom i de fall, för hvilka annorlunda vore i lag eller författning stadgadt, icke ägde besluta annan grund för bestridande af till skolväsendet nödiga utgifter än den för rösträtt å stämman i lag stadgade, eller fyrktalet, samt sålunda icke heller ägde besluta, att dylika utgifter skulle bestridas allenast af en del af socknen, äfven om de för denna sockendels skull uppstått;

ty och som den omständigheten, att Motala mekaniska verkstads aktiebolag genom vid ordinarie kyrkostämma med Motala socken den 30 oktober 1878 träffad öfverenskommelse förbundit sig att, därest verkstaden framdeles upphörde att utgöra eget skoldistrikt och således med öfriga församlingen återförenades, för dåvarande verkstadsbefolkningens skolpliktiga barn anskaffa nödiga skollokaler, numera, sedan distriktsindelningen upphört, icke lagligen kunde Berättiga församlingen att besluta om uttaxerande å det i konkurs försatta bolaget ensamt af den för skollokalernas anskaffande beräknade kostnad;