Sida 301
1893-06-21
N:r 25
SVENSK LÄRAEETIDNIN&
301
främja bättre ekonomiska villkor för Sveriges högre flickskolor. Till kommitterade valdes lektor E. Sahlin i Uppsala, d:r Ellen Fries, rektor S. Almquist och fröken H. Vestman i Stockholm samt adjunkten E. Rodhe i Lund.
En längre diskussion uppstod därefter om feriernas längd. Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
Nästa flickskolemöte skall hållas under förra hälften af juni månad 1897 i någon norrländsk stad. Till centralkommitté valdes fröken Karin Brundell i Sundsvall, seminarierektor G. V. Bucht i Hernösand, rektor L. M. Waern samt fröknarna Lilly Engström och Ellen Fries i Stockholm.
Till ett par af de mera intressanta frågorna vid mötet skola vi återkomma i ett följande nummer.
Fjortonde allmänna svenska läraremötet hölls i Linköping den 15-17 dennes. Mötet räknade 180 deltagare, flertalet utgörande lärare vid de allmänna läroverken. Ordförande var rektor L. Phragmén i Örebro och vice ordförande rektor A. Eomdahl i Linköping.
Af de på programmet upptagna 24 allmänna öfverläggningsämnena medhunnos blott fyra, nämligen:
1. Om regleradt feriearbete. Olika meningar uttalades härom. Diskussionen fick utgöra mötets svar på frågan.
2. Om samundervisning. På förslag af rektor Sprinchorn beslöt mötet med 50 röster mot 43 uttala sig för,
att samundervisning bör införas i sådana mindre städer, hvilkas läroverk hålla på att dö ut, och att dessa läroverk för ändamålets vinnande böra omorganiseras.
3. Om lärarnes bestraffningsrätt. Diskussionen, för hvilken skall redogöras i nästa nummer, fick äfven här utgöra mötets svar.
4. Om ändring i lagen om tillsättande af ämneslärare vid de allmänna läroverken. Inledaren, rektor Söderbaum, ville, att utnämningarna skulle ske af k. m:t. Med 50 röster mot 20 beslöt mötet att icke göra något uttalande i frågan.
Sektionerna medhunno ett stort antal frågor. Det för dagen hårdt anlitade utrymmet hindrar oss att härför nu redogöra.
Nästa läraremöte hålles i Karlstad i juni månad 1896.
Sommarkurserna i Uppsala. Med
anledning af en framställning af professorerna H. Hjärne, A. Noreen och J. A. Lundell, hvilka förmält, att ett antal universitetslärare beslutat att .under tiden från och med den 14 till och med den 26 nästkommande augusti i Uppsala anordna för allmänheten tillgängliga föreläsningar i vetenskapliga ämnen, har k. m:t förordnat, att de personer, som öfver statsbanorna färdas till Uppsala för att bevista ifrågavarande föreläsningar, må afgiftsfritt återresa å statens järnvägar till den station, från hvilken de färdats till Uppsala, hvarjämte järnvägsstyrelsen bemyndigats att meddela de föreskrifter, som för tillgodo-
njutande af den sålunda medgifna förmånen må finnas erforderliga.
Föreläsningskursen i Sydsverige.
Vid Bara härads kretsförenings möte i Brågarps skolhus den 14 dennes utvecklade folkhögskoleföreståndaren d:r Holmström planen för den förestående föreläsningskursen vid folkhögskolan Hvilan. Den nya tanken att sålunda tillgodose skollärarepersonalens behof af en andlig uppfriskning, om vi så få uttrycka oss, vann allmän tillslutning och nära ett 20-tal personer antecknade sig genast som deltagare i denna kurs, som nu är definitivt bestämd att fortgå under sista veckan af juli.
Vi hänvisa för öfrigt till annonsen i detta nummer och tillägga den tillönskan, att detta företag måtte få all den tillslutning, som det onekligen förtjänar.
Föreläsningskurser för arbetsklassen. K. m:t har den 2 d:s utfärdat kungörelse angående understöd till anordnande af föreläsningskurser för arbetsklassen. Då dylikt understöd numera kan erhållas äfven för »arbetareinstitut» på landsbygden, återgifva vi kungörelsen i fråga. Den är af följande innehåll:
Vi Oscar etc. göre veterligt: att sedan riksdagen i skrifvelse den 6 nästlidne maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel anmält, att riksdagen, på sätt vi föreslagit, beviljat ett extra anslag för år 1894 af 20,000 kronor att användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock under följande villkor:
att understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;
att kommuner eller enskilda tillskjuta minst lika mycket som staten;
att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager föreståndare och lärare;
att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser; dock att, hvad landsbygden beträffar^ vi äga att härutinnan göra de eftergifter, som omständigheterna kunna påkalla;
att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning lämpliga lärarekrafter, samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;
att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna eller undervisningen blifva förbjudna; samt
att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta sig de villkor och kontroller, som i öfrigt af oss pröfvas nödiga och lämp-ligaj
så hafva vi, vid föredragning häraf, funnit godt i nåder förordna, att styrelse för anstalt eller förening, som för ifrågavarande ändamål önskar bidrag af statsmedel, skall före den l instundande november till vår vederbörande befallningshafvande ingifva till oss ställd ansökning med uppgift å beloppet af det bidrag, som anses erforderligt, jämte handlingar, som visa, att villkoren för åtnjutandet af sådant bidrag varda behörigen uppfyllda; åliggande det vår befallningshafvande att till ecklesiastikdepartementet före den l påföljande december insända ansökningshandlingarna jämte eget utlåtande; och skall anstalt eller förening, som af ifrågavarande statsanslag erhåller bidrag, vara underkastad inspektion af den person, som vår befallningshafvande äger att förordna, äfvensom det skall åligga vederbörande styrelse att vid undervisningsårets slut afgifva redogörelse angående anstaltens eller föreningens verksamhet under året.
Dispens. Förste läraren vid Östermalms folkskola härstädes Jonas Svärd har hos k. m:t anhållit om tillstånd att med befrielse från akademiska examina aflägga prästexamen inför domkapitlet i Skara och därefter prästvigas med tjänstgöringsskyldighet inom Skara stift och med rättighet att inom samma stift söka och mottaga ordinarie prästerlig befattning, dock icke kyrkoherdebeställning. Öfver denna ansökan har såväl teologiska fakulteten i Uppsala som domkapitlet i Skara afgifvit infordrade utlåtanden, därvid domkapitlet,
med afseende å såväl sökandens långa och väl vitsordade tjänstgöring på folkskollärarebanan och hans likaledes väl vitsordade verksamhet i egenskap af predikobiträde inom åtskilliga församlingar samt svårigheten att vid den af honom uppnådda åldern aflägga samtliga de för inträde i prästämbetet erforderliga examina som ock sökandens ovanligt vackra vitsord öfver aflagd folkskollärareexamen äfvensom hans ganska flitiga författareverksamhet, ansett sig, då bristen på prästerliga krafter fortfarande vore inom stiftet ganska kännbar, icke böra tveka att till ansökan tillstyrka bifall.
K. m:t har den 2 d:s funnit godt att till denna ansökan lämna bifall.
Minst en timmes middagsrast.
Skolrådet i S:t Lars församling har hos k. m:t anhållit, att middagsrasten vid församlingens folkskola i Linköping måtte få inskränkas till 30 minuter, men har k. m:t ej funnit skäl att bifalla denna ansökning.
Delning af skoldistrikt. Mörbylånga församling på Öland har hos k. m:t anhållit, att församlingen måtte från och med år 1894 få delas i två skoldistrikt, det ena omfattande Mörbylånga köping och det andra Mörbylånga landsförsamling, under villkor, att till den sistnämda församlingen vid 1893 års slut utan ersättning öfverlämnades det skolhus, som landsförsamlingen utan bidrag från köpingen uppfört, folk- och småskolornas inventarier och skolmateriel samt den nu gemensamma skolkassan, utan afseende på huruvida uti densamma finnes behållning eller skuld.
K. m:t har till den gjorda ansökningen på de angifna villkoren lämnat bifall.
Upphäfdt folkskollärareval. Den
2 december 1892 förrättades val för återbesättande af lediga lärarebefattningen i Kyrkbyn inom Hanebo församling, Gflb., därvid O. Nordlund erhöll 2,528 röster, H. Thunér 698 röster och P. E. Engberg 475 röster. Öfver detta val anfördes hos domkapitlet klagomål af ett par hemmansägare på den grund, att vid valförrättningen icke begagnats den då gällande 1892 års fyrktalslängd utan i stället den för 1893 upprättade fyrktalslängden, hvilken ännu icke blifvit af kommunalstämman granskad och godkänd.
Domkapitlet, som af församlingens öfver besvären afgifna förklaring och på grund af intyg från kommunalnämdens ordförande fann, att de båda fyrktalslängderna voro i det närmaste lika och att med hänsyn till det öfvervägande röstetalet för den valde
Källa: Project Runeberg ·