Sida 323
1893-07-05
N:r 27
i så, att den lämpar sig särskildt för dessa redan mer eller mindre moraliskt förolyckade individer, hvilka aldrig varit föremål för den mäktiga och ledande inverkan, ett godt hem kan gifva.
Men icke nog därmed. Det fördärfliga inflytande, dylika vanartade individer liksom genom en andlig smitta måste hafva på sina välartade kamrater, är i hög grad ägnadt att neutralisera frukterna af skolans arbete. Detta senare synes vara något, hvaröfver man kanske tänkt mindre, än saken förtjänar. I stället inbillar man sig, att skolan nog skall lyckas leda dessa vilsekomna, som ju dock i det stora hela äro så få, in på rätta vägen. Man betänker därvid icke, att om en organism skall kunna bevaras frisk, måste hvarje för dess naturenliga utveckling hämmande inflytelse hållas utanför densamma. I den danske professorns förslag, hvilket här framställts i sina allmänna grunddrag, ligger målet klart och uppenbart: skall samhällskroppen bevaras frisk och sund, bör från det uppväxande släktet omsorgsfullt aflägsnas allt, som skulle kunna medföra sjukdomsfrön till grundläggande af moraliskt förfall.
Då förhållandena hos oss helt säkert icke äro mera gynnsamma än i Danmark, vore det önskligt, att våra myndigheter ville ägna mera uppmärksamhet åt denna angelägenhet, än hvad hittills skett. Något högre och värdigare föremål såsom uttryck för en verklig fosterlandskärlek kan icke gifvas än omsorgen om det uppväxande släktets uppfostran.
Läraresångboken
medföljer nästa nummer, därest ej oförutsedda hinder inträffa. Häftet, som innehåller text och musik till 50 sånger, lämpliga att sjungas unisont vid läraremöten, kommer ej att utlämnas i bokhandeln. De, som önska detsamma, böra alltså prenumerera på Svensk Läraretidning, i hvilket fall de erhålla boken gratis.
75 år
fyller i dag lärareveteranen och skolhis-torikern J. J. Holmberg. Efter att hafva oafbrutet arbetat i folkskolans tjänst under den ansenliga tidrymden af 57 år tager hr H. afsked med denna månads utgång från den plats, han nu i 36 år innehaft vid Villinska skolan i Göteborg. Som en gärd af aktning och tacksamhet meddela vi i dagens nummer den gamle skolmannens porträtt jämte en kort teckning af hans lärarebana. Vi. bringa jubilaren våra vördnadsfulla lyckönskningar.
Folkskolorna och nationaldagen.
I tidningarna ordas för närvarande ganska mycket om införandet af en gemensam nationell högtidsdag för vårt land. Tillika uttalas önskvärdheten af, att landets alla skolor fira denna dag. Det är hufvudsakligen två dagar, om hvilka striden för närvarande står, nämligen den 6 juni (årsdagen af vår gällande regeringsform) samt den 24 juni
SVENSK LÄEARETIDMNG.
(svenska folkets sommarhögtidsdag). Utan att yttra oss i själfva hufvudfrågan vilja vi endast uttala den åsikt, att därest man bestämmer sig för midsommardagen såsom nationaldag, man svårligen kan påräkna ett mera allmänt deltagande från skolornas sida i dagens firande. Att söka sammanföra skolbarn och lärare på denna dag har sig nog ganska svårt, synnerligast i städerna, på fabriksorter o. s. v. Vida lättare bör det gå att få den 6 juni allmänt antagen som nationaldag inom skolorna. De flesta skolor äro då ännu i verksamhet; terminen nalkas sitt slut, och att då tillbringa en dag tillsammans ute i naturens sköte och genom tal och sånger upplifva fosterländska minnen kan varda af stor betydelse för ungdomens uppfostran. Vi äro förvissade, att därest nationaldagen förlägges till en tidpunkt, som gör det möjligt för lärarne att deltaga, de gärna vilja bidraga till ett värdigt firande af densamma.
323
Elfte allmänna svenska folkskolläraremötet.
Programmet
för mötet är nu i det närmaste fastställdt. Redaktionen har blifvit satt i tillfälle att därur meddela följande.
Efter inledningspredikan i domkyrkan af biskop E. H. Rodhe vidtaga onsdagen den 9 augusti kl. 9,30 f. m. mötets förhandlingar.
På de allmänna sammanträdena förekomma frågorna:
1. Hvilken betydelse har inlärandet i minnet vid religionsundervisningen, och i hvilken utsträckning bör detsamma äga rum?
2. Hvad kan och bör för närvarande göras för att skydda ungdomen mot eggelser till osedlighet och råhet, särskildt svordomar och Guds namns missbruk?
3. Bör kroppsaga användas i skolan, och i så fall under hvilka förutsättningar?
4. Hvilka grunder böra vara bestämmande vid folkskolebarnens förseende med böcker och annan undervisningsmateriel?
5. Hvilka förändringar i den af staten utöfvade inspektionen öfver folkskolorna äro af behofvet påkallade, för att denna institution må kunna ännu kraftigare verka för undervisningens fullkomnande och skolväsendets utveckling öfver hufvud?
6. Anses den i normalplanen anvisade utvägen att anordna särskilda lärokurser för sådana barn, som kunna erhålla tillstånd att afgå från folkskolan enligt § 48 i folkskolestadgan, vara till gagn för folkundervisningen?
På afdelningssammanträdena behandlas följande ämnen:
7. Om barngudstjänster.
8. På hvad sätt kan läraren hos allmänheten och i synnerhet hos ungdomen väcka intresse för skogsvård ?
9. Hvilka hygieniska fordringar böra ställas på Skrifundervisningen?
10. Om räkneundervisningen i folkskolan.
11. Kristendomsundervisningen i småskolan.
12. Äro några ändringar i folkskolestadgans bestämmelser rörande tillsättning och afskedande af lärare och lärarinnor vid mindre folkskolor och småskolor önskvärda, och i så fall hvilka?
13. Hvilka äro de välgörenhetsformer, som särskildt förtjäna beaktande med afseende på fattiga skolbarn?
14. Bör tyska språket ingå som läroämne vid våra folkskollärareseminarier?
15. Hvilka fördelar i afseende på ungdomens uppfostran för inträde i det praktiska lifvet skulle vinnas genom en allmännare samverkan mellan folkskolan och arbetsgifvarne vid minderåriges anställning, och huru skall en sådan samverkan bäst främjas?
Dessutom förekommer på ett af de allmänna sammanträdena föredrag om viljans uppfostran af d:r J. M,. Ambrosius och på ett sektionssammanträde föredrag om skolkök af fröken Eva Rodhe.
Andra mötesdagen anordnas utflykt till skärgården.
Redigeringen af mötets programhäfte har uppdragits åt sekreteraren och byråföreståndaren.
Fraktfrihet
på statens järnvägar är af k. m:t beviljad för föremål, som sändas till och från mötets utställning.
Nedsatt biljettpris
är ytterligare beviljadt å Nordmarks-Klarälfvens och Filipstads-Norra Bergslags järnvägar, Malmö-Billesholms och Malmö -Trelleborgs järnvägar (tur- och returbiljett för enkelt biljettpris gäller 14 dagar jämte rättighet att efter behag göra uppehåll under resan); Köping-Uttersbergs och Uttersberg- Riddarhyttans järnvägar (tur- och returbiljett för enkelt biljettpris, 14 dagar); Rimbobanan (vanlig returbiljett gäller 14 dagar) samt å ångfartyget »Elf-kungen» (mellan Vänersborg och Göteborg samt tillbaka för halft biljettpris).
För att komma i åtnjutande af prisned-sättning fordras legitimationskort från mötets byråföreståndare (adress: Allmänna folkskolläraremötet, Göteborg), hvilket utlämnas mot insändande af mötesafgiften, 2 kronor.
I nästa nummer torde utförligare meddelande inflyta.
Biskop Charlevilles Herdabref. Den
nye biskopen öfver Linköpings stift har i dagarna utfärdat sitt herdabref till stiftets prästerskap och lärarekår. I motsats till ett par af sina kolleger yttrar sig härvid biskop Gharleville ej blott om läroverken utan äfven om folkskolan. Efter att hafva omnämt, att han under ett decennium tjänstgjort som lärare och därunder passerat graderna såsom vikarie, adjunkt och lektor, samt att han sedan såsom domprost och konsistorieledamot fått deltaga i hvarjehanda till läroverken hörande angelägenheter, yttrar biskopen följande:
Numera hoppas jag få träda i tätare beröring med våra bildningsanstalter och komma deras målsmän närmare än förut, närmare ej blott i yttre mening, utan så, att starka band af ömsesidig tillgifvenhet och inbördes förtroende mellan oss må knytas. För öfrigt vill jag för denna gång, med erinran om den gamla satsen: non scholse sed vitse discimus - inskränka mig till uttalande af den önskan, att det må blifva allt mera klart för herrar lärare, att deras höga uppgift är ej blott att undervisa utan äfven att uppfostra läroverkens alumner, samt att härvid lärarens personlighet och föredöme har en oändligt stor betydelse. - Exempla docent.
På tal om allmänna undervisnings- och uppfostringsanstalter vill och kan jag ej lämna folkskolan och hennes uppgift alldeles å sido. Äfven på detta område anser jag mig såsom
På sidan nämns Eva Rodhe, Edvard Rodhe
Källa: Project Runeberg · ·




























































































