Sida 610
Verldsutställningarna
610 VERLDSUTSTÄLLNINGARNA.
är ej svårt att inse. Att på ett ställe sammanföra och bredvid hvarandra ordna en mängd natur- och slöjdalster för att derigenom sjelf lära och lära andra, en sådan tanke kunde först uppstå, sedan arbetet förlorat sin ursprungliga enskilda karakter och blifvit ett allmänt, i alla sina delar nära sammanhängande verldsarbete. Derför kunna vi från maskinernas inträde i industrin räkna en ny tid äfven för utställningarna, om vi nämligen vilja anse de äldre utställningarna med deras mera på omedelbar afsättning riktadeändamål som de första leden i denna rad af företag, hvars senaste led är verldsutställningen i Wien 1873. Den genom maskinernas allmännare användning åstadkomna arbetsfördelningen, särskilda slöjdgrenars samlande på " de för dem lämpligaste trakterna, fabriksväsendets uppblomstring vidgade den förut trängre, i många fall till och med ännu endast omedelbara beröringen mellan alstrare och förbrukare. Och liksom den ena fabriken sökte göra sig bekant framför den andra derigenom, att hon på marknaderna eller hela året om i sina butikfönster utstälde prof på sina varor, lika så måste snart hela industrin i en trakt eller ett land inse, att hon kunde på ett verksamt sätt bjuda andra länders täflan spetsen, om hon gåfve den köpande allmänheten en fullständig bild af hvad hon kunde åstadkomma. Man utstälde sina varor och kunde hoppas, att ju fullständigare och större samlingen vore, desto mer skulle åskådaren känna sig dragen deraf, desto flera idéer väckas, desto hastigare förfaringssätten fullkomnas och afsättningsområdena vidgas.
Provinsutställningarna blefvo med synkretsens vidgande utställningar för hela länder och dessa slutligen ve rids utställningar. Detta kunde dock ej ske förr, än det blef så pass mycket dager i hufvudena, att man insåg, att ej den ena menniskan skulle söka vinna på den andras bekostnad, utan att de gemensamt och till gemensam fördel skulle söka draga den största möjliga vinst af naturen, samt att detta verk endast genom den största och beredvilligaste ömsesidiga hjelp kunde fullständigt och till allmän båtnad genomföras. Denna insigt mognade dock mycket långsamt, och ännu finnes ett ej ringa antal, som ej gjort sig tanken fullt klar. Vid den första verldsutställningen i London 1851 behöfdes det till och med i England mycket öfvertalande och lockande med hänvisning till andras exempel, ja, till och med vädjande till blygseln, för att förmå en del fabrikanter att deltaga i täflingen. Företagets vigt var ingalunda i början fullt uppfattad af alla nationer, och till den första verldsutställningen kommo från några länder antingen alls inga eller mycket sena bidrag. Sedan dess har dock lyckligtvis häruti mycket blifvit annorlunda och bättre, och Förenta staterna, som 1851 så sent infunno sig i London, att de ej kunde prisbelönas, ha redan ännu medan wienutställningen påstod uppgjort planen till en storartad verldsutställning, som 1876 skall hållas i Philadelphia. Ja, de försökte redan två år efter den första londonutställningen åstadkomma en verldsutställning i New- York, ett försök, som dock misslyckades.
Ur utställningarnas historia. De första utställningarna föranstaltades af engelsmännen, och äfven de allmänna verldsutställningarna, luppstodo först
Källa: Internet Archive ·
