Sida 611
Verldsutställningarna
UTSTÄLLNINGARNAS HISTORIA. 611
hos det folk, till h vilket verldens slöjd, handel och samfärdsel stå i den största förbindelsen.
Eedan i medlet af förlidet århundrade förekomma utställningar af slöjdalster. Enligt den offentliga berättelsen öfver den första verldsutställningen i London inbjöd Society for the promotion of arts, manufactures and commerce i London 1756 och 1757 till en pristäflan i prof af fabrikat: mattor, dukar, porslin och dylikt, och utstälde de insända föremålen. Vid samma tid föranstaltades äfven af Royal academy o-f arts i London utställningar af målningar, skulpturverk, kopparstick och dylikt.
Den första egentliga slöjdutställning på tysk botten egde 1791 rum i Prag vid Leopold ILs kröning till konung af Bohm en, på föranstaltande af då varande ofverborggrefven grefve Rottenhan. Detta företag är för utställningarnas historia så till vida af högt intresse, som det var den första mera omfattande slöjdutställning, som någonsin hållits, ty hon skulle ge en åskådlig öfversigt af slöjdernas tillstånd i hela konungariket Böhmen.
Kretsen för en sådan täflingskamp var dock den tiden ännu mycket inskränkt, ty oafsedt oerfarenheten i allt, som härvid måste tagas i betraktande, var i synnerhet samfärdsmedlens tillstånd ett hinder, som reste sig i vägen för en allmännare utställning. Till och med de utställningar, som i slutet af förlidet århundrade af revolutionens friska fläkt kallades till lif i Paris, ledo ännu af det skadliga inflytande, som dessa missförhållanden utöfvade. Och om äfven folken vid denna tid på literär och social väg trädt i en vida närmare beröring med hvarandra och slöjdfliten genom användningen af maskiner gjort ofantliga framsteg, så att man å ena sidan kunde vänta mera intresse för utställningarna och å den andra ett vida större gagn af dem, voro dock de följande åren sorgliga krigsår, hvarunder folken ej kunde komma sig för att i en fredlig täflingskamp pröfva sina krafter. Endast i Frankrike, Nederländerna och Österrike träffa vi under denna tid utställningar. Sådana höllos t. ex. 1798, 1801, 1802 och 1806 i Paris, 1803, 1806 och 1811 i Caen i Norniandie, 1806 i Antwerpen och 1808 i Triest. Den första af dem, den af 1798, föranstaltad af styrelsen för det då republikanska Frankrike, hölls på Marsfältet, samma plats, der 1867 års verldsutställning utbredde sig på en ojemförligt större yta. Utställarnas antal utgjorde vid denna första parisutställning 110, och de utstälda artiklarna voro anordnade i 68 hallar, af hvilka en innehöll likarna till det då nyss införda metriska systemet. Redan vid den näst följande utställningen hade deltagarnas antal fördubblats, och 1806 utgjorde de 1 422.
Först med året 1817 och den återvunna freden börjar den rad af årliga utställningar, som ända hittills oafbrutet fortgått med i början en eller ett par, men sedermera ända till 10—15 om året i jordens mest skilda trakter. Denna nya serie öppnas af K as sel, der nämda år hölls en utställning för hela Hessen. Denna och en annan i Miinehen året derpå voro de första i Tyskland under det 19:e seklet. Men från denna tid ser man företagsandan äfven här i liflig verksamhet att upprätta det under krigsåren svårt skadade väl-
Källa: Internet Archive ·
