Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd

Originalsida 606
Originalsida 606
Originalsida 606
Originalsida 607
606–607

Sida 606

Liang ...

numera senator L. Mechelin och undertecknades af 53 personer, bland hvilka de fleste vid landtdagarna eller i pressen deltagit i det politiska lifvet. Såsom önskvärda reformer på den konstitutionella rättens område framhöllos deri: landtdagsperiodernas förkortande till två, högst tre år och motionsrätt för ständerna; stiftandet af tryckfrihetslag; utvidgandet af ständernas makt i statshushållningen; närmare begränsning och fixering af den s. k. administrativa lagstiftningsmakten; ombildning och förenkling af styrelseverken; ett klarare fastställande af Finlands unionella ställning till kejsaredömet; samt religionsfrihetens betryggande och ordnande genom frisinnad dissenterlag. Den centrala ställningen i språkfrågan angafs genom yrkandet att ett erforderligt antal lyceer med finskt undervisningsspråk skulle inrättas utan inskränkning eller förfördelande af de skolor, i hvilka svenskan var undervisningsspråk. Derjämte tillbakavisades de finsk-språkiga ifrarenas yrkande att svenskan skulle betraktas såsom ett främmande tungomål, hvilket borde vika för finskan, och deras bemödanden att hos menige man väcka afvoghet och hat till det svenska språket, på samma gång som det liberala partiet förklarade, att det ville understödja sträfvandena och åtgärderna att åt finskan bereda en med svenskan jämnbördig plats och användning. Med anledning af det liberala programmets, såsom det tycktes, sväfvande uttalanden i språkfrågan drogo sig flere af de forne liberale, hvilka önskade ett mera energiskt uppträdande gent emot fennomanien, tillbaka, medan å andra sidan den förstärkning från moderat-fennomanskt håll de liberale väntat sig uteblef. Dock vann partiet afgjord seger vid valen inom borgareståndet till 1882 års landtdag och beherskade under landtdagens lopp i de flesta frågor detta stånd äfvensom ridderskapet och adeln. Vid 1885 års landtdag var partiet försvagadt till följd af bristande ledning och af oenighet i flere hufvudfrågor. M. G. S.

Liberale da Verona, Antonio, italiensk målare af Verona-skolan, f. 1451, d. 1536, hette egentligen Liberale di Giacomo di Verona efter sin fader. Han var till sitt 30:de år bokmålare och förde som sådan ett kringflackande lif. Men under de senare lefnadsåren målade han altartaflor i olja och väggbilder al fresco i sin fädernestad, Verona. Af hans fresker är, utom några fasadmålningar, endast Kristi begrafning (i S. Anastasia) i behåll, en bild bekant för framställningen af en mängd bittert gråtande personer. Af taflor tillskrifvas honom 18 stycken, men endast 2 af dem äro signerade, nämligen en död Kristus (i Palazzo Torrigiano i Florens) samt en tronande madonna med helgon (från 1489, nu i Berlins museum). Hans målningssätt, med sitt minutiösa utförande, påminner om den ursprunglige miniatyrmålaren. För öfrigt är hans teckning ofta nog hård, kantig och obehaglig, om det ock ej kan nekas, att den är högst karakteristisk. Hans arbeten göra intryck af att han rönt starkt inflytande från skolan i Padua och dess berömde mästare, Mantegna. C. R. N.

Liber catenatus, Lat., "fastkedjad bok", en bok, som medelst länkar är fäst vid en mur, en pulpet e. d. I äldre tider, då böcker voro dyrare och sällsyntare än i våra dagar, var det ej ovanligt, att man medelst fastläsning skyddade dem, som voro ämnade att begagnas af allmänheten, t. ex. i kyrkor, kloster, skolor och andra inrättningar. Libri catenati äro ej särdeles sällsynta i äldre offentliga boksamlingar. Linné berättar i sin "Skånska resa", att vid hans besök i Malmö svenska kyrka (1749) förvarades i ett rum bakom altaret derstädes 47 stora volymer ("theologica, chronologica och lexica"), hvilka samtliga medelst jernkedjor voro fastlästa vid korstolarna. Såsom utgörande en del af det s. k. Dringelbergska libreriet (se d. o.) hafva dessa böcker i senare tid inforlifvats med Malmö allmänna läroverks bibliotek. På de flesta af dem äro kedjorna numera försvunna. K. biblioteket i Stockholm eger en folioupplaga af Justinianus' "Pandectae" (Leiden, 1514), hvars fem band ännu hafva kedjor hängande vid de styfva, pergameritklädda träpermarna. Å den i samma bibliotek befintliga s. k. "bokjätten" (se Gigas librorum) saknas numera kedjan, men af en märla å en af permarna finner man, att äfven den en gång varit en "liber catenatus". R. G.

Liber daticus, Lat., "gåfvobok", kallas en vid åtskilliga kloster och kyrkor under medeltiden förekommande anteckningsbok, hvari uppskrefvos dels alla dit skänkta gåfvor, dels ock namnen på klostrets eller kyrkans välgörare, hvilkas åminnelse vissa dagar årligen borde firas med mässor o. d. I synnerhet märklig är Liber daticus lundensis, St. Laurentius' (domkyrkans) i Lund gåfvobok, hvilken, jämte det samtida "Necrologium lundense", utgör en vigtig urkund för kännedomen om Danmarks medeltidshistoria. Den är uppställd i form af ett kalendarium, hvars egentliga text består af helgonbiografier, under hvilka för hvarje dag efter hand gjorts anteckningar om samtida händelser under tiden mellan 1086 och 1391. Hvilken vigt fordom varit fäst vid ofvannämnda båda handskrifter samt huru tillförlitliga de deri meddelade uppgifterna äro kan man sluta sig till deraf att ärkebiskop Jens Grand 1293 befallde, att vid äfventyr af bannlysning de ej finge tagas ur St. Laurentius' kyrkas sakristia, med mindre ärkebiskopen och domkapitlet dertill gifvit sitt tillstånd; ej häller skulle någon fördrista sig deri inskrifva något utan samma myndigheters befallning. Alla anteckningar deri borde göras af trovärdiga, dertill särskildt förordnade personer. Af "Liber daticus lundensis" finnas två handskrifter i behåll, den ena, äldre, i Lunds universitets bibliotek och den andra, yngre, i K. biblioteket i Köpenhamn, hvilka delvis komplettera hvarandra. Båda hafva blifvit tryckta i Langebeks "Scriptores rerum danicarum". En ny upplaga häraf, försedd med upplysande noter, började 1884 utgifvas i Köpenhamn af Selskabet for udgivelse af kilder til dansk historie under titeln "Libri memoriales Capituli lundensis, Lunde Domkapitels gaveböger og nekrologium ved C. Weeke". B. L.

Källa: Project Runeberg · ·