Read Runeberg

Bilder och minnen

Originalsida 176
Originalsida 176
Originalsida 176
Originalsida 177
176–177

Sida 176

Gunnar Wennerberg

176 Riksdagsgalleri 1886-89.

dess mindre framgick Wennerberg ur valurnan, sedan majoritetsrösterna kasserats på grund af skatteinkompetens hos en af majoritetens kandidater - som, närvarande vid valtillfället, jakande besvarat frågan om hans kompetens!

Med 58 nyvalda tog Wennerberg plats i riksdagens Första kammare år 1876 och inledde sitt riksdagsmannavärf med deltagande i debatten om ett statsministersembete. De ord f. d. statsrådet fälde om konseljens arbetssätt och dess pro-tokollerade enighet voro egnade att tilldraga sig mycken uppmärksamhet. Men icke blott erfarenheten talade i Wennerbergs anförande: det låter nästan profetiskt när han säger: »Det kommer en konseljpresident, som finner nödigt att inför riksdagen ständigt framhäfva denna högt beprisade enighet ... », man kommer att »till konungens rådgifvare använda personer, som äro politiskt liktänkande och derjemte vana att lydigt efterkomma en öfverlägsen ledares vilja...» Är det icke som såge han i syne kombinationen *en minister och nio komministrar»! I en sådan konselj skulle han visst icke ha gått in - och den han nu tillhör bär icke heller dylikt märke.

Snart sågs Wennerberg med långa anföranden och mycken ifver taga del i debatten, icke blott i läroverksfrågor och om den värderade veterinärinrättningen i Skara, utan om skogsvård, skottpenningar, bränvinslagstiftning, flottans materiel, lotsordning m. m. m. m., och med stor värme riksdag efter riksdag för Karlsborgs bestyckande. Flera riksdagar var han en nagel i ögat på postförvaltningen, stundom äfven på jernvägstrafikstyrelsen. Vid trenne riksdagar var han medlem af tillfälliga utskott; det var som ordförande i ett sådant Wennerberg kraftigt uttalade sig för utvidgad po* litisk rösträtt, till Första kammarens öfverraskning. Protokollet den 6 maj 1884 förvarar den minnesvärda diskussionen. Bergström - f. d. och blifvande konseljkamraten - vädjade till historiens vittnesbörd om de vådor »en otyglad demokrati» medför.

»Tygellös demokrati, tygellös aristokrati, tygellös monarki» - svarade Wennerberg - »allt detta är lika fördöm-ligt, helt enkelt I Men hvarför sattes detta ord framför? Och

Källa: Project Runeberg ·