Sida 48
Per Axel Bergström
Per Axel Bergström. (1887, jan.)
För femtio år sedan innehöll Aftonbladet en »ledare» om befordringarna inom den högre embetsmannaverlden, sedda i samband med »medelklassens» frånvaro ur representationen. »Hvad skulle man väl säga», heter det, »om man finge höra, att assessor Kihlberg, protokollssekreteraren Bergström, ryttmästaren Berg eller någon med ett annat dylikt ingenting klingande namn blifvit upphöjd till en af statens värdigheter! Man skulle skandaliseras deraf» . . . Funnes deremot medelklassen vid våra riksdagar, och sammanträdde dessa hvart eller hvartannat år och den duglighet, som finnes bland nationen, sålunda finge göra sig känd af regeringen och folket, och skickliga embetsmän derigenom erhölle tillfälle att utmärka sig, skulle förhållandet snart bli ett annat. »Representanten Kihlberg, Bergström, Berg, är något helt annat än assessorn, protokollssekreteraren eller ryttmästaren med samma namn . . . Men denna medelklass, från hvilken nästan alla våra berömda namn inom litteraturens, konstens och vetenskapens verld utgått, som ännu utgör en af kuggarne i statshjulet, denna klass är utesluten från det högre statslifvet, derför att han är utesluten från representationen».
När ståndsrepresentationen ändtligen vikit för folkvalda kamrar, gick också den anförda Aftonbladsprofetian i uppfyllelse.
Skicklige embetsmän, hvilka ej egt tillträde till riddarhusets »statsmannaskola», ej ens genom den allt mer vidgade porten till borgarståndet der fått fotfäste bland rikets fäder, sattes genast i tillfälle att utmärka sig i den nya riksdagen; och denna hade endast i fyra år fungerat, när »representanten Bergström» — något helt annat än assessorn med samma
Källa: Project Runeberg ·
