Sida 73
Gillis Bildt
Gillis Bildt. (1887, februari).
»Jag tror att man kan göra mycket till jordbrukets gagn, men icke på det sätt, att man till jordbrukarne anvisar större eller mindre del af statens medel. Ty från hvilka skulle dessa medel tagas, om icke från den icke jordbrukande delen af Sveriges inbyggare; men sannerligen, de äro icke i en sådan ställning, att de kunna något undvara».
Så yttrade sig för 20 år sedan Stockholms öfverståthållare friherre Gillis Bildt i riksdagens Första kammare, hvars främsta riksdagsmannaplats var hans. Återkommen till hufvudstaden, efter lång frånvaro som en bland »ordets representanter för vår sjelfständighet» — han har i riksdagen så betecknat diplomaterna — erhöll han åter plats på Första kammarens stockholmsbänk, sedan han offentligen uttalat sin önskan att icke väljas såsom partiman. Riksmarskalken vill taga vid der öfverståthållaren slöt. Det är en lång och hedrande riksdagsbana, begynt för snart fyrtio år sedan, åt hvilken fortsättning blifvit beredd genom Stockholms stadsfullmäktiges senaste riksdagsmannaval.
***
Som en af »svärdets representanter för vår sjelfständighet» får friherre Bildt i år fira sitt halfsekelsjubileum. Och dock är det endast en mindre betydande del af hans verksamhet, som fört honom ifrån underlöjtnants- till generallöjtnantsgraden.
Didrik Anders Gillis Bildt föddes i Göteborg den 16 oktober 1820, son af en artillerikapten, intogs som frikadett å Karlberg och utexaminerades derifrån 1837 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente. Vid högre läroverket å
Källa: Project Runeberg ·