Bilder och minnen

Carl Fredrik Wærn. (1886, april.)

Det var en tid, då Borgarståndet trädde i förgrunden som representationsreformens målsman, och, så fiendtlig än dess majoritet plägat vara mot näringsfrihet och frihandel, blef det under en följd af år de liberala koryféerna i ståndet beskärdt att i ganska många och vigtiga fall vara ståndets ledare. Nu, tjugu år efter representationsreformen, har kammarriksdagen icke mer än fem ledamöter, hvilka äfven tillhört ståndsriksdagens borgarstånd, och bland dessa endast en af ståndets gamla koryféer.

Carl Fredrik Wærn ärfde sin lika nämnde faders plats bland Göteborgs riksdagsmän i borgarståndet, och en riksdag före Carl Fredrik, fadern, satt hans broder Jonas Waern bland de i ståndet då för första gången inkomna representanterna för bergsbruksidkare å landet. Genom dessa tre män har namnet Wærn i mer än ett halsekel tillhört vår riksdagshistoria.

Carl Fredrik Wærn, sonen, föddes den 15 jan. 1819. Fadren, grosshandlare i Göteborg, bruks- och godsegare på Dalsland, stod i spetsen för en betydande exportfirma och önskade gifva sin son en uppfostran, som gjorde honom både kunnig och praktisk. I den nyupprättade Hillska skolan på Barnängen invid Stockholm fick gossen under flera år, efter de nya undervisnings- och uppfostringsmetoderna, inhemta det mått af vetande som ansågs böra föregå specialstudierna, hvarefter han sändes till sachsiska bergsakademien i Freyburg. Utexaminerad derifrån, fick Wærn deltaga i de praktiska öfningar, hvilka anordnats för Falu bergsskolas elever, och så förberedd kunde han, vid just uppnådd myndighetsålder, inträda på faderns kontor. Det var 1840, samma år fadern första gången deltog i riksdagsarbetet. När fadern andra