Read Runeberg

Bilder och minnen

Originalsida 531
Originalsida 531
Originalsida 530
Originalsida 531
530–531

Sida 531

Otto Edvard Carlsund

Otto Edvard Carlsund. 531

beredda lagförslag och ingaf dem, sjelf eller genom sina vänner, f. d. ministrarne i hans kabinett, som motioner. De gälde bland annat församlingsfrihet, anordning af folkskolestyrelse, ålderdomsförsäkring, olycksfallsförsäkring för arbetare o. s. v. Gambetta blef ordförande i kammarens utskott för ordnande af härens rekrytering. När han första gången efter sitt utträde ur regeringen offentligen tog till orda, vid en bankett för en arbetare, angaf han sin politiska verksamhets kärna vara sträfvandet för rättvist samarbete mellan arbetare och 'kapitalister. »Det är icke beskydd, arbetaren behöfver, det är samarbete». I kammaren var Gambetta skarp emot Frey-cinets politik i den egyptiska frågan, och redan den 30 juli afgick Freycinet, hvars efterträdare, Duclerc, understöddes af Gambetta.

Gambettas inflytande vexte åter, alltsom hans efterträdare i styrelsen visade svaghet. Men plötsligt ändades Gambettas bana. En af de sista dagarne i november skadade han sig i handen, i medlet af december visade sig tecken till en maginflammation, och just i årsskiftet mellan åren 1882 och 1883 afled han, i sin torftiga bostad i en af Paris' förstäder, Ville d'Avray.

Hans jordfästning, på statens bekostnad, var en sorgefest för det republikanska Frankrike, som först nu förstod att uppskatta hvad det förlorat: en oegennyttig kraft, som från samarbetet för Frankrikes utveckling icke ville utesluta någon af dess söner, om blott han i republiken såg fosterlandets bästa framtid.

Otto Edvard Carlsund.

1884.

När Baltzar Bogislaus von Platen i Kristiania låg på dödsbädden skref han ett långt bref till bäraren af Sveriges framtid, storamiralen kronprinsen Oskar, och lade honom på hjer-

Källa: Project Runeberg ·