Sida 236
Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer.
Hundraårsminne.
(1883).
Två månader efter Esaias Tegnér föddes Erik Gustaf Geijer. Vermland var bådas hemort, men Tegnér af svensk bondestam, Geijer i femte led af t}^sk härkomst Skilnaden i bådas skaplynne kan sägas vara angifven'med anförandet af bådas anor.
Från Nurnberg inkom 1620 den skicklige bergsmannen Christopher Geijer och gjordes af Gustaf Adolf till bergmästare. Det samma blef hans son, honom följde tre led af vermländska brukspatroner. Bengt Gustaf Geijer, det tredje af dessa led, bodde på Ransäter med sin hustru, Ulrika Magdalena Geisler, då deras första barn, Erik Gustaf, der föddes den 12 januari 1783. Slägten var vidt förgrenad, hemmet i välstånd, en skara af ungdom samlades till skiftes i grann-gårdarne till dans och lek, man lyssnade gerna både till tonkonstens och till diktens mästerverk, hvilka bland de äldre egde varma beundrare och trogna vänner, Idel solljus hvilade öfver Erik Gustaf Geijers barndomsminnen, och musiken blef honom förr än latinet ett uttrycksmedel för stämningar och tankar.
Men skolan och gymnasium läto nog latinet taga ut sin rätt. Allt hvad der lärdes, inhemtade den unge med lätthet, och vid sexton år blef han. student i Upsala. Men hvad mer? Hvad skulle sedan bli af honom? Hvart ledde hans anlag?
Detta var honom sjelf en dunkel fråga, som mer än ofta pinade hans sinne utan att finna svar. Han läste vidare; studiehågen var omisskänslig, men åt hvilket område skulle studierna företrädesvis riktas? Under ovisshetens år
Källa: Project Runeberg ·