Sida 74
Gillis Bildt
Marieberg aflade han examen 1842, och hade under studierna der genom flit och duglighet ådragit sig kronprinsen Oscars särskilda uppmärksamhet. I flera år »repetitör» vid Marieberg, från 1844 biträdande lärare i matematik vid Karlberg, avancerade Bildt 1846 till löjtnant, 1849 till informationsofficer, 1848 erhöll han inträde i artilleristaben, 1849 i krigsvetenskapsakademien. Och när riksdagen sammanträdde på hösten 1847 tog Bildt säte å Riddarhuset, der han redan i början af 1848 valdes till ledamot af statsutskottet.
Det var en sällsynt framgång för en ung löjtnant, som hvarken hörde till de rika eller till de höga ätterna bland ridderskapet. Det var också uteslutande hans egen personlighet, som utgjorde häfstången för hans uppkomst i verlden. Den duglige artilleriofficeren, den intagande kavaljeren och den exemplariske unge mannen förenades i Bildts person. Det var derför ingalunda med oblida ögon, kung Oscar såg, att hans son kronprinsen Karl med stigande vänskap fäste sig vid den talangfulle, behaglige löjtnant Bildt.
Vid 1850 års riksdag återinsatt i statsutskottet, uppträdde Bildt tidt och ofta på riddarhuset som utskottets referent. Redan då hade han kommit till den insigten, att »det finnes icke något mägtigare intresse i landet, än jordbruksintresset». Men tappert stred han för de anslag han ansåg behöfliga, för de åsigter af hvilka han var genomträngd. Mot latinets oumbärlighet för grundläggande af duglig bildning framhöll han redan 1848 matematiken och andra praktiska vetenskaper såsom fullgoda ersättare, i representationsfrågan var han icke omedgörlig, men vid frågan om lossande af statskyrkobanden för medborgerlig kompetens var han ännu 1856 så stock-konservativ, af erkänd fruktan för katolsk propaganda, att »hans häftiga språk» till och med blef omtaladt i paristidningen »Le Constitutionel». Från denna samma riksdag utgingo emellertid, på Bildts initiativ, tvenne fruktbärande framtidstankar; den ena rörde ordnandet af landets helsovårdsförhållanden, den andra statens åtgärd för den högre fruntimmersundervisningen. »Det är en erkänd sanning» — så föllo Bildts ord på riddarhuset för trettio år sedan — »att nationens bildning i allmänhet beror på qvinnans.»
Källa: Project Runeberg ·