Sida 224
Per Brahe
224 , Minnesbilder.
ovanliga och torde icke ha ledt till Sveriges skada, enär Axel Oxenstierna, den störste af de två, gick af med segern, under det grefve Per, trots sin aristokratiska omedgörlighet i inånga fall, var en allt för ädel man att icke för fäderneslandets skull göra sitt bästa äfven under rivalens ledning. Den tid kom också efteråt, då han icke längre såg snedt till Axel Oxenstiernas rådslag. Men rivaliteten under dessa första år efter konungens död verkade, att Per Brahe icke blef drotsete, då embetet skulle tillsättas efter hans farbrors död. I stället deltog han i förhandlingarna på »Rörneren» i Frankfurt mellan den svenska regeringen och de tyska protestantiska ständerna, derunder rikskansleren förde directorium, och for derifrån till Elbingen i Preussen, att som Sveriges öfverste legat drifva underhandlingar med Polen. Mycket till förtret för Axel Oxenstierna slöt han stilleståndet i Stuhmsdorf och var under denna tid sjelf generalguvernör öfver Preussen. När båda dessa stormän voro hemkomna, verkade samma rivalitet att grefve Per år 1637 »drog i Guds namn till Finland», der hans verksamhetsdrift behöfdes och hans åsigter i statsrätts- och adelsprivilegiifrågor icke kunde vålla strid i rådkammaren.
Den 21 november 1637 anlände grefve Per på örlogsskeppet Jungfrun till Åbo, den 7 augusti 1640 reste han derifrån till Rydboholm. Dessa år voro för Finland »grefvens tid». Januari-maj 1638 reste han första gång kring landet och insände derpå till regeringen en rapport (tryckt i Skandinaviska Samfundets Handlingar 31). Först prisar han landets storlek, rikedom på sjöar, fiske, fogel, pelsdjur, bergverk, skogar; omtalar derpå kyrkoväsendet, skolväsendet, administrationen, skatteväsendet, rekryteringen, städerna, komu-nikationerna, slutligen »gemene folks seder och bruk». Han skildrar brister och föreslår botemedel, bland dem främst upprättandet af fn akademi, för att derigenom skaffa »godt folk, sorn föregå de andra med godt exempel.»
1639 i början på året drog han åter ut på färd kring hela Finland och Karelen, »mönstrade krigsfolket och be-stälde om landsens saker». På sommaren reste han åter från Åbo, ut öfver hela landet, »alla sjöar och farliga ström-
Källa: Project Runeberg ·