Bilder och minnen

350 Minnesbilder.

en gång lemnats till statsrådet af Furumo, som »är poet och derför ej kan reflektera öfver versteknik.» Nu gripas flera konseljledamöter af ifver för verstekniken. Den ene vill behandla apoteksväsen, den andra köksvetenskap i meter. »Femtusen recept på rim, det blefve hvad jag ville kalla ett verk.» Herr Hugo framhåller väl poesiens kraf på romantik, men statsrådinnan i köksväsendet påstår att »erinran är skälet för all verskonst» och slår herr Hugo med hänvisning till psalmbokens rim som bevis på minnets och poesiens naturliga samhörighet.

Så långt hade hr Carl Westermann hunnit den 6 Maj 1866, ungefär 100 sidor skrifna i Bremen. Omkring femtio sidor medhann han ytterligare, innan pennan för alltid föll ur hans hand. Ett utlofvadt föredrag om Dante af det italienska statsrådet hann ej kornma med. Den finska betoningen af svenskt språk hör till det sista, som sysselsätter Herr Hugos Akademi.

Efter någon tids svaghet afled den outtröttlige skriftställaren i Bremen den 26 September 1866.

»En regnig eftermiddag i oktober månad » - skrifver Almqvist i ett hittills otryckt utkast - »satt jag och rökte i min soffa i Paris, och det föll mig in, att jag skulle skrifva min lefnadshistoria. Denna tanke hade väl några gånger förut uppstigit hos mig, men jag hade förkastat den för mera intagande göromål; äfven nu, då jag har börjat, drar jag i mycket tvifvel, om jag nånsin kommer att sluta. Icke för att jag ej upplefvat så många inre och yttre öden, att ej mycket vore att tala och skrifva om; vi skrifva nu 1840, så att jag lefvat länge nog, för att en gång kasta mina ögon tillbaka och anteckna ur mina tusende minnen. Men jag vet icke riktigt hvad jag skall anteckna; ingen känner sig alldeles sjelf, och ännu mindre kännes man af andra, när det är frågan om grunden. Och huru skall man anteckna sig? Half-sant och halffalskt, såsom Goethe gjort och derför kallat sin autobiografi Dichtung und Wahrheit? Men jag tycker ej om detta sätt, för min del; det är att skrifva en roman. Romaner