Sida 410
Paul Genberg
410 Dödsrunor.
Persdotter från Genvalla, den ort, från hvilken det af inånga norrlandsbarn burna namnet Genberg härstammar. Fadern var en fattig man, som en tid var gästgifvare, och då fick Paul skjutsa resande; men trots fattigdom och försakelse blef det honom dock beskärdt att i Frösö skola inhemta den lärda bildningens elementer. Skild från skolan på grund af ett kanske nog ofrivilligt deltagande i något pojkaktigt öfverdåd, sökte den ångerfulle ynglingen upp Lunds universitet för att komma så långt som möjligt från hemorten, och här blef han student den 14 febr. 1828.
I sju år gick nu den fattige studenten från Norrland bland det skånska universitetets ungdom, okänd och tillbakadragen, som talaren vittnade 1847. Men han lät ej åren gå förgäfves. Fliten gaf de rika anlagen utveckling, och då Genberg 1835 besteg parnassen var han redan en lärd man. Romarnes språk behandlade han som en mästare, och filosofiens studium täflade med den klassiska filologien om företrädet vid hans val af lefnadsbana. Att fästas vid universitetet var hans önskan, men professorn i praktisk filosofi, den underlige Cedersköld, tyckte sig hafva nog af docenter och afslog Genbergs begäran om kallelse till ett rum bland dessa. Latinaren Lindfors förstod bättre sin vetenskaps intresse, och 1837 nämndes Genberg till docent i romerska språket och literaturen, sedan han författat en afhandling öfver ett gra-matiskt ämne. Efter Lindfors' död förordnades Genberg att förestå den lediga professuren och erhöll ett rum å förslaget till dess återbesättande, sedan han utgifvit en ny afhandling i latinsk gramatik. Men lektorn J. G. Ek utnämdes 1842 till professor och Genberg till adjunkt i den romerska »vältaligheten och poesien», hvarefter Genberg 1843, med understöd af allmänna medel och ett års tjenstledighet, anträdde en utländsk resa för vetenskapliga ändamål.
Under tiden hade Genberg i Lund blifvit ungdomens älskling och universitetets hopp. Ingen skref och talade latin som han, ingen hade vidsträckt beläsenhet som han, ingen kunde mäta sig med honom i skarpsinne, men ingen gick sin väg så stilla och fridälskande som han. När de yngre lärarne i Lund år 1841 uppsatte en tidning för »Studier, 1m-
Källa: Project Runeberg ·