Sida 461
Henry Charles Carey
Henry Carles Carey. 461
författaren regeringar och folk ganska strängt. England förliknar han vid en portugisisk Ranudo, med snygg rock, trekantig hatt och värja - men barbent och barfotad. En sådan, säger Carey, ansåg sig civiliserad - »så gör ock England; bådas civilisation är ungefär af samma art. England har en bra rock, som väl betäcker kroppen, men armarne äro för korta. Armarne äro till stor del nakna, och dessa armar föreställa en ansenlig del af engelska folket, som 'får dålig föda, dåliga kläder och mycket dålig uppfostran, ehuru omgifven af bördiga jordsträckor, stora fabriker, rikt dote-rade undervisningsverk - och ofantligt rika biskopar och erkebiskopar. Bålen af Englands kropp är väl skyld: men dess fötter och ben, Irland och Indien, äro nakna, och det håller dem med flit nakna för att få mer att sätta på den öfriga kroppen. Och det behåller värjan vid sidan för att tvinga dem att förblifva nakna, för att tvinga dem att fortfarande bruka mager jord i åsynen af den bördiga, som till följd af fattigdom förblifver odikad, och som ej kan odlas emedan den ej blifvit utdikad. I allt det der spörjes ej civilisation.»
Först 1861 hade Carey och hans skola, i förening med fabriksidkarne, lyckats genomdrifva, att Förenta Staternas kongress antog en särdeles protektionistisk tulltariff, och härmed »slog en protektionistisk våg in öfver verlden». I Tyskland går vågen starkast fram för närvarande, och Carey är äfven der öfverallt framhållen till pris eller tadel. Den anförda biografien innehåller följande anmärkningsvärda yttrande angående vårt lands tullpolitik och Carey: »I Sverige har felslåendet af det nyligen gjorda försöket att reducera tulltaxan af en regeringstjensteman (government official) till-skrifvits inflytandet af Carey's skrifter.»
Bland dessa vilja vi ännu nämna den 1853 utgifna »Slafhandeln, den inhemska och utländska», de 1858 publicerade brefven till presidenten Buchanan om Förenta Staternas handelspolitik (öfvers, på svenska 1860), det 1858-59 utkomma »System of Social Science» - senare periodens hufvudverk - samt hans sista större bok, »The Unity of Law» (1872),
Källa: Project Runeberg ·