Sida 59
Per Jakob von Ehrenheim
ättling Per Jakob, liksom fortfarande det möderneärfda Grönsö i Uppland. På sistnämnda gård föddes han den 4 augusti 1823.
Föräldrarne bodde ömsevis på de båda egendomarne och i Uppsala under Per Jakobs uppväxttid, och han blef från enskild information student vid midsommaren 1839. Det Ehrenheimska huset var den tiden en af stadens sociala medelpunkter, hvarigenom studentlifvet blef så mycket angenämare för Per Jakob. Men denne var icke blott en älskvärd yngling, utan äfven en arbetsam. Han tog studierna på fullt allvar, så »blifvande possessionat» han var. Ett katederprof bestod han 1841, juridisk-filosofisk kandidatexamen aflade han 1843 och juridisk kandidatexamen 1846. Anstäld i kansliet 1844, inskrefs han 1846 i Svea hofrätt och arbetade under den som handledare för domareämnen mycket berömde och mycket anlitade lagmannen och borgmästaren Callerholm i Hedemora. Både i Dalarne och i Uppland innehade Ehrenheim domareförordnanden, i hofrätten blef han 1850 e. o. fiskal och kort derefter utnämnd till vice häradshöfding. 1847-48 års riksdag hade han delvis bevistat som riddarhuskanslist och med stort intresse följt förhandlingarna. Vid 1850-51 års riksdag var han riddarhusmedlem, men deltog aldrig i husets debatter. Sedan vistades han en längre tid utomlands, med stor förkärlek studerande Englands politiska och ekonomiska förhållanden. Efter hemkomsten gifte han sig och satte bo på Grönsö, 1853; fem år senare ärfde han Malingsbo. Som jordbrukare, bergsbruksidkare och kommunalman hade han nu fullt upp att göra och kunde blott egna ett halft år åt 1856-58 års riksdag. Men detta halfva år blef afgörande för hans framtid.
Ehrenheim blef indragen i det pågående utvecklingsarbetet. När han 1859 åter kom till riksdagen, var detta i full gång, under De Geers ledning, hvad regeringens andel angick. Ehrenheim invaldes i bankoutskottet och tog framstående del i debatten på riddarhuset.
Han lät sig icke hänföra af stormilar, icke heller af konservativa slagord. Han ville reformera, der han fann reform nödig, uppträdde t. ex. mot passväsende, mot bördsrätt — »ett af lagen skyddadt medel för egennyttiga afsigter», för utvidgande
Källa: Project Runeberg ·