Sida 69
Liss Olof Larsson
Liss Olof Larsson. 69
gar ha blifvit gifna åt en mängd tjenstemän, samt dessutom bereddes i fjol åt konsumenterna af siden (!) och vin samt andra fina saker betydliga nedsättningar i tullafgiften, med ett ord, alla blifva ihogkomna. Det är blott en folkklass - en näring - nämligen jordbrukarne, hvilka med nöd kunna sträfva sig och kämpa sig fram, som lemnas utom räkningen. Icke ens sedan skattekomiténs utredning i fjol visat, hvilka himmelskriande orättvisor som vederfaras landets modernäring, har regeringen aktat nödigt att föreslå någon ändring deruti - det var kaffekonsumenterna, som lågo regeringen mera varmt om hjertat, än idkarne af landets moder-näririg».
»Idkarne af landets modernäring» står här som liktydigt med de små hemmansegarne, »kaffekonsumenterna» äro de rika och välmående. För deras bästa var det således, som regeringen föreslagit nedsättning af tull på kaffe och té. En ofantligt hög tull fördyrar teet för arbetaren, sade en annan kammarmedlem, och väl vore om en så helsosam föda hos oss, som i flera andra länder, blefve lätt åtkomlig för de obemedlade. »I min hemort», invände genast Liss Olof »i min hemort känna de allra flesta icke hvad té är, och om de finge se något af den varan, skulle de sannolikt tro, att detta vore något som skulle användas för kreaturen». Sådant kan gerna få bli qvar i Sibirien och Kina, fortfor talaren, men svenskarne kunde få bättre födoämnen om de läte bli att exportera sitt bästa smör och sin gödboskap utan i stället förtärde sådant hemma i landet.
Men så goda saker lära icke stå till buds, ens för konsumtionen, i Liss Olof Larssons hembygd. »Der», säger han t. ex. 1871, »är man välbergad om man har sill, salt strömming till sitt hafrebröd, och stor slösare om man begagnar sofvel till rågbröd. Man knotar icke der, om tullen höjes på kaffe och socker, ty dessa artiklar betraktar man som kuriositeter, icke som nödvändighetsvaror». Det är ett vänligt drag hos Liss Olof Larsson, att han merändels hänför sitt votum, vare sig i kulturfrågor eller i skatte- och tullfrågor, till de åsigter, som gälla i hans hemort. Men han har en gång uttalat de vackra orden: »Låt oss icke betrakta en
Källa: Project Runeberg ·