Bilder och minnen

Det är trehundra år sedan den i Sveriges historia först ingripande Louis De Geer föddes i Holland, och ehuru hans efterkommande förblefvo svenskar, var det först fjerde ledet från den svenske stamfadern, den nu varande Louis De Geers farfader, som föddes i Sverige. Han blef på gamla dagar friherre De Geer af Finspong, slägtens svenska stamgods, men hans barn läto det småningom gå ifrån sig. Gerhard, den yngre af sönerna, ryttmästare och ordonnansofficer hos kronprinsen Carl Johan, gifte sig 1814 med en dotter till amiral Lagerstråle; dessa makars tredje son, Louis Gerhard, föddes på Finspong den 18 juli 1818.

Syskonkedjan fick länk på länk, ända till den fjortonde. Familjen hörde icke till de rika och välståndet måste byggas på klok omvårdnad. I Louis De Geers fjerde år köpte fadren egendomen Stjernholm i Nyköpingsskären. Detta barndoms- och ungdomshem, med skön natur, satte sin pregel på den unges sinne; hans första framträdande inom literaturen bar spår af iakttagelser på naturen och kärlek till dess lif, och hans enda roman skildrar troget Stjernholm och bygger på dess historiska minnen.

Skolorna i Linköping och Upsala -- dit Louis följde den endast fyra år äldre morbrodern H. G. Lagerstråle, när han blef student -- lade grunden till den begåfvade ynglingens bildning. Vid midsommar 1836 blef Louis De Geer student och egnade sina första studentår åt fortsatta humanistiska studier. Han tog kansliexamen och fick derefter under en sommarresa se sig om i verlden. Konstgallerierna drogo honom starkt till sig, och då han, efter återkomsten till Upsala, anonymt insände bidrag till den af Carl Julius Lenström i Gefle utgifna literära tidningen »Eos», uttryckte redaktören sin förtjusning öfver den okände medarbetaren i dessa ord: »Der är något af Ehrensvärd, ett helt originelt, af inga böcker förvilladt sätt att uppfatta tingen, särdeles naturen och dess skönhet.» -- »En estetisk blick på träden» var den unge författarens literära debut (Eos, 1839 2/3). Han fortsatte med iakttagelser om landskapsmålare, om målarkonst, om naturskönheter, om dans, m. m. Och när B. E. Malmström 1840 utgaf en poetisk kalender i Upsala, »Linnæa borealis», voro