Bilder och minnen

vunno terräng: att klassbeskattningens härordning icke var förenlig med de »icke privilegierade» jordegarnes nyvunna maktställning inom vårt politiska lif. Den var icke heller förenlig med nutidens fordringar på en försvarsduglig armé, den var icke ens förenlig med historisk rättvisa. Så småningom utvecklades ur det härom förda tjuguåriga kriget, i hvilket Liss Olof Larsson tagit framstående del, den kompromiss, som 1885 ledde till en utgång ur en retsam och ofruktbar strid, hvarunder beskyllningar för egennytta och påståenden om orättvisor utvexlats med samma pregel af innerlig öfvertygelse från båda partierna, det gamla bondeståndet å ena sidan, de tre »högre» stånden å den andra. Men Liss Olof Larsson har stor förtjenst af den början till fred, som med 1885 års riksdagsbeslut vunnits. Det skall aldrig kunna nekas, att hans kraftiga ingrepp gjorde det möjligt, att — 12 dagars tillökning i den svenska ungdomens vapenöfning och en bättre ordning af beväringens förhållande till den påräkneliga försvarsstyrkan verkligen utgingo ur de voteringsurnor, hvilka jemväl bragte en tredjedel af »klassbeskattningen» till »ett tidhvärf som flytt».

***

Liss Olof Larsson vann redan vid sin andra riksdag plats i ett tillfälligt utskott, blef vid den tredje och fjerde suppleant i statsutskottet och har ifrån 1871 varit ordinarie medlem af detta vigtiga utskott. Af 1883 års särskilda utskott för försvars- och skattefrågornas behandling var Liss Olof medlem, såsom tillhörande den af ministèren Posse tillsatta försvarskomitén. Bankofullmäktig ifrån 1874, har han under en följd af år på 1870-talet varit medlem af de löneregleringskomitéer, hvilka utarbetat lönestater för häradshöfdingar, hofrätter och bortåt ett tjugutal större och mindre förvaltande embetsverk. Visserligen har Liss Olof Larsson vid dessa komitébetänkanden gemenligen fogat sin »särskilda mening» gående ut på mindre statsutgift för den ifrågavarande embetsverksstaten än öfriga kommitterade ansett skäligt; men han har dervid alltid följt bestämda principer och i det stora hela visat sig ega klar uppfattning och god vilja,