Read Runeberg

Berättelser 2. Bilder ur verkligheten. Del 2. En prestmans anteckningar

Originalsida 75
Originalsida 75
Originalsida 74
Originalsida 75
74–75

Sida 75

Sjöröfvarens dotter

citerat ordspråket om »smöret», men aldrig hade jag sett ens en smörassiett i hans hus. Han hade ända sedan barndomen. aldrig kunnat tåla smör, påstod han; men detta hindrade honom likväl icke från att breda rätt försvarligt på, när han var hos andra. »Det der gjorde jag i tankarna,» yttrade han vid ett sådant tillfälle till mig, och det är väl möjligt att så var, men nog kom smöret nästan lika raskt i munnen, som i tankarna.

Presternas snålhet har blifvit ett ordspråk och gifvit ämnen till oräkneliga historier både på prosa och vers, oak-tadt man vet, att hvarje presthus på landet är en gästgifvar-gård, der alla både bekanta och obekanta åtnjuta gästfrihet, utan att besvära sin egen plånbok.

Emellertid begaf jag mig genast till sjöröfvarens dotter. Jag fann henne i djup sorgdrägt.

»Det var väl, att ni ändtligen kom hem,» yttrade hon, räckande mig sin hand och bjudande mig att sitta bredvid henne; »jag har fattat förtroende till er och har åtskilligt af vigt att meddela.»

»Det skall glädja mig, om jag på något sätt kan vara er till tjenst,» svarade jag naturligtvis.

»Min far har lemnat mig i arf en betydlig förmögenhet,» började hon, »men inte förstår jag mig något på affärer. Känner ni någon pålitlig man, som ni kunde rekommendera till utredningsman af min fars bo? Jag behöfde nu genast en sådan att rådföra mig med.»

»Jag har en akademikamrat, assessor Dugge i Svea hofrätt, som jag anser både pålitlig och fullt vuxen ett sådant uppdrag. Behagar ni, så skall jag be honom stiga upp till er och det redan i dag.»

»I dag!» upprepade hon, »nej, inte i dag.»

»1 morgon då?»

»Nej, inte heller i morgon,» svarade hon, tilläggande med en viss häftighet: »Det är god tid.»

Nyss »nu genast»; nu »det är god tid». Jag betraktade henne något förvånad, och det föreföll mig, som om hon något skiftade färg.

»Känner ni baron von K**, ryttmästare vid lifrege-mentets dragoner?» frågade hon vidare.

»Till namnet blott.»

»Han är ju blifvande fideikommissarie till det stora säteriet Ornboholm, som nu innehafves af hans fader generalen?»

Källa: Project Runeberg ·