Sida 505
Legoaftal ...
saknas egentligen helt och hållet bestämmelser rörande dessa aftal. Man har derför dess större anledning att i hvarje särskildt fall söka utforska innehållet i kontrahenternas öfverenskommelse. Men i öfrigt plägar man använda den romerska rättens grundsatser. Af dessa torde största vigt ligga på den åtskilnad, som göres mellan aftalen för det fall att saken, hvarå arbetet nedlägges, före dess fullbordan tillintetgöres af en olyckshändelse. Så snart nämligen aftalet i förtid häfves genom omständigheter, för hvilka ingendera kontrahenten bär ansvar, skall arbetstagaren vid tjenstelega åtnjuta ersättning för redan fullgjorda prestationer. Och han får det således äfven i detta fall. Vid arbetsbeting åter bekommer arbetstagaren i ofvan angifna händelse godtgörelse allenast i den händelse att den sak, som skulle bearbetas, redan varit i fullfärdigt skick vid olyckshändelsens inträffande, ehuru den ej blifvit öfverlemnad, eller i fall öfverenskommelse varit gjord om en successiv prestation, för så vidt som arbetet i allt fall till vissa bestämda delar bragts till slut. -- Såsom en särskild afart af arbetsbetinget plägar anföras aftal med skeppare eller forman att till viss ort framföra varor. Härvid gäller för varor, som forslas sjöledes, att all sådan skada, som tillfogats fartyg eller last i och för räddning ur gemensam fara, fördelas lika på varor, skepp och frakt (Sjölag. § 142 o. f.). -- För öfrigt må anmärkas, att arbetsbeting och tjenstelega under vissa förhållanden förete beröringspunkter med helt och hållet andra kontrakt. Så antager arbetsbetinget karakter af köp, derest arbetstagaren utöfver arbetet lemnar ej allenast hjelpmaterial, utan äfven hufvudmaterialet. Och tjenstelegan är ofta svår nog att skilja från legohjonsaftalet i dess moderna gestalt. -- Om lega vid indelta trupper se Indelta armén, sp. 509. A. W.
Legohjon är en benämning, som numera vanligen ersättes i lagspråket med tjenstehjon och i dagligt tal med tjenare. Dermed betecknas en sådan person, hvilken, såsom vid vanlig tjenstelega (jfr Legoaftal), gentemot annan förbundit sig till tjensteprestationer, men till tjensteprestationer, som lemnats obestämda med afseende på tid, ort och beskaffenhet. Det aftal, som ligger till grund för ifrågavarande rättsförhållande, är i det hela obekant för äldre samfund. I dessa förefanns nämligen enligt regel slafveri (träldom), och legohjonsförhållandet, hvilket i det moderna samhället fyller samma sociala uppgift som fordom slafveriet (träldomen), har kommit att ersätta detta. Just på grund af den sociala betydelse, som legohjonsförhållandet sålunda eger, hafva emellertid sedan gammalt vissa statsintressen dervid gjort sig gällande. Derpå bero dels de föreskrifter, som ålägga personer i en viss sämre social ställning att träda in i tjenst, dels vissa egendomliga bestämmelser för sjelfva rättsförhållandet. Legohjonsförhållandet har nämligen tjenat staten såsom medel att afvända faran för en sysslolös proletarieklass och att tillgodogöra samhället lediga arbetskrafter. Endast undantagsvis hafva dock personer tvungits att tjena hos viss man. För närvarande bestå af dit syftande bestämmelser allenast dels föräldrars rätt till deras i huset qvarblifna barns tjenster till uppnådda 21 år, dels den liknande rättighet, som tillkommer dem, hvilka upptagit faderoch moderlöst barn, dels fattigvårdsstyrelses husbonderätt öfver fattighjon, hvarjämte hit äfven kunna föras bestämmelserna om att legohjon, som på grund af aftal inträdt i tjenst, må kunna såväl qvarhållas i denna längre tid, än som aftalats, -- såsom händelsen är, då husbonde gjort särskild omkostnad för tjenarens uppfostran och derför ännu icke fått full ersättning i tjenstetiden -- som ock i vissa fall öfverlåtas på annan än den ursprunglige husbonden. Det senare förhållandet kan nämligen ega rum vid husbondes dödsfall eller konkurs, äfvensom då husbonde försäljer fast egendom. Allt detta är dock undantagsbestämmelser. Ännu mindre än förr vet nu gällande lag af inskränkningar i friheten att välja sin tjenst, och häremot strider ej att för omyndiga personer, som ej förut lemnat föräldrars hus, föräldrar eller förmyndare ega att utse första tjensten och bestämma om dess upphörande. Äfven den förut bestående allmänna skyldigheten att till vinnande af laga försvar (se Försvarslös) skaffa sig tjenst har med de förändringar, som gjort sig gällande i fråga om laga försvar, alltmera förlorat i betydelse och omfång. Den fr. o. m. den 1 Okt. 1885 gällande k. förordn. ang. lösdrifveri låter begreppet laga försvar helt och hållet försvinna ur vårt rättssystem, ty enl. denna förordning upphör det ofvannämnda allmänna tjenstetvånget. Mot ifrågavarande allmänna tjenstetvång svarade för öfrigt de bestämmelser, som uppställde vissa vilkor för rätten att taga andra i sin tjenst. Dessa stadganden hafva i det hela delat det allmänna tjenstetvångets öde, och ofvannämnda förordning borttager äfven den af dessa stadganden slutligen ensamt qvarstående föreskriften att person, som genom den tjenst, hvari hon såsom husbonde antager annan, skall bereda denne laga försvar, sjelf måste hafva sådant samt verkligen använda och underhålla legohjonet. -- På grund af rättsförhållandet eger husbonden under legotiden att oinskränkt förfoga öfver legohjonets arbetskrafter. I fråga om tiden för och beskaffenheten hos tjensteprestationerna vet lagen icke af annan begränsning än att det föresatta arbetet skall vara skäligt, och hvad orten åter angår, fritager lagen legohjonet endast från att begifva sig till utrikes ort. I ersättning härför förutsättes husbonden skola lemna legohjonet, utom utlofvad lön, fullständigt underhåll under legotiden, d. v. s. kost och bostad. För öfrigt gäller enligt lag, att aftal om legohjonstjenst skall ingås för viss tid och med iakttagande af vissa formaliteter. I förstnämnda afseende innehåller nu gällande legostadga af d. 23 Nov. 1833, att legohjonsaftal skall slutas för tiden till nästkommande 24 Okt. eller, såsom i Stockholm jämväl kan ske, till 24 April (jfr Flyttningsdag) med dagen för tjenstens tillträdande såsom begynnelse. Man har alltså tänkt sig, att
Källa: Project Runeberg · ·
