Sida 110
1894-02-21
110
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
1 skall emellertid lönen utbetalas i papper, hvar-j igenom beloppet reduceras till omkr. 4,000 kr. i Med de förhållanden, som existera i Brasilien, | torde detta lönebelopp vara särdeles måttligt.
- Om söndagsskolan öfverlade Sala stads lärare och lärarinnor vid möte hos skolrådets ordförande den 20 d:s. Frågan inleddes af kontraktsprosten Forssman. Alla voro ense om, att söndagsskoleverksamheten vore skadlig för barnen såsom ledande till okyrklighet. Det ansågs ovärdigt och opassande för i svenska kyrkans tjänst anställda lärare och lärarinnor att aktivt deltaga i sådan verksamhet. Såsom botemedel beslöts att på försök anordna barngudstjänster vid ett eller annat tillfälle. Dessa skulle hållas på sommaren i stället för aftonsångsgudstjänst.
- Sveriges skolväsen har på senaste tiden vunnit stora sympatier bland kroaterna. En i Agram utkommande pedagogisk tidskrift har under fjoråret innehållit flera artiklar om svenska skolförhållanden: Palmgrenska samskolan; en historik om slöjden; om Skolslöjden, feriekolonier, skolkök, Skolbad och arbetsstugor i Stockholm m. m. Den sistnämda artikelns författare, hr Franjo Bucar, hvilken såsom kroatiska regeringens stipendiat fortfarande studerar i Stockholm och under halftannat års vistelse i Sverige gjort sig synnerligt förtrogen med språket, litteraturen och hela undervisningsväsendet, ämnar vid hemkomsten utgifva ett större arbete om Sverige.
- Föräldramöte hölls ånyo den 17 d:s vid Nya elementarskolan härstädes. De närvarandes antal torde ha uppgått till omkring 200, däribland ett stort antal damer. Mötet öppnades af rektor Hernlund med en hälsning och en kort inledning af de å inbjudningskorten uppsatta frågorna. Därefter vidtog diskussion af dessa frågor, hvilken varade i flera timmar. Efter mötets slut samlades ett 70-tal lärare och målsmän, däribland många damer, till ett enkelt samkväm å Hamburger börs, hvarest fortsattes mera privat tankeutbyte samt stiftades bekantskaper lärare och föräldrar emellan. Här frambärs ock föräldrars och målsmäns tacksamhet till skolans lärarekår, men först och sist till dess rektor, för det lyckliga sätt, hvarpå skolan vetat att gå från ord till handling uti en fråga, som länge varit på tal, frågan om ett mera lifligt och mera fruktbringande samarbete mellan skolan och hemmet, än det som hittills kommit till stånd.
- Nordisk fest firades å Tärna folkhögskola den 1.8 d:s. Omkring 300 personer hade infunnit sig. Professor Almkvist från Uppsala höll föredrag om Jerusalem i våra dagar. Hr Emil Svensén tecknade minnesrunor öfver några under fjoråret bortgångna svenska stormän, hvarefter direktör Holmberg talade öfver de två nyligen aflidna folkhögskoleföreståndarne Ernst Trier och Robert Rostedt. En hälsningsadress från Vestbirks högskola i Jylland upplästes, och församlingen uppdrog åt Tärna folkhögskolas lärarekår att besvara densamma samt tillställa de främsta och äldsta danska folkhögskolorna en lyckönskning med hänsyn till den danska folkhögskolans 50-åriga tillvaro. En mängd sånger afsjöngos unisont af de vid festen närvarande. - Vid Lunnevads folkhögskola hölls den 24 d:s en liknande fest, besökt af flera hundra personer. Föreståndaren, hr H. Odhner, höll festtalet, hvarefter fil. kand. de Vylder talade öfver ämnet: »Tvänne frihetshjältar - Napoleon och Andreas Höfer». - Samma dag hölls nordisk fest i Hallands folkhögskola å Katrineberg i närvaro af öfver 300 personer. Docenten Emil Lindberg från Göteborg talade öfver P. A. Bergström, Abraham Rundbäck, G. Klemming, J. T. Hagberg, Hjalmar Abelin, Nils Kjellberg, Rudolf Vall. Skolans föreståndare berättade om ett försvunnet solsystem. Dessutom bjöds på sång och musik.
___ fortfarande mottages prenumeration på Svensk Läraretidning för år 1894. Anmäl Eder på närmaste . postanstalt!
Riksdagen,
Val af vice ordförande i skolrådet.
Lagutskottets utlåtande med anledning af hrr O. Högstedts och E. Hammarlunds motioner i detta ämne föreligger nu i sin helhet. Efter en redogörelse för motionerna - se denna tidning n:r 5 - yttrar utskottet:
Utskottet delar de af motionärerna sålunda uttalade åsikter i fråga om lämpligheten däraf, att föreskrift gifves om den tid, för hvilken vice ordföranden i skolrådet skall väljas, men på det af hr Hammarlund anförda skäl och då det, med hänsyn till den betydelse, vice ordförande inom skolråd äger för folkskoleväsendets utveckling, måste vara af vikt, att, därest den, som blifvit därtill vald, skulle befinnas hysa ringa intresse för sitt uppdrag eller eljest vara mindre lämplig för dess behöriga skötande, annan person inom en icke allt för aflägsen tidrymd kunde blifva i hans ställe till vice ordförande utsedd, finner utskottet sig icke böra förorda hr Högstedts förslag att låta den till vice ordförande valde bibehålla detta uppdrag hela den tid, för hvilken han blifvit nämd till ledamot i skolrådet.
Då utskottet sålunda finner hr Hammarlunds förslag ägnadt att afhjälpa bristen på lagbestämmelse i förevarande ämne, får utskottet hemställa,
1) att hr Högstedts motion icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
2) att riksdagen i anledning af hr Hammarlunds motion måtte för sin del besluta, att sjette stycket af 23 § i förordningen om kyrkostämma m. m. den 21 mars 1862, sådant detta lagrum lyder i förordningen den 13 april 1886, måtte erhålla följande ändrade lydelse:
»Skolrådet väljer inom sig för hvarje år en vice ordförande.»
Med anledning af motion af E. Hammarlund har lagutskottet vidare tillstyrkt ett lika lydande tillägg till mom. 3 af § 25 i kyrkostämmoförordningen för Stockholms stad. I likhet med motionären finner utskottet det »vara lämpligt såväl att, i öfverensstämmelse med hvad genom k. kungörelsen den 30 oktober 1868 stadgades med afseende å riket i öfrigt, jämväl i Stockholm skolråden utse inom sig en vice ordförande, som äfven att därstädes val af vice ordförande årligen äger rum ».
Konfirmation och kristendomsbetyg.
Uti tvänne under förra veckan väckta motioner inom andra kammaren har missionsföreståndaren E. J. Ekman föreslagit, att riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till k. m:t anhålla,
1) att alla sådana bestämmelser måtte upphäfvas, hvarigenom tillträde till allmänna läroverk eller till ämbeten i statens och kommunens tjänst göras beroende af konfirmation eller nattvardens begående;
2) att prästerskapet måtte åläggas att vid betygs utfärdande för dem, som icke deltagit i konfirmationsundervisningen, använda såsom
vitsord i kristendomskunskap det vitsord, som lämnats dem i af gångs betyget från folkskolan.
I motiveringen till sistnämda förslag yttrar motionären:
Då numera mången icke bevistar konfirmationsskolan, hvilken dock fått fullständigt afgångsbetyg från folkskolan, så synes det mig, som om vitsordet angående kristendomskunskap i det senare betyget borde för dem, som icke deltagit i konfirmationsundervisningen, få gälla som tillräckligt intyg i alla de fall, då vitsord om kristendomskLnskap erfordras.
Med den stora utveckling folkskolan fått, särskildt i Sverige, och i betraktande af den omsorg och noggrannhet, hvarmed undervisningen skötes i våra folkskolor, torde det i afgångs-betyget gifna vitsordet kunna tillfredsställa alla rättmätiga anspråk.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Lönneberga, Kalm.: En del skolmateriel skulle inköpas och skolsalarna genom skolrådets försorg eldas och städas samt skuras fyra gånger under terminens lopp.
Uivängstorp^ Skbg: Läraren beviljades ledighet en dag i hvarje månad för besök i andra skolor. En ledamot af skolrådet utsågs alt anmäla behöfliga reparationer samt tillse att dessa blefve i rätt tid verkställda. Särskild afgångspröfning skulle verkställas med afgående barn dagen före examen. Läraren tillerkändes rättighet att utan skolrådets hörande vid förefallande behof för enskilda angelägenheter gifva lof i skolan, dock med skyldighet att sedan läsa igen dessa dagar. Skolmateriel skulle inköpas, en del hvarje år, till dess behofvet blefve fylldt. Samtliga skolrådsledamöter närvaro vid sammanträdet.
Källeryd, Jönk.: Förslag till nytt reglemente för folk- och småskolorna skulle utarbetas och uppdrogs detta åt ordföranden och skolläraren K. V. Lindén. Förslag framställdes om anskaffande af inedel till premier åt flitiga skolbarn. Skolrådet beslöt att genom frivilliga bidrag inom församlingen söka anskaffa sådana.
Hudiksvall: För erhållande af kännedom om skolköken beslöt mötet, att ett par af skolans lärarinnor skulle resa till Stockholm för att där inhämta upplysningar angående denna nya gren af undervisningen. Medel skulle man söka anskaffa på enskild väg.
Voxna, Gflb.: Flickslöjd skulle införas vid skolorna inom socknen.
Moheda, Kron.: Reglementet för församlingens skolor skulle delvis omarbetas. Följande läroböcker skulle inköpas och tillhandahållas barnen dels mot inköpspris, dels gratis: Sjögrens lärobok i modersmålet, Odhners historia, Berg-Lindens naturlära n:r 2 samt Almquist geografi n:r 2. Vidare beslöts att inköpa åtskilliga kartor och planschverk samt annan åskådningsmateriel. Slutligen kom man öfverens om att försöka skaffa de fattigaste barnen mjölk och bröd under skoldagarna, på det att deras skolgång måtte bli mera jämn. Initiativet till dessa beslut är i hufvudsak taget af folkskoleinspe k tören.
Själfhjälp.
En 10-årig sparkasseförening.
Den ekonomiska ställningen bland medlemmarne af de lägre tjänstemannaklasserna är, som hvar man vet, i allmänhet mindre god. Skälet härtill lärer ganska lätt kunna inses. De löneförmåner, som blifvit tillförsäkrade här åsyftade personer, vare sig de tjäna staten eller kommunen, äro i allmänhet så starkt begränsade, att löntagaren på dem endast med yttersta
Källa: Project Runeberg ·
