Sida 575
VECKOBLAD FÖR, IsÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 45.
(671.)
STOCKHOLM, 7 NOVEMBER 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris: *
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2
kr., Ve år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
|| Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allm. tel. 6 O O O.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10,
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag,
An nonspriss
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser).. Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2,50 kr,
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
Folkhögskoleman - barnalärare.
m Grundtvig var den, som först framkastade tanken på folkhögskolor, om Ernst Trier och Ludvig Schröder samlat de största ungdomsskarorna på sina skolor, så är dock bland nordens folkhögskolemän Kristen Mikkelsen Köld den, som åt folkhögskolan gifvit den folkliga prägel, som hon nu öfverallt bär. Och på samma gång Köld var en framstående ledare af en folkhögskola, var han ock en på idéer rik barnalärare med djup blick för barnets själslif.
Själf säger Kv att han var född till lärare. Men det var modern, som utan att veta det framkallade anlagen. Hon var en duktig och arbetsam handt-verkarehustru. Då hon hörde barnen under lekarna ute pä gården blifva oense och komma i gräl, brukade hon ropa till dem: »Kommen in, barn, skall jag berätta en historia för er!» De historier modern kunde voro helt få, och barnen kunde dem utantill så väl, ! att de rättade henne, ifall hon ändrade ett enda ord, men det oaktadt hade de alltid samma goda verkan: barnen blefvo glada och snälla. K. fick här göra en tidig bekantskap med det lefvande ordets starka makt.
I Tisted (å Jylland), där Köld föddes den 29 mars 1816, gick han i skola tills han var
13 år, då modern sökte skaffa ;
honom plats som lärare. Fadern, som var skomakare, hade önskat få in honom i samma yrke men ansåg honom därtill oduglig. Prosten Karstensen, till hvilken modern vändt sig, lät Köld aflägga lärareprof, då han förelades att kateketi-sera öfver frågan: »Hvad visar erfarenheten?» Svar: »Erfarenheten visar, att människorna ej äro så goda, som de borde
K. M. KÖLD.
vara».* Och Köld redde sig godt och kom att hålla skola. Som han nu fann, att några af barnen voro större än läraren, höll han i deras och föräldrarnas närvaro följande tal, som må anföras för att visa K:s egendomliga sätt att »ta folk»:
I ären mycket större än jag, och blir det fråga om att slåss, så blir det nog jag, som får stryk; men som jag icke ämnar slå er, hoppas jag, att I icke viljen slå mig. I skolen snart erfara, att jag är klokare än I, och om I ären förståndiga, så söken I att lära af mig.
Efter några års lärareverk samhet kom K. in på seminarie i Snedsted. Här genomgick han tidigt en religiös väckelse, då hela hans väsen värmdes af känslan af Guds kärlek, på hvilken han förut aldrig haft syn. Och han bekänner själf, att nu inom honom vaknade ett nytt lif med ny lust, håg och kraft. En tid därefter fick K. genom läsning af Ingemanns historiska romaner den folkliga väckelse, som skulle blifva så bestämmande för hans kommande lif.
Nu var K. klar Öfver sitt lifs mål: han ville få barnen att tro på Guds kärlek och fosterlandets lycka.
Efter slutad seminariekurs blef Köld lärare igen. Snart finner han, hvilken pina utanläs-ningen var för barnen, och han undrade, om Gud, som så älskade människorna, menade, att barnen så skulle plågas, och om denna utanläsning kunde föra dem till att älska Gud. Det blef inom kort klart för K., att han skulle berätta. Och nu gick det förträffligt i skolan, och barnen voro på ett helt annat sätt med om, hvad som förehades. Så blef det examen, och barnen redde sig godt, ända tills prosten frågade ett af dem: »Kan du läsa upp det tredje stycket i det
* I den då följda läroboken »Balles Lserebog i den evangelisk-christelige religion».
