Sida 483
VECKOBLAD FÖ(^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OC^I SKOLVÄNNER.
N:r 38.
(664.)
STOCKHOLM, 19 SEPTEMBER 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2
kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Trätfas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm, tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris;
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2, so kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer
Folkhögskolejubileet.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
2. Minnesfesten
på Grundtvigs födelsedag den 8 september var, såsom i förra numret antyddes, särdeles storartad. Programmet för,dagen upptog ett förmiddagsmö(e i gymnastiksalen vid Avskovs folkhögskola och ett eftermiddagsmöte vid Skibelund Krat.
För middag sm ötet
började kl. Vs8 på morgonen med afsjungandet af Björnsons sång »N. F. S. Grundtvig» (»Li-gesom vol ven i nordfolkens gry»). Så utfördes första delen af en för festen komponerad kantat (texten af diktaren Alfr. Ipsen, musiken arrangerad af läraren vid Askovs högskola H. Nutz-horn, som själf ledde utförandet). Därefter höll föreståndaren L. Schröder det egentliga festtalet.
Det vore naturligt, sade han, att de första o rdeja skulle gälla Grundtvig, hvars dödsdag man valt till firande af detta 50-årsjubileum. I sina unga dagar såg Grundtvig människolifvet under bilden af en soluppgångs sam sådds juld såväl på deTaflägsna bergen som på de små tufvorna i närheten. Han ville öppna människornas ögon för historien, som afspeglade människolifvet. Det våp en tid han mente sig kunna nå detta på skriftlig väg, och så fördanskade han Saxo och Snorre, men han erfor snart, att det icke gick. Så föddes folkhögskoletanken, föddes så stor, att" den icke ännu är verkliggjord.
Senare kom frihetsrörelsen med sina större kraf på borgerlig upplysning; vidare språknöden i Sönderjylland. Så föddes folkhögskolan i Rödding, Sönderjyderna skola alltid hafva äran, att de vågade begynna det, som man å andra ställen kallade drömmerier. Grundtvig
LUDVIG SCHRÖDER,
föreståndare för Askovs folkhögskola.
själf kunde hafva sagt, att Röddingskolan icke svarade mot hans ideal, meri han sade det aldrig. Kom så den egendomlige Köld med sin skola. Icke heller den var efter Grundtvigs tanke, men han knäsatte den, ty den passade med in i kampen för det nationella och in i arbetet för, att hvarje människa måtte komma till att se, att det är adel i allt arbete, att hvarje person bär adelsmärket i sig.
Och vi äldre folkhögskollärare må minnas, att om än våra krafter voro små, så bröt icke Grundtvig stafven öfver oss. Han lyfte däremot vårt mod. Folkhögskolan må antaga många former, men kärnan bör vara en.
________Senare delen af kantaten
blef därpå afsjungen, hvarefter d:r L. Holmström från Hvilan talade.
Han ville dröja något vid en tanke, man kunde hämta vid betraktandet af naturen. Man sade i våra dagar, att det inom denna rådde en allas kamp mot alla, och man ville gärna flytta detta in på människolifvets område. Det kunde ju vid ett ytligt betraktande af naturen tyckas, som om det ena ödelade det andra, men vid närmare efterfors-kande skulle det visa sig, att det i stället rådde det bästa samarbete. Detta ådagalades genom flera slående exempel. Så borde också inom folklifvet ett samarbete äga rum, icke endast mellan folken utan ock mellan de enskilda, icke minst mellan Nordens skilda skolor, hvilka alla hade något att lära af hvarandra. Svenskarne hade lärt mycket af den danska folkhögskolan. Därföre ett tack från alla svenska folkhögskolemän. Hvile Guds välsignelse öfver den danska folkhögskolan, öfver den mans minne, som har sitt namn förbundet med henne, och öfver Danmarks land!
Därefter framträdde ordförandena för åtskilliga deputatio-ner, från studentföreningen i Köpenhamn, från studenthemmet, från studentsam/undet, från skytteföreningarna samt från Köpenhamns »valgmenighecb och folkhögskoleförening, alla bringande sin lyckönskan.
Många flera hade velat framföra sin lyckönskan, men tiden medgaf det icke nu. Deputationerna från Sönderjylland hänvisades till eftermiddagsmötet, och de många enskilda., som önskade tala, hade tillfälle härtill vid
