Sida 17
VECKOBLAD FÖR bARARE, UPPFOSTRARE OCjH SKOLVÄNNER.
N:r 2.
STOCKHOLM, 1O JANUARI 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris : Vi år 3,50 kr., »/4 år 3 kr., Va år 2 kr., a/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt). Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt Byrå: Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6. Postadress : i Läraretidning-en, Stockholm N. Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND. Träffas säkrast 10-11 f m. Allm. tel. 60 OO. Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm. Lösnummer å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10. Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag. An nonspris: 25 öre pr petitrad ( = 14 stafvelser)-. Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr , dödsannons 2, 00 kr. Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för att inkomma i veckans nummer
Skolmän och nykterhets-agitator.
(Efter ett föredrag inom Stockholmskretsen af Nordiska lärarnes helnykterhetsförening.)
Numera är, såsom bekant, föreskrifver att undervisning om de rusgifvande ämnenas natur och verkningar skall vid rikets allmänna läroverk,, seminarier och folkskolor meddelas. Att statsmakterna velat genom denna föreskrift främja och understödja den inom vårt land pågående nykterhetsverksamheten är tydligt.
Äfven inom andra land har samma sträfvan gjort sig gällande. Så bland annat i Belgien. Där har regeringen t. o. rn. förordat en sådan form af skolans nykterhetsverksamhet; som icke inskränker sig till undervisningen allena utan som därjämte i föreningar söker organisera1 den ungdom, hvilken vill i handling omsätta den i skolan mottagna undervisningen.
Belgien hör ock tvifvelsutan till de land, där en på djupet gående nykterhetsverksamhet är af högsta behofvet påkallad. I förhållande till folkmängden är spritförbrukningen i detta land större än i något annat. Där förtäras årligen omkring 70,000,000 liter brännvin, d. v. s. ungefär 12 liter pr invånare. Det har mer än 170,000 krogar. I den enda staden Möns finnas flera sådana än i hela Norge. Mer än 300,000 af Belgiens invånare hafva förgiftat sin hjärna med starka drycker, hvilka bland dem årligen döda minst 20,000 och sålunda kräfva flera offer än krig och farsoter skulle göra. På femton år hafva fallen af vansinne ökats med 45 %, brottens antal med 74 %, själfmordens med 80 % samt tiggeri och lösdrifveri med 150 %.
Bland de belgiska fosterlandsvänner, som med stigande oro iakttagit denna.dryckenskapens hemska framfart, befann sig äfven öfverinspektören vid provinsen Limburgs offentliga folkskolor
F. A. ROBYNS.
Francois Antoine Robyns. Han hade ock länge varit angelägen att finna ett nog verksamt medel däremot. Han hade iakttagit, huru nationalekonomer, människovänner och statsmän i såväl Belgien som i andra land försökt sätta en damm mot rusdrycksfloden. Men han hade ock funnit, att medan dessa tankens män profvade sina system och diskuterade sina teorier, så hade handlingens män redan satt sig till verket, vändt sig omedelbart till folket och genom bland dess barn organiserade nykterhetssäilskap ___________________________ sökt befria detsamma från rusdryckernas elände. Särskildt i England hade denna form af nykterhetsverksamhet blifvit använd. Utgående från den grundsatsen, att det är lättare att förekomma än att bota, beslöt man sig där för att i främsta rummet söka fostra det uppväxande släktet till nykterhet, och man bildade därför nykterhetsförbundet »Hoppets här» (The bands of hope). Detta tillväxte så hastigt, att det inom två år räknade nära 18,000 sällskap med mer än 2,000,000 medlemmar.
Eggad af denna framgång beslöt Robyns följa Englands exempel och låta nykterhetsverksamheten ingå i den skoluppfostran, han såsom öfverinspektör skulle öfvervaka. Ar 1887 sammankallade han de biträdande inspektörerna inom sitt distrikt och gjorde dem förtrogna med detta sitt syfte samt uppmanade dem att söka för saken intressera lärarne. I så fall skulle vid hvarje skola kunna bildas en förening af sådana barn, som förpliktade sig att intill tjugu års ålder af-hålla sig från starka drycker. Så skedde. Lärarne omfattade tanken med ifver, och skolföreningar mot dryckenskapen uppstodo till stort antal.
Vid 1892 års slut hade nykterhetsverksamheten i provinsen Limburgs skolor nått den betydliga utsträckning, hvarom följande statistik bär vittne:
