Sida 399
VECKOBLAD FÖf^ bARARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 32. (ess.)
STOCKHOLM, 8 AUGUSTI 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., Ve år !>25 k*- (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1,'4-6.
Postadress:
ii Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allxn. tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm, tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonsprls:
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2,so kr.
Annons bon vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
Från l juli
till årets slut
kostar
Svensk läraretidning,
Sveriges största och mest spridda skoltidning,
endast
.V* 2 kronor ~Vi
- Hvarje lärare och lärarinna -
bör för egen räkning hålla sig med ett exemplar af
-^Svensk Läraretidning *4-
Kvartals- och halMrsprenumeranter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för undvikande af afbrott i tidningens försändning,
B^~ Prenumerationen sker alltid på närmaste postanstalt.
Pedagogiska guldkorn.
En allvarlig, sträng uppfostran är en välsignelse för hela lifvet. Hon lärer oss att ej vänta for mycket, hon gifver oss kraft att hysa aktning för andra och skänker oss mod att verka för dem och oss själfva. L. Kellner.
#
Min fasta öfvertygelse är, att examina äro bra och nyttiga, men att grundliga och sakrika inspektioner äro ändå bättre och nyttigare, samt att våra skolor skola höjas i den mån dylika sakrika inspektioner äga rum. L. Kellner.
Folkskoleinspektörernas berättelser för åren 1887-92,
5. Om folkskolorna.
De egentliga folkskolornas antal har under inspektionsperioden ökats med nära 300, men barnantalet har vuxit i nästan samma proportion, så att det fortfarande kommer omkring 65 barn på hvarje lärarekraft. Detta är alldeles för stort. En människas krafter, tålamod och omtänksamhet kan icke räcka till för så många. Bakom detta stora medeltal ligger gifvetvis en högst ojämn fördelning, hvilket gör detsamma ännu betänkligare. Under det att i de större städerna och i en del skolor på landsbygden endast 20-40 barn komma på hvarje lärare, finnes det en mängd skolor, där hvarje lärare får undervisa öfver 100 barn.
De trakter, som hafva så illa sörjt för barnens undervisning, äro icke alltid vanlottade i naturligt hänseende. I en ganska bördig trakt i mellersta Sverige hafva de flesta folkskolorna 100-150 barn. Om en församling med 590 skolbarn på två folk- och två småskolor säger inspektören,, att den »ändtligen fått sitt skolväsende i någorlunda godt skick». För några år sedan hade den nämligen blott en folk- och en småskola. Tydligen äro anspråken på ett »godt skolväsende» här mycket små äfven bland de ledande skolmannen.
Om ett skoldistrikt midt i en af landets bördigaste provinser säger inspektören, att för »ett antal i skolåldern varande barn år 1892 af 289 finnes blott en folkskola, hvilket förhållande ännu fortfar, oaktadt upprepade yrkanden och anmälan till domkapitlet från min sida om ytterligare en folkskolas inrättande». Detta exempel på domkapitlens sätt att tillvarataga folkupp-
lysningens intressen är ej enastående. Flera andra inspektörer föra liknande klagomål.
Vid en större fabrik, hvars aktieägare under senare åren haft mycket hög utdelning, finnas för 236 barn endast två lärare. Barnen användas i arbetet, hvilket hör till de mest hälsofarliga.
Listan på enormt öfverbefolkade skolor skulle, om den gjordes fullständig, bli mycket lång. Inspektörerna vittna att, äfven med den nu befintliga organisationen och med de minsta anspråk på skolarbetet, kräfves det ett stort antal nya folkskolor. Det är icke tillräckligt att, såsom nu, tillväxten blott håller jämna steg med barnantalets ökning, emedan det ännu finnes gaml^ brister af högst betänklig art att afhjälpa.
#
De ambulatoriska skolorna hafva under perioden minskats med 60. Detta är i och för sig glädjande, enär deras korta lästid, dåliga lokaler och materiel samt många klasser hindra dem att nå ett godt resultat, men tillfredsställelsen minskas, när man erinrar sig, att minskningen varit betydligt större under närmast föregående period.
De flyttande skolorna förekomma ännu inom en mängd skoldistrikt, där de ej borde få flinas: 60 å 80 barn i hvarje rote. I^några inspektionsdistrikt, belägna i södra Småland, Bohuslän, Dalsland och Värmland, äro flertalet skolor flyttande, så att mera än halfva antalet af dessa skolor här återfinnes. De hafva därför så inväxt i befolkningens medvetande, att hvarken föräldrarna eller skolans målsmän synas önska eller hoppas någon ändring häruti. Det medgifves, att en sådan uppfattning flerstädes äfven gynnas af fattigdom och ringa folktäthet, men på många trakter dock visst ej i högre grad än i en del bygder med fasta skolor.
