Sida 235
VECKOBLAD FÖf^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 19.
(645.)
STOCKHOLM, 9 MAJ 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2
kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postaustalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), JL tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allm. tel 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå sanit å allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspriss
25 öre pr petitrad (=. 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2,50 kr,
Annons bör vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
Folkskoleinspektionen
inför första kammaren.
Första kammarens tillfälliga utskott n:r 2 har naturligtvis afstyrkt andra kammarens beslut angående folkskoleinspektionen - något tillmötesgående härvidlag var* ju ej gärna att vänta. Af intresse kap emellertid vara att se, på hvilka grunder man söker försvara det nuvarande inspektionssystemet. Vi återgifva därför första-kammarutskottets motivering. Efter att hafva refererat en del af den utredning andra kammarens Skolutskott lämnat, yttrar sig första kammarens utskott sålunda:
Af ofvanstående utlåtande och andra kammarens beslut synes framgå, alt de brister, som möjligen vidlåda inspektionen öfver folkskolorna, sådan denna inspektion nu är anordnad, skulle vara att härleda ur två orsaker: den ena att folkskoleinspektörsuppdraget är såsom bisyssla förenadt med annan tjänstebefattning, och den andra att detta uppdrag icke alltid skulle öfverlämnats åt personer, som visat sig innehafva pedagogisk insikt och en på personlig erfarenhet hvilande kännedom öm folkskoleundervisning.
En rättelse i förstnämda förhållande tror man sig vinna, om ifrågavarande uppdrag i allmänhet anförtros åt personer, som under den tid, de utöfva detsamma, odeladt ägna sig däråt.
Hvad angår denna första fråga tvekar ej utskottet uttala, att det ur vissa synpunkter vore önskvärdt, att folkskoleinspektörerna kunde odeladt ägna sin tid åt sitt uppdrag, men utskottet tilltror sig dock ingalunda att förorda en framställning i detta syfte. För att folkskoleinspektörsuppdraget icke skulle göras till en bisyssla vid sidan af annan tjänstebefattning erfordras, antingen att folkskoleinspektörsbefatt-
ningarna uppföras såsom ordinarie tjänster å stat med fast lön och rätt till pension, eller ock att till folkskoleinspektörer på viss tid förordnas personer, som innehafva an-, nan ordinarie tjänst, från hvilken de, medan förordnandet såsom folkskoleinspektör varar, åtnjuta ledighet, och hvilka tjänster under tiden uppehållas af vikarier. Det lärer nämligen icke kunna anses antagligt, att dugliga män skulle vilja ägna sig åt detta värf, därest de ej funne sin framtid därvid betryggad, utan äfventyrade att vid sjukdom eller försvagade krafter stå så att säga på bar backe. Ej heller lära arvodena kunna tilltagas så rikliga, att befattningarnas innehafvare skulle kunna under ett eller två tiotal år göra besparingar nog stora att betrygga dem en torftig bärgning för deras återstående lifstid.
Utan att uppgöra någon beräkning öfver den sannolika kostnaden för folkskoleinspektörsbefattningarnas uppförande på ordinarie stat, vågar dock utskottet påstå, att en sådan anordning skall ställa sig vida dyrare än den folkskoleinspektion, som nu äger rum. Men äfven om riksdagen icke skulle fästa sig vid kostnadsfrågan, möter dock mot saken en betänklighet. Det lärer icke kunna förnekas, att utöfvandet af folkskoleinspektörsbefattningen är ej blott själströttande utan äfven i anseende till de många resorna under pröfvande väderleksförhållanden och med ojämn diet för kroppen ansträngande. Efter två, tre eller fyra femårsperioder är innehafvaren vanligen utnött och förbrukad. Hans kvarstående i tjänsten, tills pensionsåldern uppnås, varder då till skada för denna.
Genom att på viss tid till folkskoleinspektörer förordna personer, som innehafva ordinarie tjänst, från hvilken de, medan förordnandet såsom folkskoleinspektör varar, åtnjuta ledighet, undvikes den senare olägenheten. K. m:t varder i tillfälle att vid förordnandets utgång aflägsna en per-
son-, hvars kraft förbrukats eller som i öfrigt befunnits för platsen mindre lämplig, samt att tillföra folkskoleinspektörskåren friska krafter. Äfven kostnaden minskas eller rättare kostnadsbeloppet framträder ej så synbart, i det att en del af aflöningen och hela pensionen bestridas från annat håll.
Men i alla fall skola dock kostnaderna för arvode och resekostnader för folkskoleinspektörer uppgå till större belopp än hittills. Folkskoleinspektörerna skola nämligen ej blott under sina resor besöka skolorna samt träda i förbindelse med skolråden och lärarne, utan äfven meddela skolråden anvisningar och granska reglementen. Det är dem äfven ålagdt att granska skolrådens rekvisitioner å statsbidrag och statistiska uppgifter från skolråd och lärare, att afgifva årsredogörelser till domkapitlen och femårsberättelser till ecklesiastikdepartementet samt att i öfrigt meddela de yttranden, som kunna af k. m:t, länsstyrelser eller domkapitel infordras. Med omkring 11,000 skolor, fördelade å 24 län eller 12 s.tift samt spridda öfver en stor yta, lärer antalet folkskoleinspektörer icke kunna nedsättas till mindre än trettio, hvilka, om de skola njuta ledighet från sin ordinarie befattning och anständigt aflöna vikarie, sannolikt icke kunna hvardera tilldelas lägre årsarvode än 1,800 eller 2,000 kronor, af hvilket belopp de emellertid få själfva bestrida alla expenser.
Väl ställer andra kammarens utskott i utsikt, att genom en ändamålsenligare anordning af resorna resekostnadsersättningen skulle nedgå, så att för arvodena skulle återstå ett större belopp. Men att en ökning af inspektionsområde och således äfven ökning af resornas längd skulle medföra minskad resekostnad, synes utskottet föga antagligt. Därest något missbruk af rätten till reseersättning ägt rum, skulle
