Sida 363
VECKOBLAD FÖF^ bARARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 29.
(655.)
STOCKHOLM, 18 JULI 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 8,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byfå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm, N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt ä allin. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
l An nonspriss
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser)= Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2,5 o kr,
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
->. Från l juli
till årets slut '^-
kostar
^Svensk läraretidning,
Sveriges största och mest spridda skoltidning,
endast
2 kronor ~W
Hvarje lärare och lärarinna -
bör för egen räkning hålla sig med ett exemplar af
Svensk Läraretidning-4-
Kvartals- och halMrsprenumeranter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för undvikande af afbrott i tidningens försändning.
B&"~ Prenumerationen sker alltid på närmaste postanstalt.
Pedagogiska guldkorn.
Det synes väl som borde ett lifligt föredrag i förening ined ett i formellt hänseende otadeligt sätt att behandla klassen hafva framgång till ofelbar följd. Erfarenheten visar likväl, att detta ty värr icke alltid är fallet. Orsaken till detta oväntade förhållande bör väl oftast sökas däri, att läraren är så upptagen af läroämnet och dess framställning, att han icke förmår .taga nog hänsyn till eleverna, men det kan visserligen hafva sin grund i lärarens oförmåga att från det oväsentliga skilja det för lärandet väsentliga och maktpåliggande. Z. J. Cleve.
Folkskoleinspeklörernas berättelser för åren 1887-92,
Om fortsättningsskolorna.
Tid efter annan hafva försök gjorts att få till stånd något slags öfverbyggnad på folkskolan men utan väntad framgång. Redan 1842 föreskrefs, att »skolläraren bör, helst under den tid af året då ledighet ifrån skolan gifves, under inseende och med biträde af församlingens prästerskap på söndagarna meddela undervisning och anställa förhör med den ungdom, som utgått från folkskolan». Denna bestämmelse efterlefdes endast i ytterst sällsynta fall och äfven då blott för kortare tid. Den skärptes emellertid 1864 och 1865 men utan synnerligt resultat. Icke heller har som bekant den 1858 grundade högre folkskolan vunnit någon utbredning. Kom så kungl, kungörelsen den 11 september 1877 med statsanslag till sexVeckors fortsättningsskolor. Denna utfärdades med ganska stora förhoppningar, hvilka dock delvis blifvit gäckade. Under 16 år har den ej förmått framkalla mera än 863 sådana skolor eller ungefär en på hvar sjette fullständig folkskola.
Orsakerna härtill äro många. Följande angifvas af inspektörerna:
De barn, hvilka varit lagligen berättigade och därjämte villiga att ingå i fortsättningsskolan, hafva utgjort ett så ringa antal, att vederbörande församlingar ej för deras skull ansett skäligt upprätthålla en undervisning, som gjort intrång på den egentliga folkskolans lästid.
De ogynnsamt organiserade folkskolorna äro i allmänhet icke mäktiga att uppbära den öfverbyggnad, som fortsättningsskolan afser att vara. Vidare anser man mångenstädes på landet, likasom äfven i de små städerna, att kostnaderna för en fortsättningsskola, i synnerhet om denna ordnas så, att ingen inskränkning sker i folkskolans undervisningstid, är ett i sin mån be-
tungande plus i de redan förut dryga utgifterna för folkskoleväsendet. Och slutligen händer det, att lärarnes krafter ej räcka till för den ej obetydligt tillökade tjänstgöring, som en fortsättningsskola af sistnämda slag medför, vare sig den bedrifves som aftonskola eller förlägges helt och hållet utom folkskolans 8 .månader.
(Fr. Laurell.)
Mot anordnande af fortsättningsskolor reser sig ännu starkt motstånd frän respektiva kyrkostämmors sida, mest på grund af kostnaderna därför vid det konsekventa anordnandet af dylika vid hvarje inom skoldistriktet befintlig folkskola. Då man icke anser sig hafva råd att inrätta fortsatt undervisning vid distriktets samtliga folkskolor, vill man icke veta af någon sådan. (R/chard Norén!)
Där folkskolan tynges af en småskoleafdel-ning, omfattande liksom folkskoleafdelningen ett större antal barn, eller där skolan måste flytta mellan flera stationer, torde all den tid, hvaröfver den kan förfoga, böra användas för dess egen räkning, och att få fortsättningsskolan helt och hållet förlagd utom folkskolans lärotid möter gemenligen svårigheter.
(B. G. V. Vestling.)
-------ehuru det i alla fall blefve ytterst svårt
att nöjaktigt anordna dem och det af den orsaken, att under den tid i januari, februari och december, som för fortsättningsskolorna är den lämpligaste, folkskolan ovillkorligen bör vara i verksamhet och icke utan verklig olägenhet kan inställas. Till följd af dessa förhållanden äro utsikterna icke stora att få fortsättningsskolor inrättade, om samma lärarepersonal och lärosal skola tagas i anspråk för dem som för folkskolan. (C. D. E. Petrén.)
Då i flertalet skoldistrikt barnen kvarblifva i folkskolan, tills de börja nattvardsundervisningen, har i allmänhet fortsättningsskolan af brist på elever måst inställas.
(Åke G. L. Belfrage.)
------hvarföre nu endast 3-4 af dessa gammalmodiga »fortsättningsskolor» (repetitionsskolor) finnas kvar inorn detta inspektionsområde. Detta är nu visserligen mindre att beklaga, men det värsta är, att hela fortsättningsskoleinsti-tutionen genom de förgångna anstalterna synas hafva råkat i vanrykte. (Johan Odin.)
Såsom af dessa citat framgår äro orsakerna till fortsättningsskolans ringa utbredning dels af lokal, dels af mera allmän natur.
