Sida 263
VECKOBLAD FÖR bARARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 21.
(647.)
STOCKHOLM, 23 MAJ 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2
kr., x/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrås
Barnrmsgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träifas säkrast 10-11 f m.
Allm. tel 60 00.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag,
An nonsprlss
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2,so kr.
Annons bör vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
Prenumeration
på
SveDstLäraretiäBiDE
mottages fortfarande.
Priset angifves här ofvan, Alla nummer från årets början kunna ännu erhållas.
0SW?~~ AU prenumeration sker på närmaste postanstalt.
Pedagogiska guldkorn.
Framstående själsgåfvor kan ingen människa meddela,, men väl kan uppfostran bilda en god karaktär, en god människa och verka därhän, att en ung man betraktar lärarekallet från rätt synpunkt och hän-gifver sig däråt med det heliga nit, som kan ersätta utmärkta själsgåfvor, då däremot dessa aldrig kunna ersätta nitet. Betviflar någon detta, han lägge boken å sido, ty han tviflar på samma gång på en gudomlig ledning. Betvifla vi det åter icke, så behöfs också intet vidare bevis därför, att allt höjande af folkskoleväsendet står i nära sammanhang med seminariernas anda och lif samt beror af dessa. Seminarierna måste skaffa oss de personligheter, de hjärtan, det nit, som vi behöfva för vårt folk och för våra folkskolor.
L. Kellner.
. ' #
Uppfostran innefattar allt det, som vi själfva göra, och allt det, som andra göra för att närma oss vår naturs fulländning.
Stuart Mill. *
Att utveckla hvarje individ till den fulländning, hvaraf han är mäktig, det är uppfostrans mål. Kant.
Folkskoleinspektörernas
för åren 1887-92
i.
Intryck vid första genomläsningen.
Sedan folkskoleinspektionen i stort sedt förlorat allt direkt ledande inflytande på det egentliga skolarbetet, framträder dess förnämsta lifsyttring i dessa hvart sjette år afgifna »berättelser om folkskolorna i riket». Då institutionen har haft stor betydelse, kostar mycket penningar och ännu, när vi nämligen en gång få en klarsynt skolstyrelse, kan komma att spela en mycket stor roll i vår folkupplysnings historia, så anse vi oss böra i några uppsatser framlägga det viktigaste f af de nu i dagarna utkomna »berättelsernas» innehåll och kanske äfven något af hvad de - icke innehålla.
Berättelserna utgöra ett ganska digert arbete, omfattande ej mindre än 1,100 stora oktavsidor i två band. Uppställningen är, med smärre afvikelser, den, som är anvisad i instruktionen för inspektörerna. Sålunda: skolväsendets utveckling under inspektionsperioden i afseende på 1) anstalter för folkundervisningen och deras anordning enligt gällande reglementen; 2) läroämnen, lärokurser och läsord-ning; 3) lärotider; 4) lärjungar, deras intagning, skolgång, flyttning och afgång; 5) lärare, undervisning, ordning och tukt samt skolförhör; 6) undervisningsmateriel och skolbibliotek; 7) anteckningsböcker; 8) lärorum, skolmöbler och skolträdgårdar; 9) tillsyn; 10) kostnader för skolväsendet. *
En utveckling af denna art kan svårligen beskrifvas utan sifferuppgifter. Oftast äro också flera af dessa afdelningar späckade med siffror. Det märkes nästan öf-
verallt, att författarne känt behof af att gifva sin framställning statistikens form. De hafva icke kunnat undgå att märka, att sifferuppgifter, ställda i rad efter hvarandra, blifva odrägligt tröttande och tillika göra det nästan omöjligt att utan mycket arbete få någon öfverblick af det hela. Somliga hafva dock förvärrat detta onda genom att regellöst sålla ut uppgifterna, men många hafva uppställt en del siffror i tabeller och på dem nedlagt mycket arbete och säkerligen äfven stor omsorg. Då man arbetat sig igenom en eller flera sidor horisontala sifferrader, verkar det som en riktig hvila att stöta på en väl uppställd tabell; man känner sig tacksam mot författaren att slippa plocka ihop siffror från olika stycken och sidor.
Men dessa tabeller gifva ej den valuta de kunde och borde. Man ser på ett par ögonblick i en sådan, huru skolväsendet inom ett distrikt utvecklat sig i ett visst afseende. Man finner ett intressant fall, och man vill närmare fixera, hvar det tilldragit sig. Man tar fram ett kartblad och prickar upp distriktet; det visar sig i många fall vara en mycket oregelbunden figur, för hvars tillkomst, trots alla spaningar, ej kan upptäckas andra orsaker än godtycke och tillfälligheter. Man vill se, huru det förhåller sig i samma afseende i de närmast omgifvande distrikten, men det går oftast ej för sig, emedan dess inspektörer ej lämna några uppgifter därom. Man söker i föregående berättelser, huru det varit under sistförflutna period, men finner, att ej heller därom kan upplysning vinnas: distriktet hade då en helt annan form, eller hade inspektören då ej lämnat någon uppgift om saken i fråga.
Slutet blir, att man uppställer den frågan: hvartill gagnar det, att staten underkastar sig stora utgifter för utarbetning och utgifning af ett arbete, som icke lämnar en fattlig bild af ens stiftens eller lä-
