Sida 163
VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OChl SKOLVÄNNER.
N:r 13. (639.)
STOCKHOLM, 29 MARS 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., */4 år 3,2s kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt
Byrås
Ttarhhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidning-en, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f ra.
Allm. tel 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å aJlui tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonsprlss
25 öre pr potitrad (=» 14 stafvelser). Födelse-, förlofnlngs- och vigselannons l kr , dödsannons 2,50 kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för alt
inkomma i veckans nummer
Ännu år det ej för sent
att för 1S94 prenumerera på
(Svensk (läraretidning,
Sveriges största och mest spridda skoltidning,
Alla nummer från årets början kunna nämligen ännu erhållas.
S ven sic Läraretidning kostar endast 3,BO kr. för helt år, 3 kr. för trefjärdcdels år, 2 kr. för halft är och 1,25 kr. för kvartal (/)ostaroodet inberäknadt). - Har medarbetare i alla delar af riket. - Läses af öfver 10,000 lärare, lärarinnor, organister, skolrådsordförande m. fi. - Är allmännaste annonsblad för lediga tjänster vid folk- och småskolan. - Meddelar porträtt af framstående skolmän i regeln minst en gång i månaden.
Kvart alspr en um eran ter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för undvikande af afbrott i tidningens försändning.
De prenumeranter,
som funnit sig belåtna med tidningen, kunna visa sin erkänsla genom att for kamrater och skolvän -ner framhålla Svensk Läraretidning och förmå dem att ta/a tidningen åtminstone på prof under andra kvartalet.
Vare sig* Ni bor i Stockholm eller i landsorten, så prenumerera på närmaste postanstalt!
Skolans historia.
En värdefull boknyhet.
Vi hafva i dagarna mottagit ett nytt skolhistoriskt arbete, som helt visst skall flitigt studeras inom skolvärlden såväl på denna som andra sidan Kölen. Arbetets titel är:
Skolens historie,
kort fortalt i sin kulturhistoriske sammen hasng
ved
Matias Skard.
Kristiania 1894, J. V. Gappelens forlag. l kr. 75 öre.
Såvidt kändt finnes på svenska utgifvet blott en enda sammanfattning af pedagogikens historia, nämligen en 1877 tryckt förtjänstfull öfversättning från G. A. Riecke» Erziehungslehre: »Grunddragen af uppfostrans och undervisningens allmänna historia». För många äfven svenska lärare och föräldrar, hvilka önska göra sig något närmare bekanta med de olika riktningar och åsikter, som under tidernas lopp gjort sig gällande på uppfostringskonstens område, torde därföre denna »Skolens historie» blifva synnerligen välkommen. Detta desto mera, som dess författare, den framstående norske skolmannen Matias* Skard icke är okänd bland svenska lärare och sålunda hans blotta namn borgar för, att man i denna bok får något annat och mera än endast ett upprepande af torra historiska fakta.
Förväntningarna blifva ej heller svikna. Här föreligger nämligen en klar och, så vidt vi kunna finna, fullt korrekt framställning af uppfostrans och undervisningens historia frän äldsta tider och allt intill våra dagar och såsom inslagstrådar i denna fortlöpande varp än värdefulla pedagogiska vinkar, än en på samma gång uppfriskande och värmande äkta Skaldisk
reflexion. Det är sålunda en både lärorik och väckande läsning, sorn »Skolens historie» har att bjuda, och med det klara framställningssätt, hvaraf den kännetecknas, bör denna bok kunna blifva fullt njutbar äfven för svenskar, hvilka icke förut haft öfning i att läsa något på norska.
Här några smakbitar; utrymmet tvingar till att vara kortfattad, där man godt skulle finna anledning till många och långa citat.
Om bärarne af den s. k. filantropiska riktningen under slutet af förra och början af detta århundrade säger Skard på sitt träffande sätt:
Grundtankerne er Rousseaus; men til den ene side driver filantropen^ dem ikke saaledes ud til det yderste, som han gjorde det, og til den anden side fattes ogsaa den glimrerrde aandfuldhed, som hos Rousseau giver selve vildfarelserne sin h0ie glans. Han lagde haanden paa pennen; de lagde haanden paa verket.
Och vidare:
Saaledes blev den udvikling, de gav, 10s og lidet grundig. Men hvad som manglede i dyb-den, det tog de igjen i vidden: ved ät bane veien for denne ulykkelige mangoiden, som skal smage paa alt og derför aldrig bliver hel og fast i noget, har de gjort sit til ät faa sko-len ind i et uf0re5 som vi den dag idag ligger dybt nede i.
Pestalozzi karakteriseras med följande ord:
Henrik Pestalozzi er den storstilede pseda-gogiske indskrift över vor tid. Hans havdybe sind, gjennemvarmet af den h0ie kjserlighed, er ligesom den gr0derige modergrund for hele den senere psedagogik.
De 180 aforismerna i Pestalozzis berömda skrift *En eremits aftonstunder» framstå för honom hvar och en sorn »et suk fra et overfyldt indre». Den väl afvägda målande framställningen af Fader Pestalozzis lif och gärning slutar Skard med följande ord:
i Slig slåar han der. Med sit ord har han l indskrevet i slegten grundlovene for den nätur-I svarende folkeopdragelse. Det er stort. Med
