Sida 411

VECKOBLAD FÖf^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OCjH SKOLVÄNNER.

N:r 33.

(659.)

STOCKHOLM, 15 AUGUSTI 1894.

13:e årg.

Prenumerationspris:

Vi år 3,50 kr., 3/4 år 8 kr., */2 år 2

kr., J/4 år 1,20 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker

såväl i landsorten som i Stockholm

å närmaste postanstalt.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset

från Drottninggatan), l tr.

Kontorstid: 10-1, 4-6.

Postadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:

EMIL HAMMARLUND.

Träffas säkrast 10-11 f. m.

Allm, tel 60 00.

Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,

Xiösnummer

å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allrn, tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

hvarje onsdags förmiddag.

An nonspris!

25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2,00 kr,

Annons bor vara inlämnad

senast måndag kl. 6 e. m. för att

inkomma i veckans nummer.

Från l juli

till årets slut »^-

kostar

Sveriges största och mest spridda skoltidning,

endast

2 kronor

- Hvarje lärare och lärarinna -

bör för egen räkning hålla sig med ett exemplar af

-i-Svensk Läraretidning -4-

Kvartals- och halfdrsprenumeranter

torde snarast möjligt förnya prenumerationen för undvikande af afbrott i tidningens försändning.

BV Prenumerationen sker alltid på närmaste postanstalt.

Pedagogiska guldkorn.

Läraren får icke i sitt görande och låtande ledas af naturligt tycke, ej heller genom ett sådant söka tjusa ungdomen, utan bör hans välvilja städse hafva det sanna och rätta i sikte, och detta ej mindre då han tillrättavisar och straffar än då han gillar och uppmuntrar. Endast genom en sådan opartiskhet kunna eleverna bringas till att i lärarens person respektera och älska en bild, hvilken manar dem att lyssna till hans ord, gifver dem kraft till arbete och kommer dem att akta på sig själfva och ett rättskaffens lif.

Z. J. Cleve.

Folkskoleinspektörernas berättelser för åren 1887-92,

6. Om småskolorna.

Ofverbefolkning förekommer mera sällan i dessa skolor, åtminstone ej i samma grad som i folkskolorna. Medeltalet barn pr lärarekraft är 34. Det är dock ej ovanligt, att en lärarinna samtidigt undervisar 50 barn, ja i somliga skolor ända till 70 å 80. Ett sådant arbete kan svårligen lämna något resultat, vardt att understödjas med statsmedel.

De flyttande småskolorna äro proportionsvis långt flera än folkskolorna af samma art, men då afdelnings- och hvaran-nandagsläsning ej på långt när vunnit samma utbredning i små- som i folkskolorna, får ett större antal barn i de förra än i de senare full lästid. Vid pass 60 % läsa 8 månader, 35 % 4 månader och 5 % mindre än 4 månader årligen.

Likväl kunna ju ej dessa siffror framkalla några glada betraktelser. Att nära på halfva antalet barn ej får mera än högst 100 läsdagar pr år ens under småbarnsåldern, detta måste medföra en underhaltig folkbildning, då hemmen numera sällan biträda med den första undervisningen. Det förbättrar ej saken, att de få sitta 5 å 6 timmar i skolan dessa dagar. Några inspektörer påvisa svårigheten ja omöjligheten i att på sammanlagdt 8 månader lära barnen så mycket, att de sedan kunna mottaga folkskoleundervisningen. Den svaga grunden försvårar i hög grad arbetets fortsättning. Särskildt har detta visat sig i den blandade folk- och småskolan.

Äldre inspektionsberättelser hafva ägnat mycken uppmärksamhet åt förhållandet mellan folkskolan och småskolan. Nu synes emellertid gränsen emellan dem någor-

lunda respekteras, men visst ej allestädes. I synnerhet har man visat benägenhet att låta folkskolekursen i kristendom börja redan i småskolan. En inspektör klagar:

En allt för ofta återkommande oegentlighet är, att småskolorna emot normalplanens anvisningar hafva för vidlyftig kurs i kristendomskunskap. ----------Jag har påträffat småskolor, som till och med på sin läsordning haft tre timmars katekesundervisning i veckan. I ett af de förslag till reglemente, hvaröfver jag haft att yttra mig, föreslog skolrådet, att jämte textorden till lilla katekesen äfven Luthers förklaring öfver den må i andra klassen af småskolan inläras.

Många inspektörer omtala samma sakförhållande, men utan att såsom den citerade klandra det. Ja, en som väldeli-gen drar i härnad mot andra förbrytelser mot normalplanen, uttalar sitt bestämda gillande af »att i de flesta småskolor hela Luthers lilla katekes inläres». Det är förvånande, att statens inspektörer ännu kunna tillåta sig dylika brott mot sundt pedagogiskt förstånd. Man låter småskolorna inplugga för barn på detta stadium absolut ofattliga katekesstycken »men däremot drifva undervisningen i modersmålet allt för litet, hvaraf blir en följd, att folkskolan får offra för mycket af sin jämförelsevis dyrbara tid på innanläsningsöf-ningar, afseende att bibringa barnen en rent mekanisk läsfärdighet».

I Dalarne, Jämtland och många trakter af Norrland gå barnen nu som förr kvar 3 å 4 år i småskolan, ja, ett stort antal barn öfvergår aldrig till folkskolan utan får låta sig nöja med det kunskapsmått, småskolan gifvit. »Dessa förhållanden», säger en inspektör, »upphöra i samma mån, som distrikten blifva försedda med erforderligt antal folkskolor.» På flera ställen torde dock »den utvidgade småskolan», såsom den blifvit kallad, komma att kvarstå, emedan man så länge som möjligt vill skona de yngre barnen från de långa, be-

Skannad sida 411