Sida 85
VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 7 (A), (ess.)
STOCKHOLM, 14 FEBRUARI 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,,5o kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., Vi år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadrass:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm tidningskon-
toret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonsprlss
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser).. Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr, dödsannons 2,5 o kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
Svensk Läraretidning utgifves i dag i två nummer, A och B, c/et sistnämda innehallande annons om V. Sjögrens »Lärokurs i modersmålet».
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som ännu ej prenumererat på
(Svensk läraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
så försumma ej att snarast möjligt visa honom eller henne tidningen och omtala fördelarna af att för egen räkning hålla sig med densamma.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,so kr. för helt år, 2 kr. för halft år och 1,25 kr. f or kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har1 medarbetare i alla delar af riket. - Läses af öfver 10,000 lärare, lärarinnor, organister, skolråds-ordförande m. fi. - Ar allmännaste annonsblad för lediga tjänster vid folk- och småskolan. - Meddelar porträtt af framstående skolmän i regeln minst en gång i månaden.
Vare sig* Ni bor i Stockholm eller i landsorten, så prenumerera på närmaste postanstalt!
Pedagogiska guldkorn.
Hvad gör en uppfostran, som undertrycker inbillningskraften? Hon dödar i
ynglingens själ idealen.-------Låt ynglingen
behålla sina högt sväfvande ideal! Han uträttar utan dem i världen ingenting dugligt. E. G. Geijer. *
En skola, där det råder mycken tukt, mycken och sträng öfning i det goda och i allahanda nyttiga saker, i hvilka ungdomen skall utbildas, det är en god skola.
J. G. Herder.
Den första geografiundervisningen
utgjorde föremål för öfverläggning vid Pegagogiska sällskapets sammanträde härstädes sistlidne lördag.
Öfverläggningen inleddes af folkskolläraren Fridtjuv Berg med ett anförande af i hufvudsak följande innehåll.
Rörande geografmndervisningen har det så småningom blifvit en allmän mening, att den bör begynna med en grundläggande inledningskurs. Officiellt anses det t. o. m. hos oss riktigt, att denna grundläggande del af undervisningen utgöres icke blott af en sådan inledningskurs utan af två eller tre dylika.
Enligt Stockholms folkskolors kursstadga skall genomgåendet af fäderneslandets olika landskap börja först under 6:e terminen. Under den 5:e skall genomgås en inledningskurs, som angifves sålunda:
Öfversikt öfver världsdelar och världshaf med användning af jordglob och globkarta; öfversikt öfver Skandinaviska halföns fysiska beskaffenhet med särskildt afseende på de allmänna höjdförhållandena samt de större vattensamlingarna och vattendragen; Sveriges hufvuddelar och de särskilda landskapens läge.
Normalplanen förordar en inledningskurs af ungefär samma innehåll, ehuru ordningen är något olika.
För min del måste jag bekänna, att jag icke kan inse, i hvad afseende en sådan inledningskurs är pedagogiskt berättigad. Barnet kan mycket väl under 6:e och 7:e terminerna genomgå Sverige landskap efter landskap utan att förut hafva fått se glob och globkarta eller inlära namnen på världsdelar och världshaf m. m. På hvad sätt en dylik kurs skall kunna vara grundläggande för uppfattningen af det följande, är därför svårt att fatta. Glob och isynnerhet globkarta höra väl ock till det mest svårfattliga, som man gärna kan bjuda på.
Endast i fråga om den del, som omfattar »Sveriges hufvuddelar och de särskilda landskapens lägen», är jag af ett praktiskt skäl villig att göra ett medgifvande. Då man icke kan förutsätta, att man vid genomgåendet af de särskilda landskapen äger till sitt förfogande en hel serie lämpliga landskapskartor, så måste landskapen studeras från en karta, söm omfattar hela Sverige, kanske hela Skandinavien. För att barnet då ej skall blifva bortkommet i den rika mångfalden, är det måhända nödigt att förut något litet analysera det hela. Detta angående inledningskursen n:r 2. Den anses dock böra föregås af en inledningskurs n:r 1. I Stockholms kursstadga angifves denna sålunda:
Inledningskurs för bibringande af de enklaste geografiska begreppen samt en rätt uppfattning af kartan; Stockholm och dess närmaste omgifningar.
Enligt normalplanen bör i folkskolans första årsklass genomgås:
»en något utförligare framställning af det egna landskapet», hvarjämte för småskolan gifves den anvisningen, att åskådningsöfningarna böra anknytas »till de vanliga yrkena, såsom åkerbruk, sjöfart, bergshandtering m. fl. äfvensom till hemtrakten, hvarvid de allmännaste geografiska föremålen framställas för barnens iakttagelse och visas på kartan».
Denna första inledningskurs omfattar alltså hvad man kallat hemortsundervisning.
Åsikten om nödvändigheten af en inledningskurs i hemortskunskap grundar sig väsentligen på följande skäl.
Geografmndervisningen har liksom undervisningen i andra ämnen sin särskilda krets af grundföreställningar, hvilka barnet måste hafva på ett fullt lefvande saft inhämtat. Den har på grund häraf äfven sitt särskilda språk, som är dels ordspråk, d. v. s. uttrycken för »de geografiska begreppen»: flod, sjö, ö, halfö, väderstreck o. s. v., och dels bildspråk, bestående af de kartografiska tecknen för dessa samma grund-
