Sida 147
VECKOBLAD FÖF^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r12(A). (ess.)
STOCKHOLM, 21 MARS 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris : Vi år 8,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr., Ve år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt). Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt. Byrå: Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4- G. Postadress : 1 Läraretidningen, Stockholm N. Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND. Träffas säkrast 10-11 f m. Allm. tel 60 00. Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm. Lösnummer ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10. Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag, ' An nonspriss 25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr , dödsannons 2, 5 o kr, Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för att inkomma i veckans nummer.
Svensk Läraretidning utgifves i dag i två nummer, A och B, det sistnämda innehållande annons om Godtköpsupplaga af Den Heliga Skrift med Gustave Dorés samtliga bibelplanscher.
Ännu är det ej för sent
att för 1894 prenumerera på
(Svensk läraretidning,
Sver/ges största och mest spridda
skoltidning,
Alla nummer från årets början kunna nämligen ännu erhållas.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,so kr. för helt år, 3 kr. för trefjärdedels år, 2 kr. för halft år och 1,25 kr. för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har medarbetare i alla delar af riket. - Läses af öfver 10,000 lärare, lärarinnor, organister, skolrådsordförande m. fi. - Ar allmännaste annonsblad för lediga tjänster vid folk- och småskolan. - Meddelar porträtt af framstående skolmän i regeln minst en gång i månaden.
Kvartalspren um eran ter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för undvikande af afbrott i tidningens försändning.
De prenumeranter,
som funnit s/g belåtna med tidningen, kunna visa sin erkänsla genom att för kamrater och skolvän-ner framhålla Svensk Läraretidning och förmå dem att taga tidningen åtminstone på prof under andra kvartalet.
Vare sig* Ni bor i Stockholm eller i landsorten, så prenumerera på närmaste postanstalt!
Samband mellan folkskolan
oeh allmänna läroverket.
Andra kammarens första tillfälliga utskott (det s. k. Skolutskottet) har öfver hr T. Zetterstrands här förut återgifna motion (se n:r 5) afgifvit följande utlåtande :
Motionens hufvudsyfte är, såsom i densamma med all önskvärd tydlighet framhålles, att i någon mån undanrödja hindren för folkskolans fortskridande mot det af motionären angifna framtidsmålet: att blifva en för alla samhällsklassers barn gemensam bottenskola. Den hvilar sålunda på samma grundtanke, som gjort sig gällande så länge folkskolor funnits till, ja, från samma stund, som planen till sådana först framkastades, nämligen att folkskolan och de högre läroanstalterna borde tillsammans utgöra ett organiskt helt, så att de senare toge vid, där den förra slutade. Folkskolans uppgift skulle enligt denna åskådning blifva att under barndomsåldern lägga den bildningsgrund, som borde och kunde vara gemensam för alla, och de högre läroanstalterna skulle få sig förelagdt att därefter, såsom Öfverbyggnader på folkskolan, föra lärjungarne vidare i de olika riktningar, som hvars och ens anlag och lefnadsbana anvisade. Motionen innebär, hvad dess allmänna syfte angår, en anslutning till de. sträfvanden, som sedan tre århundraden tillbaka hyllats af en mängd framstående skolmän, som flerstädes redan blifvit förverkligade, och som i vårt land omfattats med starka sympatier, särskildt inom riksdagens andra kammare.
Det medel, hvarigenom man hos oss sökt närma sig det af motionären utpekade målet, har hufvudsakligen varit en ändring af bestämmelserna för inträde i allmänna läroverkets lägsta klass: dels, och framför allt, höjande af inträdesåldern, dels,
och i samband härmed, skärpande af de för inträde fastställda kunskaps f ordringarna. Allt sedan begynnelsen af 1860-talet hafva riksdagsmotioner i denna riktning framkommit, och andra kammaren har upprepade gånger uttalat sig för inträdesålderns omedelbara höjande till fyllda 10 eller till och med till fyllda 11 år samt för en mot den högre åldern svarande stegring af kunskapsfordringarna. Senast gjordes ett sådant uttalande vid lagtima riksdagen 1892.
Nämda af andra kammaren förordade hufvudmedel för åstadkommande af ett närmare samband mellan folkskolan och allmänna läroverket beröres emellertid ej i nu föreliggande motion. Denna påyrkar visserligen äfven ändringar i inträdesfordringarna för allmänna läroverkets lägsta klass, men endast sådana, som kunna bringa dessa fordringar till fullkomlig öfverensstämmelse med »någon af folkskolans kurser». Den omfattar alltså endast kunskapsfordringarna för inträde, icke den härför fastställda minimiåldern.
Frågan blir då, hvad som för motionärens syfte skulle vara vunnet, ifall man, med bibehållande af nu gällande minimiålder, vidtoge en jämkning af läroverkets inträdesfordringar till full öfverensstämmelse med någon af folkskolans kurser.
Såsom af hela sammanhanget följer, måste med detta senare uttryck närmast afses den kurs, som i regeln blifvit genomgången just vid den ålder, då gossen kan blifva intagen i allmänna läroverkets lägsta klass. Han har då åtnjutit undervisning först i småskolans tvänne årsklasser samt därpå i den egentliga folkskolans första årsklass. Följande sammanställning visar å ena sidan hvad han då enligt gällande normalplan för fast folkskola litt. A bör hafva inhämtat, å andra sidan hvad han enligt läroverksstadgans § 24 skall hafva inhämtat för att kunna intagas i allmänna läroverkets första klass.
