Sida 187
VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 15.
(641.)
STOCKHOLM, 11 APRIL 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,,so kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träifas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt ä allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonsprlss
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2,so kr.
Annons bör vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
. Ännu är det ej för sent
att för 1894 prenumerera pä
(Svensk läraretidning,
Sveriges största och mest spridda skoltidning.
Alla nummer från årets början kunna nämligen ännu erhållas.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,so kr. för helt år, 3 kr. för trefjärdedels år, 2 kr. för halft dr och 1,25 kr. för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har medarbetare i alla delar af riket. - Läses af öfver 10,000 lärare, lärarinnor, organister, skolrådsordförande m. fi. - Är allmännaste annonsblad för lediga tjänster vid folk- och småskolan. - Meddelar porträtt af framstående skolmän i regeln minst en gång i månaden.
Kvartalspren um eran ter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för undvikande af afbrott i tidningens försändning.
De prenumeranter,
som funnit sig belåtna med tidningen, kunna visa sin erkänsla genom att för kamrater och s kol vänner framhålla Svensk Läraretidning och förmå dem att taga tidningen åtminstone på prof under andra kvartalet.
Vare sig Ni bor i Stockholm eller i landsorten, så prenumerera på närmaste postanstalt!
Folkskoleinspektionen
inför andra kammarens Skolutskott.
Reformer tillstyrkas.
Andra kammarens första tillfälliga utskott (det s. k. »Skolutskottet») har nu afgifvit utlåtande med anledning af hrr Nils Nilssons i Skärhus, A. Kihlbergs och Edv. Svenssons här förut återgifna motioner om vissa reformer i folkskoleinspektionen. Efter en redogörelse för motionerna (se denna tidning n:r 5 och 9) anför utskottet följande:
Det nuvarande inspektionssystemet.
Då utskottet nu går att i ett sammanhang yttra sig öfver samtliga de tre föreliggande motionerna, må till en början erinras därom, att folkskoleinspektionen tillkom på grund af en k. proposition vid 1859-60 års riksdag. K. m:t hade tänkt sig i allmänhet en folkskoleinspektör för hvarje stift och skulle de åtnjuta ett arvode af 1,000 kr. hvardera (inspektörerna i Kalmar och Visby stift dock blott 500 kr. hvardera), alltså sammanlagdt 11,000kr. Resekostnaderna beräknades till 6,000 kr. I enlighet med den k. propositionen beviljade rikets ständer för det ifrågavarande ändamålet 17,000 kr.
Det ursprungliga anslaget för folkskoleinspektionen .............._____ 17,000 kr.
har sedermera tid efter annan blifvit af riksdagen höjdt, nämligen:
af 1862-68 års riksdag till......... 30,000 kr.
> 1865-66 > »......... 40,000 »
> 1872 » » ......... 52,000 »
» 1874 » > ......... 65,000 »
> 1878 » »......... 85,000 »
» 1884 » » ......... 95,000 »
hvilket belopp fortfarande är uppfördt i riksstaten att användas »till arvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer». Anslaget har emellertid icke sällan of-
verskridits. Så hafva statens utgifter för folkskoleinspektionen under fem-års-perioden 1888-92 varit (öretalen oräknade):
År 1888............ 105,614 kr.
» 1*89............ 102,325 »
» 1890............ 92,616 »
» 1891............ 102,982 »
» 1892.....____ 85,489 >
Medelkostnaden under dessa fem år har utgjort 97,805 kr. eller nära 3,000 kr. mera än som anslagits för ändamålet.
Enligt hvad framgår af propositionen till 1859-60 års riksdag tänkte man sig ursprungligen arvodena såsom den väsentligaste utgiften för folkskoleinspektionen. I verkligheten ställde det sig dock ganska snart så, att resekostnadsersättningarna blefvo hufvudsaken.
Sålunda utgick nedannämda år (beloppen i vissa fall i afrundade tal):
Till dagtraktamente och
Till Tesekostnads- Summa
arvoden: ersättning: kronor;
År 1870 ............ 20.850 30,118 50,968
. 1876 ............ 24,027 46868 70,895
» 1884 ..........,. 29,550 66,000 95,550
» 1891 -......... 27,700 75,300 103,000
» 1893............ 28,000 60,806 88,806
Den egentliga orsaken till dessa oproportionerligt höga resekostnader ligger uppenbarligen uti det system, som snart sagdt allt sedan folkskoleinspektionens tillkomst blifvit tillämpadt. De mest kännetecknande grunddragen för detta system äro: ett stort antal inspektörer, i allmänhet skötande sitt uppdrag såsom en bisyssla och saknande föregående utbildning för detsamma.
Utskottet har uppgjort följande tablå, som visar af hvilka kategorier folkskoleinspektionen handhafts allt ifrån inspektionens tillkomst (grupperingen är gjord hufvudsakligen med ledning af de titlar, som användts af k. m:t vid förordnandets meddelande och afser hvarje inspektionsperiods början; de smärre ändringar, som ägt rum under de olika perioderna, hafva alltså icke här blifvit iakttagna):
