Sida 251
VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCjH SKOLVÄNNER.
N-T2Ö.7646.)
STOCKHOLM, 16 MAJ 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va & Jkr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl .i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje hnset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
ii Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allm. tel 6 O O O.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Ziösnunixner
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
l\varje onsdags förmiddag.
An nonsprls:
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, torlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2,5o kr,
Annons bör vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer
mottages fortfarande
Priset angifves här ofvan.
kunna ännu erhållas,
Ali prenumeration ske
Pedagogiska guldkorn.
Uppfostran har till mål att gifva lärjungen vilja och medel att ernå den fulländning, hvaraf han är mäktig. Att uppfostra ett barn är att sätta det i stånd att på bästa möjliga sätt uppfylla dess lifs-bestämmelse.
M:me Necker de Saussure. #
Människan skapades för samhället. Men för att kunna ingå däri måste hon först blifva individuell. Reglerna för det musikaliska ackordet äro dessa: där skall vara två toner, hvilka för det första hvar för sig äro olika och för det andra äro i harmoni med hvarandra. Likaså måste för samhället först finnas alldeles skilda individer. Individuellt lif och karaktär måste utvecklas, innan de kunna harmoniera.
Clarke. *
Ett felsteg, som blifvit godtgjordt, skall genast förlåtas och glömmas. Det får icke under någon förevändning ånyo upptagas. Låt saken vara slut en gång för alla, uttala det och framför allt visa ögonblickligen, att det också är så. Låt solskenet komma efter regnet så fort som möjligt.
F. Nikolay.
Två skolmöten.
En liten jämförande betraktelse. 1.
Hösten 1893 höllos två stora skandinaviska folkskolläraremöten, det ena i Köpenhamn, det andra i Göteborg. De pågingo samtidigt med hvarandra, det förra den 8-11 augusti, det senare den 9-11. Som deltagarne i Göteborgsmötet torde minnas, kunde ock dem emellan telegrafiska hälsningar och välgångsönskningar växlas.
Om båda föreligga nu berättelser i form af två rätt ansenliga volymer, nämligen:
Beretning om Danmarks Lsererforenings 4:de almindelige Skolem0de og Skoleudstilling i Kjöbenhavn d. 8-11 August 1893. Udgivet af Bestyreisen ved Fr. Thomassen, M0dets Sekre-tser og Bureauchef. Kjöbenhavn 1893.
Elfte allmänna svenska folkskolläraremötet i Göteborg den 9, 10 och 11 augusti 1893. Berättelse, enligt uppdrag utgifven af Joh. Ohlander, mötets sekreterare. Göteborg 1894.
De båda redogörelserna skulle kunna gifva anledning till åtskilliga rätt intressanta jämförelser.
En af de olikheter mellan mötena, som först faller läsaren i ögonen, är den, att Köpenhamnsmötet i vissa fall arbetade under vida större och gynnsammare förhållanden än Göteborgsmötet. Deltagarnes antal uppgick, enligt afslutningstalen, vid det förr» till 2,357, vid det senare till 1,594. Mötesmedlemmarnes bidrag utgjorde vid det senare omkring 3,200 kronor; afgiften var nämligen 2 kronor. Vid det förra sprungo de däremot upp ända till 7,357 kronor, hvadan afgiften måtte varit mellan 3 och 4 kronor. Den danska mötesbestyrelsen hade därjämte till sitt förfogande ett statsbidrag af 10,000 (säger tio tusen) kronor. Den svenska hade begärt 1,000 och fick - 750. Detta
jämte behållning från Stockholmsmötet 1888, uppgående med räntor till 708 kronor l öre, måste räcka till för bestridande af utgifterna.
Köpenhamnsmötet kunde på grund häraf sluta sin räkenskapstablå med följande angenäma post: I Behold til Beretningens Udgivelse, Trykning, Hseftning og gratis Fordeling Händt Deltagerne m. fi. Kr. 2,643: 871 Häraf framgår, att om än hvarje deltagare i det danska mötet fick betala en betydligt högre afgift, så har han ock härför erhållit valuta icke allenast genom bevistandet af själfva mötet utan äfven genom kostnadsfritt erhållande af berättelsen. Hvar och en inser lätt, att en dylik anordning måste ha en synnerligen gynnsam inverkan på arbetet med denna berättelse. Också yttrar den svenske mötessekreteraren i sitt förord följande beaktansvärda ord, som undertecknad ber att på det kraftigaste få understryka:
Om hvarje mötesdeltagare vore själfskrifven subskribent, skulle utgifningen af förhandlingarna kunna ske både billigare, bekvämare och raskare än nu är fallet, då bortåt halfva antalet subskribenter dröjer med anmälningen flera månader efter mötet. För framtiden torde saken kunna ordnas ändamålsenligare.
I denna omständighet ligger ock en af hufvudorsakerna till att den danska mötesberättelsen kunnat utkomma väsentligt tidigare än den svenska. #
De jämförelsevis rikliga penningemedel, som våra danska bröder hade att röra sig med (i allt 18,234 kronor 50 öre), hafva tvifvelsutan bidragit att gifva deras möte en lättare och muntrare karaktär. Danskarna äro visserligen i sig själfva ett mycket gemytligt folkslag, och äfven med små tillgångar veta de att roa sig långt bättre än vi. Nu hade de dessutom godt om pengar, och följden blef, att de tillämpade regeln: på förmiddagen arbetar man, på eftermiddagen roar man sig.
