Svensk Läraretidning: 1894

VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.

N:r. 52.

(678.)

STOCKHOLM, 24 DECEMBER 1894.

13:e årg.

Prenumerationspris : Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt). Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt Byrå: Barnhusgatan 6 (tredje hnset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6. Postadress : Läraretidningen, Stockholm N. Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND. Träffas säkrast 10-11 f m. Allm. tel 60 OO. Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm, Lösnummer ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt ä allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10, Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag A n nonspris; 25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser)-. Födelse-, förlofnings- och vigsel-annons 1 kr , dödsannons 2,50 kr, Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för att inkomina i veckans nummer

En pedagogie professor

l _ Stockholm.

|nder förra hälften af instundande januari månad kommer för första gången en pedagogie professor att i Stockholm hålla en serie föreläsningar i sin vetenskap.

Månne vi då - torde någon fråga - verkligen äro så långt k^mna-, att en pedagogie professur redan nu finnes upprättad i Sveriges hufvudstad?

Ack, nej! Visserligen finnes sedan många år tillbaka vid Stockholms högskola en donation af den store folkvännen och folkskolevännen Olof Eneroth just för det ändamålet. Men på dettas förverkligande få vi nog vänta länge än. Först skall naturligtvis nämda fria högskola skaffa sig professurer i alla de ämnen, hvilka hafva egna målsmän vid statsuniversiteten i Uppsala och Lund, till en början de juridiska, därpå samtliga de vanliga filosofiska och - hvarför icke? - slutligen äfven de teologiska. Sedan kommer man antagligen att dröja, tills en eller ett par pedagogiska lärostolar blifvit upprättade vid högskolan i Göteborg. Då detta skett, kommer väl turen, ett godt stycke in i nästa århundrade, äfven till oss d. v. s. till våra barn: vi själfva få under tiden slå oss till tåls.

Men då man icke har, hvad man lifligt önskar sig, griper man under tiden till den utvägen, att man lånar.

Så hafva förmodligen de personer tänkt, hvilka satt sig i spetsen för åstadkommandet af den nu ifrågavarande föreläsningsserien. Och att det pedagogiska intresset i Stockholm för närvarande verkligen är ganska starkt, det synes framgå däraf, att man på tämligen kort lid lyckades samla det erforderliga an-

WILHELM HEIN.

talet garanter, för att denna föreläsningsserie skulle komma till stånd.

Att »lånet» gjorts från Tyskland är alldeles i sin ordning-Trots allt gå nämligen på uppfostringsvetenskapens område tyskarne fortfarande i teten. Att man vändt sig till professor Wilhelm Rein i Jena är likaledes fullkomligt i sin ordning. Ty någon mera representativ man för den pedagogiska riktning, som inom Tyskland för närvarande är den inflytelserikaste, torde svårligen kunnat uppletas. Han är den allmännast erkände målsmannen för den s. k. herbart-zillerska skolan, hvilken, ehuru i vårt land icke särdeles mycket omtalad, dock äfven här öfvat åtskilligt inflytande, ofta dock ty värr mera genom sina ensidigheter än genom sina många och stora förtjänster. *

Wilhelm Rein är född i Eisenach den 10 augusti 1847 och således ännu blott 47 år gammal. Han genomgick gymnasiet i sin födelsestad 1857-1866 och öfvergick därpå till universitetet, först i Jena, sedan i Heidelberg. Hans hufvudämnen voro teologi och pedagogik. År 1869 blef han teologie doktor. I Heidelberg studerade han pedagogik under professor K. V. Stoy, då för tiden en af upp-fostringsvetenskapens ryktbaraste målsmän i Europa. Från honom begaf han sig till herbartia-nernas andra hufvudman Tuiskon Ziller, professor i filosofi och pedagogik vid universitetet i Leipzig, grundläggare af akademiska pedagogiska seminariet därstädes, den ledande själen i den her-bartianska »Föreningen för vetenskaplig pedagogik» samt utgifvaren af dess årsskrift.

Efter att år 1871 hafva tagit filosofie doktorsgraden tjänstgjorde Rein under ett år såsom lärare vid en realskola i Barmen. Därpå kallades han 1872 ti)l ordinarie lärare vid semi-