Sida 97
VECKOBLAD FÖf^, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 8.
(634.)
STOCKHOLM, 21 FEBRUARI 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,,so kr., '3/4 år 3 kr., */2 år 2
kr., Ve år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgataii 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel 6O 00.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmi<
Annonspriss
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser)= Födelse-, förlofniugs- och vigselannons l kr. , dödsannons 2,00 kr,
Annons bör vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
Med dagens nummer följer enligt k. generalpoststyrelsens medgifvande en bilaga med titeln; »Något om Påhlmanska skrifmetodens öden och missöden. Svar af Filip Holmqvist.»
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän^ som ännu ej prenumererat på
(Svensk läraretidning,
Sveriges största och mest spridda skoltidning,
så försumma ej att snarast möjligt visa honom eller henne tidningen och omtala fördelarna af att för egen räkning hålla sig med densamma.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,so kr. för helt år, 2 kr. för halft år och 1,25 kr. för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har medarbetare i alla delar af riket. - Läses af öfver 70,000 lärare, lärarinnor, organister, skolråds-ordförande m. fi. - Ar allmännaste annonsblad för lediga tjänster vid folk- och småskolan. - Meddelar porträtt af framstående skolmän i regeln minst en gång i månaden.
Pedagogiska guldkorn.
Naturen vill, att barnen skola vara barn, innan de blifva män. Därest vi vilja omvända denna ordning, frambringa vi för tidiga frukter, som hvarken skola äga behörig mogenhet eller rätt smak och som inom kort blifva förskämda: vi skola erhålla unga lärde och gamla barn. Barndomen har sitt egendomliga sätt att se, tänka och känna; ingenting kan därför vara orimligare än bemödandet att inpassa henne i vårt tänkesätt; jag kunde lika väl begära af ett tioårigt barn, att det vore fem fot långt, som att det skulle gifva mig ett riktigt omdöme. Hvartill skulle också förnuftet gagna till i denna ålder? Förnuftet är kraftens tygel, och barnet behöfver icke denna tygel. J. J. Rousseau.
Statsbidraget för gossarnes slöjdundervisning.
Nya villkor ifrågasatta.
Ganska genomgripande förändringar äro - på sätt i förra' numret omnäm-des - af k. m:t föreslagna beträffande villkoren för erhållande af statsunderstöd till undervisning i slöjd för gossar. Den till riksdagen aflåtria kungl, propositionen i ämnet åtföljes af ett yttrande till statsrådsprotokollet för den 26 sistl. januari af chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet O. F. Oilljam, i hvilket yttrande innebörden af förslaget närmare utvecklas. Med hänsyn till frågans betydelse för ett stort antal skoldistrikt återgifva vi det hufvudsakligaste af nämda anförande.
Sedan först behöfligheten af en förändring i de nuvarande villkoren påvisats, heter det:
Vid utredning af frågan, hvilka förändringar i förenämda hänseende äro af behofvet påkallade, torde först och främst böra tillses, huruvida ifrågavarande statsbidrag bör fortfarande utgå för skola, eller om det hellre bör utanordnas för slöjdgrupp.
I en stor mängd skolor på landet är antalet af dem, som deltaga i slöjdundervisningen, ej större, än att de kunna undervisas tillsammans. Enligt uppgifter, som infordrats från de särskilda skoldistrikten, funnos år 1892 på landsbygden:
omkr. 170 skolor med 4-9 slöjdande gossar
» 446 » » 10-14 »
» 300 » » 15-19
» 240 » » 20-24 » »
I dessa skolor är det ej behöfligt att för antalets skull indela dem, som anmält sig till deltagande i slöjdöfningarna, i särskilda grupper, enär erfarenheten gifver vid handen, att en lärare kan tillfredsstäl-
lande undervisa omkring 25 gossar tillsammans. Mångenstädes på landet skulle det dessutom vara förenadt med stora svårigheter att kunna anordna slöjdundervisning åt mer än en grupp gossar.
Af detta torde framgå, att föreskriften, att statsbidrag till främjande af slöjdundervisningen skall utgå för skola, utan olägenhet kan i ett stort antal fall tillämpas, och att den sålunda kan och bör kvarstå.
I åtskilliga folkskolor på landet äfvensom i de flesta folkskolor i städerna är åter antalet af dem, som begagna sig af den för dem anordnade slöjdundervisningen, så stort, att det är nödvändigt att för denna undervisning dela lärjungarne i grupper, som hvar för sig undervisas. Erhölle ett skoldistrikt af allmänna medel i årligt understöd till slöjdundervisningen endast 75 kronor för hvarje dylik skola, finge det uppbära för sådan skola ett jämförelsevis mycket mindre statsbidrag till denna undervisning än för skola, i hvilken de slöjdandes antal vore så litet, att en indelning i olika slöjdgrupper voro obehöflig.
I de medelstora och större städerna med deras många parallella, till antal och storlek växlande skolklasser kan för öfrigt något vis-st antal å där befintliga folkskoT lör ej uppgifvas, enär någon bestämd norm för beräkningen i detta afseende ej finnes. I rekvisitionen af statsunderstöd till undervisningen i slöjd hafva därför några skolråd angifvit de olika slöjdgrupperna som särskilda afdelningar af folkskola och anhållit att i dylikt understöd erhålla ett belopp af 75 kr. för hvarje afdelning, men de hafva vanligen bekommit endast 75 kr. för alla afdelningarna tillsammans, enär det understöd, hvarom här är fråga,, ut-ginge för skola, ej för skolafdelning. Andra skolråd däremot hafva i rekvisitionen af statsbidrag till ifrågavarande undervisning uppgifvit, att de för de olika slöjdgruppernas undervisning anordnat särskil-
