Svensk Läraretidning: 1894

N:r 10

SVENSK I-AlLUlETIDXING.

123

- Till b/skötare för norra delen af Uppsala län har antagits folkskolläraren A. Ranzén i Film, som därför af hushållningssällskapet tilldelats ett anslag af 200 kr.

- Medaljen i guld af femte storleken med inskrift »För medborgerlig förtjänst» har k. m-.t tilldelat organisten och klockaren Per Fredrik Söderblom i Delsbo.

- För skolhusbyggnad har Katarina församling i Stockholm erhållit tillstånd att upptaga ett amorteringslån å 55,000 kr. samt Eskilstuna församling ött dito å 60,000 kr.

- De besvär, som anförts öfver Gällstads församlings kyrkostämmobeslut den 23 oktober 1893 angående inrättande af tre småskolor m. m., hafva af Göteborgs domkapitel lämnats utan afseende.

- Skolläraren J. A. Löfström i Rölanda är omvald till ordförande i fattigvårdsstyrelsen samt utsedd till ordförande i sparbankskom-mittén och till god man för förmynderskap m. m.

- Ett gåfvobref å 1,638 kr. har fru Anna Frestadius öfverlämna! till Lilla Tollare småskola i Bo på Värmdö. Räntan af dessa medel skall användas till anskaffande af varm mjölk åt barnen, då de under den kalla årstiden besöka skolan.

- En Vakant småskollärarinnesyssla i Voxtorp har, enligt Smålands Allehanda, icke kunnat besättas till följd af brist på lärarinnor. Pastor B. Roos därstädes har emellertid åtagit sig att under två månader sköta undervisningen i skolan.

- Om teckningsundervisningen öfverlade Re-karnekretsen vid möte i Eskilstuna den 24 februari, och beslöt mötet såsom sin åsikt uttala, att den Sjöströmska ritmetoden ägde af-gjorda företräden framför den allmänt använda Stuhlmannska. Sjöströms ritplanscher voro exponerade på väggarna i möteslokalen.

- Aterkräfdt statsbidrag. Af det belopp, som förra året af allmänna medel utanordnades till Östra Sönnarslöfs skolor, har statsbidraget till skolan i kyrkobyn återfordrats, på grund däraf att därstädes ej finnes anordnad lärarebostad och läraren ej ansetts åtnjuta skälig ersättning för denna brist, berättar N. Kr.-Bl.

- Stockholms folkskollärareförening sammanträdde förliden lördag. Hr Jöns Johansson höll därvid ett med lifligt bifall mottaget föredrag om Åhus' pastorats ärftlighet. Därpå behandlades frågan om anskaffande af lokal för föreningen En sammanträngd redogörelse för diskussionen lämnas på annat ställe i dagens nummer.

- Nytt skolhus invigdes den 25 februari vid Viggarne i V. Färnebo, Vstm. Kontraktsprosten d:r G. A. Vestholm höll invigningstalet, hvarpå följde några sånger af skolbarnen. Svenska flaggan hissades vid tillfället för första gången. Sist sjöngs unisont folksången: »Du gamla, du friska». Kostnaden för det nya skolhuset uppgår till omkring 6,000 kronor.

- Vid Örebro läns folkhögskoleförbunds årsmöte under förra veckan höll skolläraren Karl Forsman i Alltorp föredrag om Chili, skolläraren K. O. Sjölander i Asker talade för folkhögskolesaken och bildning i allmänhet samt folkhögskoleföreståndaren d:r V. Jonsson för minnet af några under det gångna året aflidna personer.

- Samverkan mellan folkskolan och arbetsgif-vare föreslogs vid det möte, som i fjor hölls med Göteborgs folkskolestyrelse och lärarepersonal. Frågan blef af skolstyrelsen hänskju-ten till en särskild beredning, och har nu folkskolestyrelsen beslutat vidtaga åtgärder för åstadkommande af samverkan mellan folkskolan och arbetsgifvarne, då gossar, som erhållit afgångsbetyg från skolan, anställas i arbete.

- Väster-Färnebo lärareförening bildades vid det sammanträde, som den 28 februari hölls i Väster-Färnebo prostgård med socknens skolråd och lärarepersonal. Föreningen, som räknar 19 .ledamöter, skall ingå som krets i allmänna folkskollärareföreningen. Till styrelse valdes skolläraren och organisten N. V. Tör-

nell (ordförande), komminister G. Hogner samt skolläraren P. A. Rosenius med lärarinnan Ada Eriksson som suppleant.

- Bland svenska pristagare vid världsutställningen i Chicago märkas enligt den nu offentliggjorda officiella listan följande: Gymnastiska centralinstitutet (modell till gymnastiksal), Tekniska skolan i Stockholm (teckningar, modeller m. fl. elevarbeten), Stockholms folkskolor (modellserier, belysande det system, som användes vid undervisning i kvinnlig slöjd), Nääs slöjdlärareseminarium (fotografier, teckningar rn. m.), Aktiebolaget P. A. Norstedt & söner (skolböcker).

- Om lämplig ritkurs för folkskolans första och andra årsklasser öfverlade Norrköpings lärarepersonal förliden torsdag. Af tillgängliga ritkurser ansågs den Sjöströmska förtjänt af största uppmärksamheten. Hr Vennerblad hade med hufvudsaklig ledning af denna uppgjort ett förslag. Mötet beslöt att tillsätta en kommitté för ärendets vidare behandling. Kommitterade blefvo folkskoleinspektören d:r I. Lyttkens, hrr F. Vennerblad 'och G. Löw-krantz samt fröknarna Matilda Åhlander och Maria Pettersson.

- En gripande sorgeakt förrättades i fredags i Mönsterås kyrka, då de tolf vid skolhusbranden i Forssa omkomna barnen jordades. De tolf små kranssmyckade kistorna fördes å fyra likvagnar och buros sedan hvardera af fyra skolgossar fram i kyrkans kor. Akten blef särskildt gripande, då de tre skoflarna mull föllo och ritualen gång på gång lästes utefter den långa raden af kistor. En stor skara människor närvoro, och i processionen syntes bland andra länets höfding samt flera af ortens representativa män.

- Nyköpings-kretsens lärareförening hade den 3 d:s sitt vintermöte, hvarvid kretsens ordförande, hr N. G. Ljunggren, höll föredrag om sommarkurserna i Uppsala och fröken Emilia Nyberg föredrag om praktisk uppfostran. K. m:ts proposition till riksdagen i fråga om statsbidraget till slöjdskolor för gossar gaf anledning till öfverläggning. Man framhöll önskvärdheten af, att minimiantalet gossar i hvarje grupp, som åtnjuter statsbidrag, måtte bestämmas till 12 i stad och 6 ä 8 på landsbygden. Särskildt ansågs en dylik förändring i den k. propositionen behöflig i hvad beträffar städerna.

- En skolbyggnadsfråga för Östermalms församling härstädes har dragits under k. nr.ts ompröfning. Församlingen beslöt å kyrkostämma den 2 januari 1892 att uppföra ett större folkskolehus, samt att skolrådet skulle hos k. m:t begära tillstånd för husets uppförande å den s. k. Stureparken, en tomt, som förr varit upplåten till begrafningsplats. Häröfver anfördes besvär hos öfverståthållarämbetet, som dock ogillade klagomålen. K. m:t har likaledes fastställt det öfverklagade beslutet. Skolrådet kommer alltså att i ämnet skrifva till k. mrt.

- Gäfle lärareförening har till styrelse för två år valt hrr H. Nordqvist (ordförande), 0. Davidsson (vice ordförande), Joh. Lindholm (sekreterare), fröken H. Vesterlund (vice sekreterare), hr O. Rosenborg (kassaförvaltare) samt fröknarna I. Vikner och L. Forsman. Föreningens verksamhet har, enligt för 1893 afgifven berättelse, bland annat haft till följd, att kyrkostämman anslagit 500 kr. till inköp af undervisningsmateriel åt fattiga skolbarn, äfvensom att en fortbildningskurs nu kommit till stånd. Till den under innevarande termin anordnade kursen i tyska språket hafva anmält sig 30 lärare och lärarinnor.

- Utanläsningen utgjorde föremål för öfverläggning vid Rekarne kretsens möte den 24 februari. Diskussionen blef långvarig. Somliga höllo före, att med utanläsningen vore numera ingen fara: någon tanklös sådan före-komme icke vidare. Därjämte framhölls den nytta, som ett mekaniskt inlärdtoordförråd kan medföra vid mognare ålder. Å andra sidan betonades lärarens plikt att i möjligaste mån motarbeta all tanklös utanläsning, hvarjämte starkt betviflades det framtida gagnet af ett

mekaniskt inlärdt ordförråd. Huruvida barnen i afsky eller gärna underkasta sig ett ordagrant inlärande af det de icke begripa, därom rådde delade meningar.

- Ystads skolförening diskuterade vid sitt senaste möte följande fråga: »Bör en lärjunges svårare förseelse, en gång bestraffad genom aga o. d., ytterligare straffas genom sänkt sedebetyg, och i så fall, i hvilken mån?» Härpå afgaf mötet följande svar: »Har en lärjunge för en svårare förseelse blifvit vederbörligen af-straffad med aga, så bör han för denna sin förseelse visserligen kunna i månadsbetyget gifvas nedsatt sedebetyg (enär månadsbetyget hufvudsakligen afser att sätta hem och skola i rapport med hvarandra), men han bör ej, så vidt icke förseelsen upprepas eller annan svårare förseelse begås, därför i års- eller afgångs examen straffas med sänkt sedebetyg.»

- Knäreds församling beslöt å kyrkostämma den 28 juni 1892, att skolhusen i socknen, hvilka de olika rotarna dittills hvar för sig byggt och underhållit, dädanefter skulle byggas och underhållas af hela församlingen gemensamt. Å en senare kyrkostämma beslöts, att ersättning skulle tilläggas de rotar, som hade de bästa skolhusen. Detta beslut öfverkla-gades hos länsstyrelsen på den grund, att man bestämt ersättningen endast med hänsyn till de olika värdena å husen men alls icke tagit i betraktande de förhållanden, som i öfrigt kunde utöfva inverkan på saken. Länsstyrelsen upphäfde det öfverklagade beslutet och visade ärendet åter till kyrkostämman. Häri sökte församlingens kyrkoherde ändring hos kammarkollegium, som nyligen stadfäst länsstyrelsens utslag.

- Nordisk fest i förening med förbundsmöte hade anordnats vid Grebbestads folkhögskola den 24 februari. Direktör Alström öppnade mötet, hvarpå följde ett föredrag om lifränte-saken. Därefter diskuterades följande frågor: »Borde icke föreläsningskurser anordnas inom orten?» och »Bör slöjd allmänt införas i folkskolorna?» Båda dessa frågor besvarades af samtliga talarne med ja, och mötet enades om att uttala den önskan, att såväl föreläsningskurser för allmänheten som slöjd i hvarje folkskola snart måtte bli en verklighet. På eftermiddagen firades den nordiska festen. På en i salen rest bautasten lästes namnen å några af de stormän, hvilka under senaste året gått hädan. Till deras minne talades hjärtevarma ord. Till sist tecknade rektor Holmlin öfverste Mattssons öden ute i fjärran västern. Fulltonigt ljöd den enstämmiga sången mellan diskussionerna och föredragen.

Fortfarande mottages prenumeration på Svensk Läraretidning för år 1894. Anmäl Eder på närmaste postansta/t!

Sveriges allmänna folkskollärareförening.

Undertecknade, som blifvit utsedda att granska Sveriges allmänna folkskollärareförenings räkenskaper jämte inregistrerade handlingar och protokoll för år 1893, få efter att hafva fullgjort nämda uppdrag afgifva följande

Revisionsberättelse.

Föreningens medlemsantal, som vid

årets början utgjorde .......___ 4,018

har under året ökats med ___..... 307

hvadan det vid året slut utgjorde 4,325 Antalet kretsar ökades under året från

167 till 171.

Räkenskaperna för år 1893 utvisa i