Svensk Läraretidning: 1894

142

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 12

För inträde i folkskolans andra års k lass (fast folkskola titt.-A):

Biblisk historia. I småskolan: berättelser ur gamla Och nya testamentet, tvänne gånger genomgångna, under andra året efter lärobok. - I folkskolan: berättelser ur gamla testamentet till konungatiden, afseende en fullständigare och mera sammanhängande kunskap. - I samband härmed motsvarande delar af de bibliska ländernas geografi.

Katekes. I småskolan: textorden i Luthers lilla katekes/ inlärda i sammanhang med de bibliska berättelser, till hvilka de lämpligast kunna anslutas. - I folkskolan: inledningen och första hufvudstycket till lagens slutord, så behandlade, att lilla.katekesen och den antagna katekesutvecklingen inläras i samband med hvarandra.

Psalmer. I småskolan: valda psalmverser till'ett antal af 10 till 20. - I folkskolan: valda psalmverser till ett antal af ytterligare 10 till 15.

Bibellåsning. Någon af nya testamentets historiska böcker, genomgången i sammanhängande följd.

Innanläsning, l småskolan: ren och säker läsning af lättare stycken. Någon öfning att redogöra för innehållet af det lästa. - I folkskolan : fortsatt välläsning samt öfning att uppfatta och muntligen redogöra för det lästa.

Rättskrifning. I småskolan: öfning i rättskrifning af lättare ord och meningar. - I folkskolan: rättskrifningsöfningar för inlärande af ljudtecken och skiljetecken; afskrifning, skrifning efter diktamen och skrifning ur minnet samt andra öfningar, som kunna förbereda uppsatsskrifningen.

Välskrifning. I småskolan: öfning i välskrif-ning, storstil och mellanstil. - I folkskolan: fortsatt öfning af mellanstil.

Räkning. I småskolan: skriftlig räkning, sammanläggning och fråndragning inom talområdet 1-100 äfvensom mångfaldigande och delning med ensiffriga faktorer; hufvudräkning, de fyra räknesätten inom talområdet 1 - 30. Öfning att skrifva siffror väl. - I folkskolan: de fyra räknesätten i hela tal med öfnings-och tillämpningsexempel, som omfatta högst fyrsiffriga tal, dock endast en- eller tvåsiffriga multiplikatorer och divisorer, och äro inskränkta till uppgifter, för hvilkas lösning endast ett räknesätt erfordras. Sorterna delvis inlärda.

Geografi. I småskolan: åskådningsöfningar, anknytande sig till hemtrakten, hvarvid de allmännaste geografiska föremålen, såsom höjd, slätt, sjö, flod, ö, sund m. fl. framställas för barnens iakttagelse och visas pä kartan. - I folkskolan: en något utförligare framställning af det egna landskapet; en allmän öfversikt af skandinaviska halföns fysiska beskaffenhet till det omfång, som behöfves för angifvande af de särskilda landskapens läge; en allmän öfversikt öfver världsdelar och världshaf samt en närmare kännedom om antingen de till Götaland eller de till Svealand och Norrland hörande landskap.

Historia. Valda berättelser ur fäderneslandets historia: forntiden och medeltiden.

Naturkunnighet. I småskolan: åskådningsöfningar, anknytande sig till djur och växter. - I folkskolan: inledning till djurläran, omfattande beskrifning öfver lämpliga djurformer för kännedom om djurens allmännaste organförhållanden och viktigaste klasser; beskrifning af valda djurformer samt därpå grundad redogörelse för däggdjurs- och fågelklasserna jämte dessa klassers viktigaste ordningar.

Teckning. I småskolan: förberedande öfningar för undervisningen i folkskolan, omfattande teckning af räta linjer på rutadt eller punkte-radt papper. - I folkskolan: teckning af rät-liniga figurer på rutadt eller punkteradt papper.

Sång. I småskolan: enkla psalmmelodier och andra sånger af lämpligt innehåll eftergehör. - I folkskolan: fortsättning.

Gymnastik. I småskolan: fristående rörelser, dels i omväxling med fria lekar på lof-stunderna, dels såsom uppfriskningsmedel under lärotimmarna; öfning att med ordning gå ut och in ur skolrummet. - I folkskolan: fortsättning.

For inträde i allmänna läroverkets första k/ass:

Biblisk historia. Kännedom om bibliska historien efter en kortare lärobok.

Katekes. Insikt i kristendomens hufvudläror enligt Luthers lilla katekes.

Innanläsning. Att kunna säkert och väl läsa innantill svenska språket samt med egna ord redogöra för innehållet af en uppläst enkel berättelse.

Rättskrifning. Någon färdighet i rättskrifning.

\7älskrifning. En redig och jämn handstil.

Räkning. Färdighet i användandet af de fyra räknesätten i fyrsiffriga hela tal äfvensom någon öfning i hufvudräkning.

Geografi. Grunddragen af Sveriges geografi samt någon färdighet i begagnandet af kartan.

Af denna sammanställning visar sig, att de kurser, som skola vara genomgångna vid utträdet ur den egentliga folkskolans första årsklass, och de, som skola vara genomgångna vid inträdet i allmänna läroverkets lägsta klass, icke äro helt och hållet desamma,, men att de i det allra närmaste motsvara hvarandra, samt att de senare därför mycket lätt kunna bringas till fullständig öfverensstämmelse med de förra.

Att så borde ske, har blifvit föreslaget redan af den läroverkskommitté, som tillsattes 1882 och afgaf sitt betänkande den 25 augusti 1884. Efter att hafva redogjort för de pedagogiska, sociala och ekonomiska skäl, som legat till grund för andra kammarens upprepade yrkanden om höjning af inträdesåldern, och efter att principiellt hafva erkändt »de många fördelarna af ett närmare samband mellan folkskolan och det allmänna läroverket», beslöt majoriteten inom denna kommitté emellertid att icke tillstyrka nämda yrkanden. Däremot fann den alla skäl tala för en sådan jämkning af de för inträde i allmänna läroverkets lägsta klass fastställda kunskapsfordringarna, att en folkskolans lärjunge vid 9 till 9 Va års ålder skulle utan någon extra undervisning kunna inträda i denna klass. En dylik jämkning läte sig ock enligt nämda kommittés mening utan svårighet verkställa.

Genom en åtgärd af detta slag skulle visserligen det af många eftersträfvade organiska sambandet mellan folkskolan och allmänna läroverket endast i ytterst ringa mån vara främjadt. Något väsentligt i detta afseende kan uppenbarligen icke vinnas utan höjande af inträdesåldern. Häraf följer emellertid ej, att den af 1882 års kommitté föreslagna lilla jämkningen skulle vara alldeles utan värde. Den skulle för det första innebära ett erkännande, att åtminstone småskolan samt den egentliga folkskolans första årsklass vore att anse såsom bottenskola för det allmänna läroverket. Den skulle vidare för folkskolan på åtskilliga orter komma att medföra äfven en viss praktisk nytta. En mycket stor del af de gossar, hvilka söka inträde vid allmänna läroverkens första klass, komma nämligen från de städer, inom hvilka dessa läroverk äro förlagda. Nu äro folkskolorna i dessa städer i allmänhet ordnade enligt den undervisningsplan, som i gällande normalplan för rikets folkskolor betecknas med litt. A. Deras lärjungar

hafva sålunda vid 9 till 9 1/z års ålder genomgått de kurser, som i ofvan meddelade tabell blifvit angifna. Då de efter, utträdet ur folkskolans första årsklass vilja inträda i första klassen af allmänna läroverket, möter emellertid den svårigheten, att inträdesfordringarna till denna senare i vissa hänseenden innehålla något mer än hvad de inträdessökande uti folkskolan fått lära, i andra hänseenden något mindre samt dessutom äro formulerade i ordalag, som icke lämna full visshet om, huru det i dem fordrade kunskapsmåttet förhåller sig till det i folkskolans första årsklass inhämtade. Följden häraf blir, att de inträdessökande ensamt af denna anledning ofta måste anlita extra undervisning. Flerstädes har detta gifvit upphof åt en mängd förberedande privatskolor, hvilka existera på att draga lärjungar från folkskolan och »träna» dem för inträdespröfningen till allmänna läroverkets första klass - ett förhållande, som hvarken kan anses vara till båtnad för vederbörande barn själfva eller för läroverket eller för folkskolan.

Huru obetydlig den ifrågasatta åtgärden än kan synas och i det stora hela äfven verkligen är, kan det sålunda ej nekas, att den skulle medföra åtskilligt gagn.

Mot densamma skulle visserligen kunna invändas, att den egentliga folkskolans första årskurs omfattar vissa saker, som icke ingå i de nuvarande fordringarna för inträde i allmänna läroverkets lägsta klass. Så t. ex. en del af katekesutvecklingen, vissa delar af svenska historien och naturalhistorien samt de första begynnelserna i teckning, sång och gymnastik. Denna omständighet synes emellertid ej kunna vålla någon egentlig olägenhet. Någon rubbning i den för läroverkets första klass gällande läroplanen behöfde ej med nödvändighet häraf förorsakas. Vid öfvergången från en skola till en annan torde det väl alltid vara vanligt, att man först företager en kort repetition, enär endast därigenom full visshet kan vinnas om, att hvad barnet förut lärt erbjuder säkra utgångspunkter för det nya som skall meddelas. Det kunde därför ingalunda skada, om gossen efter sitt inträde vid läroverket skulle under de allra första dagarna eller veckorna få läsa ett och annat, som han redan under den sista tiden i folkskolans första årsklass gjort någon bekantskap med. Ett liknande förhållande äger helt säkert rum äfven med sådana barn, som komma från hemmen eller från privatskolorna.

Egendomligt nog har det af 1882 års läroverkskommitté framställda förslaget emellertid ej blifvit upptaget af den skollagskommitté, som tillsattes 1890 och som afgaf sitt betänkande den 13 januari 1891. I § 31 af sitt förslag till stadga för rikets allmänna läroverk förordar denna kommitté en formulering af inträdesfordringarna till första klassen, som icke Öfverensstämmer med den för folkskolans första* årsklass anvisade kursen, och i sin motivering for nämda paragraf berör den icke med ett ord det af 1882 års kommitté gjorda yrkandet. Tvärtom hänvisar den såsom stöd för sitt förslag i denna del uteslutande till