Svensk Läraretidning: 1894

146

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 12

valls pensionsrätt under förnyadt öfvervägande.

Tjänstgöring vid småskola berättigar ej till pension från folkskollärarnes pensionsinrättning. K. m:t har den 2 d:s afslagit en af folkskolläraren i Gräsgårds församling Fredrik Ekholm gjord ansökning att af nåd undfå af-kortad pension, äfvensom att den tid, han såväl i folk- som småskola tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare, måtte honom tillgodoräknas såsom ordinarie tjänsteår. Direktionen öfver folkskollärarnes pensionsinrättning hade i afgifvet införd rådt utlåtande anfört,

att sökanden, som vore född 1828 och den 10 dec. 1851 aflagt godkänd folkskollärareexamen, efter aflagd examen .och innan han med början af år 1882 tillträdt sin innehafvande befattning såsom ordinarie folkskollärare i Gräsgårds församling, tjänstgjort omkring 6'/2 år såsom extra eller vikarierande folkskollärare inom olika församlingar äfvensom åtskilliga år såsom småskollärare; och enär tjänstgöring vid småskola icke i något fall finge med afseende å rätt till pension från folkskollärarnes pensionsinrättning räknas lärare till godo såsom tjänsteår, och sökandens ifrågavarande tjänstgöring i öfrigt icke ens uppgifvits hafva ägt rum under sådana förhållanden, att den skulle kunna hänföras till annat än extra tjänstgöring, hemställde direktionen, att ansökningen måtte lämnas utan afseende.

Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt. Disponenten vid Östads barnhus friherre Jonas Alströmer har - under anförande att det torde blifva så godt som omöjligt att vid barnhusets småskola för någon längre tid få behålla samma lärarinna, så länge hon icke hade rättighet att för den tid, hon tjänstgjorde vid nämda skola, beräkna tjänsteår - hos k. m:t anhållit, att rättighet till tjänsteårsberäkning måtte, i likhet med hvad år 1875 beviljats läraren vid barnhusets folkskola, äfven medgifvas för småskollärarinnan, under förutsättning att hon aflagt afgångsexamen vid småskollärarinneseminarium.

Denna ansökan har den 2 d:s afslagits af k. m:t. I afgifvet utlåtande hade direktionen öfver folkskollärarnes pensionsinrättning anfört,

att, därest med ansökningen afsåges, att den begärda tjänsteårsberäkningen skulle för läraren grundlägga rätt till understöd från Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt, direktionen vid det förhållande, att denna anstalt enligt det för densamma den 22 juni 1892 utfärdade reglemente uttryckligen vore inskränkt till sådana lärarebeställningar vid de till den allmänna folkundervisningen hörande skolor, för hvilkas aflönande tillskott af allmänna medel åtnjötes, en bestämmelse, åt hvilken riksdagen, med afvikelse från k. m:ts i ämnet af-låtna proposition och i syfte att begränsa anstaltens verksamhetsområde, gifvit dess nuvarande formulering, föranlätes att afstyrka bifall till ansökningen.

- Allmänna folkskolestyrelsen i Göteborg anhöll hos direktionen öfver folkskollärarnes pensionsinrättning om beslut rörande den rätt till understöd från Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt, som kunde tillkomma småskollärarinnan i nämda stad Charlotta Vilhelmsson. Direktionen förklarade, att V. icke vore berättigad till understöd,

enär, enligt § 5 i reglementet för Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt, rätt till understöd icke tillkomme lärare, med mindre han antingen då understöd söktes vore eller inom ett år före inlämnandet af ansökan om understöd varit anställd i egenskap af sådan lärare, som afsåges i § l af reglementet; och enär i fråga om rätt till understöd endast faktisk tjänstgöring finge tagas i beräkning, hvadan den omständighet, att V. förklarats hafva först med den l oktober 1893 afgått från sin småskollärarinnebefattning icke kunde i förevarande fall, där hon ostridigt upphört med sin tjänstgöring redan den 11 sept. 1891, hafva någon betydelse i fråga om tidpunkten då hennes anställning skulle anses hafva upphört.

I direktionens beslut har k. m:t ej funnit skäl att göra ändring.

- De besvär, småskollärarinnan i Väst-rums församling Maria Kristina Jonsson anfört öfver direktionens beslut att icke tillerkänna J. understöd, hafva likaledes af k. m:t blifvit den 2 d:s lämnade utan afseende. J. hade begärt att få komma i åtnjutande af understöd enligt § 9 i regle-| mentet. Härå svarade direktionen,

att, som för att komma i åtnjutande af understöd enligt § 9 i reglementet för Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt fordrades bland annat, att läraren blifvit genom obotlig sjukdom urståndsatt att vidare sköta sin tjänst, men det rörande J. i sådant hänseende åberopade läkarebetyget allenast utmärkte, att till följd af i betyget omnämd obotlig missbildning hennes arbetsförmåga vore, om än i hög grad, inskränkt, funne direktionen sådan utredning icke vara förebragt, att det begärda understödet kun-j de J. tillerkännas.

Statsbidraget för slöjdundervisningen. Hos länsstyrelsen i Blekinge län begärde Karlskrona stadsförsamlings skolråd, att församlingens skoldistrikt, som förut ägde tre slöjdskolor, måtte för uppehållande af undervisningen i slöjd vid ytterligare tre nyinrättade slöjdskolor för gossar inom skoldistriktet erhålla understöd för senare hälften af förra året med 37 kr. 50 öre för hvarje skola eller tillhopa 112 kr. 50 öre. Länsstyrelsen vägrade statsbidrag på den grund, att slöjdundervisningen vid ifrågavarande skolor icke fortgått åtta månader af år 1893.

Häruti sökte skolrådet ändring hos k. m:t, som infordrade utlåtande från länsstyrelsen, hvilken därvid anförde, att anledning vore antaga, att den inom skoldistriktet anordnade slöjdundervisningen ej afsåge sex olika folkskolor utan endast sex olika afdelningar för slöjdundervisningen, på grund hvaraf, äfven om öfriga villkor blifvit fullgjorda, skoldistriktet icke vore berättigadt att åtnjuta ytterligare statsbidrag.

Med afseende å hvad länsstyrelsen i sitt utlåtande anfört har k. m:t ej funnit skäl att göra ändring i den öfverklagade resolutionen.

- Skolrådet i Rödeby församling sökte hos nyssnämda länsstyrelse att för uppehållande af undervisning i slöjd för gossar under nästlidna år utbekomma statsbidrag med 46 kr. 87 öre för skolan i Stubbe-lycke, där undervisningen komme att fortgå under fem månader af året. Enär slöjdundervisningen vid nämda skola ej komme att fortgå åtta månader af år 1893, vägrade länsstyrelsen att utanordna det begärda statsbidraget.

Sedan skolrådet besvärat sig hos k. m:t och därvid framhållit, att anledningen därtill, att slöjdundervisning i Stubbelycke skola meddelats endast under 5 månader varit den, att skolan först den 4 april trädt i verksamhet, har k. m:t den 2 d:s medgifvit, att bidrag till slöjdundervisningen vid ifrågavarande skola må utgå med så stort belopp, som, efter beräkning af 75 kronor för en undervisningstid af 8 månader för år, motsvarade den tid, hvarunder slöjdundervisningen i skolan under år 1893 pågått, i följd hvaraf länsstyrelsen äger att utan hinder af sitt förra beslut taga ärendet Dunder förnyad handläggning. _____

Om användning af skoldonation.

I Ljusdals församling finnes en skoldonation, stiftad af ingeniören A. V. Granbom till förmån för folkskolan vid Stenhamre och afseende folkundervisningens höjande vid nämda skola. Sedan räntemedlen af denna fond numera uppnått det i donationen för utdelning bestämda beloppet af minst 1,000 kr. årligen, beslöt skolrådet den 18 sistl. augusti, att af dessa medel skulle åt den blifvande nye läraren vid nämda skola anslås ett belopp af 800 kr. årligen.

Kyrkoherden Linderdahl var af skiljaktig mening och ansåg, att ifrågavarande räntemedel borde på lämpligt sätt fördelas mellan skolans lärare. I en till domkapitlet i Uppsala ingifven skrift yrkade han, att skolrådets beslut måtte upphäfvas och föreskrift om räntemedlens fördelning af domkapitlet till vinnande af syftemålet med donationen meddelas.

Enär frågor angående tillämpning af en testamentarisk disposition icke utgöra föremål för besvär hos domkapitlet, afgaf detta endast det yttrande, att skolrådets ordförande, därest han ansåge sig icke kunna biträda skolrådets mening i här förevarande fall, vore genom hvad som förekommit hos skolrådet oförhindrad att hos k. m:t göra framställning i ärendet.

Kyrkoherden Linderdahl fullföljde sitt yrkande hos k. m:t, som den 2 d:s funnit framställningen icke föranleda någon k. m:ts åtgärd.

Skolroten eller församlingen? På

grund af en mellan Norra Åsums församlings medlemmar träffad, af konsistoriet i Lund genom utslag den 21 april 1847 fastställd öfverenskommelse blef Hofby by i fråga om afgifter till skolväsendet skild från den öfriga delen af församlingen mot förbindelse att i Hofby hålla egen skola. På kyrkostämma den 21 februari 1893 beslöts, att alla kostnader för skolväsendet inom församlingen hädanefter skulle bestridas gemensamt af hela skoldistriktet. Detta beslut öfverklagades hos länsstyrelsen i Kristianstad, som genom utslag den 27 maj 1893 resolverade,

att, enär Norra Åsums församling jämlikt 6 § i folkskolestadgan utgjorde ett skoldistrikt, samt enligt 57 § l mom. nämda stadga kostnaderna för de inom ett skoldistrikt befintliga folkskolor, småskolor och mindre folkskolor, hvilka blifvit af hela distriktet upprättade,