Svensk Läraretidning: 1894

N:r 19

SVENSK LÄRARETIDNING.

235

met skulle således blifva både overksamt och dyrt.

Hr statsrådet har härvid tydligen förutsatt, att det nuvarande inspektionssystemet skulle vara »verksamt». Såsom allmänt kändt är förhåller det sig emellertid tvärtom. Inom andra kammarens tillfälliga utskott upplästes vid frågans behandling bland annat ett bref från en kyrkoherde och skolrådsordförande, hvari meddelades, hurusom nyligen en inspektör under loppet af 8 timmar på samma dag dels »inspekterat» 7 (säger sju) skolor, dels rest omkring 2 l/% mil - ett utmärkt exempel på hvad hr Wennerberg år 1891 kallade ett »oförståndigt och idkeligt inspekterande». Vida bättre vore naturligtvis att i stället inspektera hvarje skola t. ex. hvart femte år, men då göra det med besked.

Kostnadsberäkningarna hvila på den förutsättningen, att för hvarje inspektör skulle utgå 5,500 kronor. Andra kammaren däremot har menat, att 3,800 kronor borde kunna räcka till, och det är i sanning svårt att förstå, hvarför den häruti ej skulle hafva rält.

Hr Wennerbergs anförande visade, att han ej öfvergifvit sina tidigare åsikter om det nuvarande inspektionssystemets förkastlighet. Lärarne hade utvecklat sig, men inspektörerna befunne sig kvar på en föråldrad ståndpunkt; präster och elementarlärare stode numera efter folkskollärarne i pedagogiskt hänseende, hvilket talaren själf varit i tillfälle att bevittna.

En radikalt afvisande hållning intogs som vanligt af biskop Billing. Han ansåg icke, att en utveckling af inspektionen vore behöflig eller önsklig. Vårt folkskoleväsende vore nu så långt kommet, att ingenting dylikt vore af nöden. Han kunde ej vara med om inspektörer, som odeladt ägnade sin tid åt detta kall, ty det skulle blifva dödande tråkigt för dem, liksom för andra människor, att oupphörligt sysselsätta sig med ett och det samma dag efter dag, år in och år ut; de skulle därigenom blifva så att säga ett slags inspektionsmaskiner*.

Första kammaren delade biskop Bil-lings åsikt om obehöfligheten af inspektionens utveckling samt biföll utan omröstning utskottets afstyrkande hemställan.

Det nuvarande systemet förblir följaktligen sådant det är, och dess år 1891 omstörtade kredit har nu, tre år efteråt, blifvit återställd - nota bene officiellt.

Samband

mellan folkskolan och allmänna läroverket skall, enligt riksdagens beslut, åvägabringas. Båda kamrarna hafva nämligen nu enats om sådan ändring af ford-

* En dylik uppfattning af inspektionsarbetet såsom bestående af ett oaflåtligt fiskalise-rande, en sorts polistjänstgöring, synes äfven hafva legat till grund för det af första kammarens tillfälliga utskott afgifna utlåtandet. Där skildras nämligen i synnerligen mörka färger, huru obehagligt och utslitande ifrågavarande arbete vore.

ringarna för inträde i allmänna läroverkets lägsta klass, att dessa må vid anställd Inträdespröfning kunna fullgöras af den, hvilken genomgått första årsklassen af fast folkskola litt. A.

Slöjdundervisningen

kommer, sedan nu deri kungl, proposi--tionen bifallits af båda kamrarna (i den andra med mycken knapp majoritet) helt visst att på åtskilliga ställen i vårt land, särskildt i de större städerna, omorganiseras med hänsyn till de nya villkor, som blifva gällande för statsbidragets utgående. Huruvida denna nya tvångströja blir till slöjdundervisningens fromma, kommer framtiden att utvisa.

För ännu billigare

än l krona erhålla utom Göteborg boende subskribenter allmänna folkskolläraremötets förhandlingar. Subskribenterna slippa nämligen att - såsom från början var ämnadt - betala porto för öfversändandet (utan blott postförskottsaf-giften 15 öre), och då detta porto uppgår till icke mindre än 40 öre, erhåller förläggaren för den 422 sidor starka boken icke mer än 60 öre.

Skolans hufvuduppgift

är ej, yttrade Örebro läns folkhögskolas föreståndare d:r J. V. Jonsson vid öppnandet af den nu pågående tolfte årskursen för kvinnliga lärjungar, att meddela praktiska färdigheter, utan att väcka ansvarighetskänslan och insikten för ett lefnadsmål samt viljan att göra godt och härigenom verka för kommande släkters förbättring och fosterlandets framtid. Med en sådan uppgift vore den kvinnliga skolan nästan mer berättigad än den manliga, ty uppfostrans kall vore i första rummet kvinnans, och en bondhustru kunde t. ex. göra lika mycket godt för samhället som många af landets stormän.

Sjunde nordiska skolmötet. Stockholms folkskollärareförening utsåg vid sitt sammanträde i lördags till ledamöter i bestyreisen för nämda möte folkskollärarne /. J. Dalström, Fridtjuv Berg och Alexander Jonsson samt lärarinnorna Maria Jönsson och Hulda Lundin.

Från läraremötet i Oxford. Vid

det sammanträde, som Stockholms folkskollärareförening förliden lördag anordnat i Vetenskapsakademiens hörsal,, och till hvilket sammanträde äfven andra för skolfrågor intresserade personer inbjudits, lämnade direktör Otto Salomon på Nääs en utförlig skildring af den engelska lärareföreningens möte i Oxford. Såsom våra läsare redan känna, hade hr S. på uppdrag bevistat detta möte i egenskap af representant för Sveriges allmänna folkskollärareförening. Föredraget, hvilket förut hållits i Göteborg och för hvars hufvudsakliga innehåll vi redogjort i de två närmast föregående numren, afslutades med några reflexioner.

Uttalanden i många af de engelska tidningarna af olika färger vittnade om den gemensamma uppfattningen, att detta läraremöte kunde betraktas såsom epokgörande på undervisningens område. Lärarne hade icke minst i England varit sedda öfver axeln och beröfvade den grad af själfständighet och auktoritet, hvarförutan undervisningsverksamheten med dess förutsättning af nödvändig auktoritet i det närmaste omöjliggjordes. Systemet att bestämma aflöningen efter resultatet hade, ansåg talaren, gjort skolan till en kunskapsfabrik och läraren till en betingsarbetare. Huruvida den ökade betydelse, som den engelska lärareföreningen efter Oxfordsmötet, skall i fullaste mått komma skolan till godo, berodde på om föreningens verksamhet fortfarande komme att ledas i den ursprungligen bestämda riktningen och sålunda afhölle sig från all religiös, politisk och social agitation.

En lärareförening vore förvisso något annat än en vanlig fackförening och måste därföre alltid ställa de rent ideella målen, uppfostrans och undervisningens höjande, afgjordt i förgrunden. Gjorde den icke detta, kunde den utåt vunna själfständig-heten komma att köpas med uppoffring af själfständigheten inåt och så småningom satsen »läraren för skolan» förvandlas till »skolan för läraren».

Talaren räknade de dagar, under hvilka han bevistat detta möte, till de mest innehållsrika och fröjdefulla i hela sitt lif. Han hade fått närvara vid en tilldragelse på folkbildningens område, hvars betydelse vi icke kunde för högt uppskatta. Han hade sett, huru ett af Europas äldsta och mest berömda lärdomssäten sträckte brodershanden mot folkskolan. Han hade hört, huru universitetets lärare välkomnat folkskolans icke blott såsom lärjungar utan såsom kamrater och medarbetare; huru undervisningens främsta målsmän inom det mäktiga öriket uppmanade dessa lärare att lämna anvisningar i sådant, som med undervisningen stode i samband. Och han, som trodde på folkskolan, vågade hoppas, att hvad som skett och hvad som skulle ske, måtte lända folkundervisningen till fromma.

Det tankedigra och målande föredraget hälsades med ihållande bifallsyttringar.

Folkskollärareseminarierna. Vid

nedannämda seminarier hafva gifvits följande ämnen vid de skriftliga afgångsprof-ven i modersmålet:

Växjö folkskollärareseminarium: 1) Aposteln Paulus i Aten. 2) Om åskådlighet i undervisningen. (Historik.) 3) Statshvälfningen i Sverige" 1860. 4) Katarina II af Ryssland. 5) Geografisk Beskrifning af Växjönejden. 6) Hvilket inflytande medför vattnets egenskap att vid + 4 grader äga sin största täthet? 7) Uppfostran till fosterlandskärlek.

Kalmar folkskollärarinneseminarium.: i) Örn nådemedlen. 2) Gustaf Hirs mord. 3) Luftpumpen och några experiment, som med den kunna anställas. 4) Participiet i svenskan. 5) Betydelsen af 1809 års statshvälfning. 6) Folkundervisningens utveckling i Sverige under adertonde århundradet.

Hernösands folkskollärareseminarium: 1) Upploppet i Efesus under aposteln Pauli vis-