Svensk Läraretidning: 1894

N:r 19

SVENSK LÄRARETIDNING.

237

- Två prästerliga tjänsteår har k. m:t medgifvit, att fil. kand. J. P. Gunnarsson får räkna för sin tjänstgöring vid folkhögskola från den l december 1888 intill den 6 januari 1893, dä han prästvigdes.

- Värmlands läns kvinnliga folkhögskola i Molkom började ny kurs den l maj, hvarvid 25 flickor voro närvarande. Af dessa äro 23 från Värmland, l från Dalsland och l från Västmanland.

- Utan afseende har Göteborgs domkapitel lämnat de besvär, som anfördes öfver Marbäcks församlings å kyrkostämma den 21 november 1893 fattade beslut i fråga om anordning af småskolelokal.

- Afslutning ägde sistlidne måndag rum vid fröken Hulda Lundins slöjdkurs härstädes för utbildande af handarbetslärarinnor. I kursen hafva 46 elever deltagit. Nästa kurs börjar enligt annons i dagens nummer den 6 nästkommande september.

- Matiné gafs den 6 d:s i Vetenskapsakademiens hörsal härstädes af Stockholms folkskollärares sångkör till förmån för sin ledare, sångläraren Måns Lindeberg. Denna kör har i öfver 10 års tid biträdt vid många af de konserter, som gifvits till förmån för Skollofskolonierna.

- En botanisk trädgård i miniatyr har anlagts å planen framför Kungsholms församlings folkskola härstädes. Planteringen är ordnad med beräkning att i möjligaste måtto sätta skolbarnen i tillfälle att studera naturen i naturen och utgör i det hänseendet ett ypperligt åskådningsmateriel. Trädgården är anlagd af hr Emanuel Björklund, till hvars förfogande för ändamålet ställts ett belopp af 470 kr.

- Örebro skolförening hade den 28 april möte, hvarvid hr A. Fridén höll föredrag om röstorganens byggnad och språkljudens uppkomst och indelning. Därefter följde diskussion angående undervisningen om .rusmedlen. Följande resolution antogs: »Ämnet lämpar sig att beröra och behandla vid undervisningen i naturlära, katekes och historia. Spritens förstörande inverkan på de olika organen bör särskildt framhållas.»

- Örebro läns lärareförenings tredje årsmöte skall hållas i Lindesberg i medlet af augusti. Till bestyrelse för detta möte äro valda: folkskoleinspektören J. E. Jansson i Näsby och kyrkoherden G. V. Modin i Lindesberg samt folkskollärarne J. F. Lybeck i Fellingsbro, I. Ringström, P. E. Blomström och J. A. Regnström från Lindes landsförsamling samt K. A. Länder i Lindesberg med P. E. Jansson i Er-valla som suppleant.

- Skolväsendets ordnande inom Ö. Espinge församling har ända sedan 1890 varit föremål för beslut och däröfver anförda klagomål. Öfver senaste beslutet att bibehålla folkskolorna både i Satserup och Espinge i stället för att, såsom förut var bestämdt, ersätta dem med tre småskolor samt att ofördröjligen i Satserup bygga nytt skolhus anfördes besvär hos både domkapitlet och länsstyrelsen och fullföljdes hos kammarkollegium, men samtliga dessa myndigheter hafva ej funnit skäl göra ändring i detta beslut.

- Karlskrona folkskoleförening firade den l d:s en fest, besökt af ett 50-tal personer, däribland skolrådets ordförande och vice ordförande. Föredrag hölls därunder af fil. d:r C. Vibling öfver ämnet: »I hvilken riktning böra reformerna inom vårt undervisningsväsen gå?» Talaren förordade ett samband mellan folkskolan och statens läroverk sålunda, att afgångsbetyg från den förstnämda borde berättiga till inträde vid de senare. För öfrigt borde i allmänhet teori och praktik bringas i närmare öfverenstämmelse med hvarandra. - Folkskolläraren E. Lindvall höll föredrag om pedagogikens divergenser.

- Ett enkelt samkväm var i lördags afton efter Stockholms folkskollärareförenings sammanträde anordnadt för direktör Otto Salomon af ett antal manliga föreningsmedlemmar, l ett därunder hållet anförande hade hr S. tillfälle uttala bland annat den åsikten, att Tyskland

väl förut varit det land, därifrån man så godt som uteslutande hade hämtat pedagogiska idéer. Talaren var emellertid förvissad därom, att den tyska pedagogiken numera vore föråldrad, och att England vore det land, hvarifrån framtidens pedagogik skulle komma att utgå. Härmed ville talaren motivera sin åsikt, att engelskan vore det språk, som borde införas vid våra seminarier. Under samkvämet, som räckte till bortåt midnatt, tolkades flera gånger den tillgifvenhet och tacksamhet, hr S. förvärfvat sig bland den svenska lärarekåren.

- Det 22:a arbetsåret afslutades vid Södermanlands folkhögskola den 28 sistl. april med en angenäm fest. Efter åtskilliga sångnummer höll skolans föreståndare ett föredrag om mänsklighetens utveckling. Därefter talade skolans andre lärare om naturlagarnas insats i det vetenskapliga och praktiska lifvet. Sedan årsberättelsen m. m. föredragits, besteg biskop Ullman talarestolen och framhöll i sitt afslut-ningstal »några hufvuddrag i den äkta folkliga bildningen; hvars kärna är hjärtats och viljans bildning och som bör finnas hos hvarje sann människa och lem i vårt folksamfund, en bildning, som man mycket väl kan vinna och äga, äfven om man icke genomgått någon högre lärdomsskola eller aflagt någon studentexamen». - Till sommarkursen vid skolan äro anmälda 32 kvinnliga elever.

- Ärkebiskopens ämbetsskrifvelse rörande de sedliga missförhållandena inom Gäfleborgs län föranledde, såsom i förra numret omnämdes, kontraktsprosten Kihlberg i Söderhamn att utlysa ett möte i stadens kyrka till den l d:s. Ett betydande antal personer hade kommit tillstädes. Kyrkoherden Fredborg framlade ett sammandrag af frågans uppkomst och utveckling, hvarefter han framhöll, att hemmen bära en stor skuld i dessa sedliga missförhållanden. Klander mot det bestående rådde där, och därigenom inplantades bitterhet och olydnad i barnens hjärta. Men äfven i skolan rådde missförhållanden. Skolans lärare och lärarinnor, om de än äro besjälade af de bästa afsikter, hade icke tillräckligt stöd af barnens föräldrar och skolrådsledamöter. Skolan hade också, kanske mer än rätt varit, endast sett på kunskapers bibringande och förbisett sin uppfostrande verksamhet. I den därpå följande diskussion framhöll folkskoleinspektören Wockatz vikten af att göra undervisningen uppfostrande, aftonskolors upprättande och anordnande af särskilda klasser för vanartiga barn.

- Skolrådets sammanträden böra vara offentliga framhöll redaktör F. T. Borg vid kyrkostämma i Helsingborg den 30 april och föreslog därför ändring i detta syfte i det nya reglementet för stadens folkskolor. Han möttes dock af en ifrig opposition. Det anmärktes, att det skulle genera skolrådet att få en hop främmande folk till åhörare. Då skulle skolrådet icke kunna säga sin mening rent ut i vissa saker. Vid kyrkostämmans slut väckte handlanden C. E. Hedström motion i samma syfte. Han framhöll, huru svårt det vore för dem, som stode utom skolrådet, att få någon kännedom om huru församlingens skolväsende sköttes. Det hade t. o. m. ansetts otillbörligt, att skolrådsmedlemmar velat upplysa församlingsboar om skolrådets åtgöranden. En utomstående, som intresserade sig för folkskolan, måste alltid på ett spionlikt sätt skaffa sig önskade upplysningar. Då folkskolan vore en offentlig institution, så borde ock dess angelägenheter offentligen handhaf-vas. Det skulle bidraga att väcka och underhålla intresset. På grund häraf framlade H. följande förslag: »Skolrådets förhandlingar skola vara offentliga; dock kan skolrådet för någon särskild fråga besluta, att öfverläggningen skall inom lyckta dörrar hållas.»

Sveriges allmänna folkskollärareförening.

_ Vara vänner

ombedjas att godhetsfullt verka för, att Svensk Läraretidning varder känd bland allt f era tärare, lärarinnor, organister, skolråds-medlemmar och skolvänner.

Stadgeändringar.

Åtskilliga ändringar af Sveriges allmänna folkskollärareförenings stadgar hafva blifvit föreslagna dels af ombudsmötet i Göteborg dels af senaste revision. I samband med de från dessa håll påyrkade ändringarna har centralstyrelsen tagit under öfvervägande äfven åtskilliga andra, hvilka under de senaste åren visat sig önskvärda. Ändringarna röra följande frågor:

a) Rösträtt i föreningens angelägenheter. Med anledning af den ovisshet, som i afseende härå understundom yppat sig, har centralstyrelsen under de senaste åren vid utsändandet af ärenden till kretsarnas behandling förutskickat en anmärkning om, huru stadgarna enligt dess mening rätteligen böra tolkas. Denna tolkning erhöll förlidet år ombudsmötets enhälliga gillande. Då det emellertid synes vara i sin ordning, att så viktiga bestämmelser som dessa erhålla föreningens godkännande och inryckas i stadgarna, framlägges här ett förslag om inskjutande för detta ändamål af en ny punkt i § 3.

b) Sättet för rösträtts utöfoande. Enligt till centralstyrelsen ingången anmälan har vid ett tillfälle inom en krets tvist uppstått, huruvida vid diskussionsfrågors afgörande röstning genom fullmakt borde anses tillåtlig. Centralstyrelsen har ansett det falla af sig själft, att endast de medlemmar, som varit personligen närvarande vid en frågas behandling och således haft tillfälle att mot hvarandra väga skäl och motskäl, kunna anses behöriga att deltaga i bestämmandet af svaret. I annat fall skulle detta kunna blifva beroende icke af förebragt bevisning och därpå grundad öfvertygelse utan af hopsamlade fullmakter, vunna genom rent personlig agitation. Äfven denna tolkning af stadgarna har under de senare åren varit framställd i årsskriften och under förlidet år blifvit af ombudsmötet godkänd. För undanrödjande af alla tvister härom föreslås nu en inskjutning i § 15: 1.

c) Centralstyrelsens sammansättning. Ombudsmötet i Göteborg uttalade sig för, att centralstyrelseledamöternas antal måtte ökas från sju till nio. Det hade länge utgjort ett önskemål, att en förening, som till så stor del utgöres af lärarinnor, borde i sin centralstyrelse insätta äfven representanter för den kvinnliga delen af kåren. Ehuru i stadgarna intet som helst hinder funnits härför, hade dock utgången af valen alltid blifvit den, att endast män blifvit utsedda. En af orsakerna härtill hade ansetts vara det ringa antalet ledamöter i centralstyrelsen. Blefve detta antal ökadt, måste det blifva vida lättare för en enig allmän mening att i centralstyrelsen insätta äfven lärarinnor.

Centralstyrelsen, som i betraktande häraf finner fördelarna af ändringen öfvervä-ga olägenheterna, biträder för sin del det gjorda yrkandet och framlägger på grund däraf förslag om härför nödiga ändringar af §§ 8 och 9.