Svensk Läraretidning: 1894

238

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 19

d) Förenkling af valen. Från flera håll har klagats öfver den dryga tid, som de årligen återkommande föreningsvalen taga i anspråk till förfång för behandlingen af öfriga ärenden. Enligt nu gällande ordning skall vid centralstyrelsevalet röstas hvartannat år med tre namn, hvartannat år med fyra (efter ändring af § 8: l ena året med fyra, andra året med fem) samt vid reyisorsvalet hvarje år med tre. En högst väsentlig förenkling skulle häri kunna åstadkommas, om hvarje år vid centralstyrelsevalet röstades blott med tre namn och vid revisorsvalet blott med ett. Härför fordras emellertid, att valperioden för båda göres treårig. Detta synes vara att föredraga framför det förslag, som för vinnande af mindre besvär vid valen hade framkommit till ombudsmötet, och som gick ut på valperiodens förvandling till fyraårig.

I samband med de ändringar i §§ 8 och 12, som härför erfordras, vill centralstyrelsen förorda införande i §§ 8, 11 och 12 af bestämmelser rörande fyllnadsval, hvarom nu inga föreskrifter äro gifna.

En följd af dessa ändringar skulle blifva antagande af öfvergångsstadgandena i den nytillkomna § 26.

e) Beräkning af resekostnad och dagtraktamente för centralstyrelseledamöter och revisorer. I senaste revisionsberättelse påpekas otillräckligheten af den ersättning, som i enlighet med nu gällande § 19: 2 tillerkänts de centralstyrelseledamöter och revisorer, hvilka ej varit å sammanträdesorten bosatta. Så länge denna punkt behåller sin nuvarande lydelse, är uppdraget att tjänstgöra såsom centralstyrelseledamot eller revisor förbundet med direkta ekonomiska uppoffringar, då detsamma måste utöfvas på en så dyr ort som Stockholm. En ändring har länge varit af behofvet påkallad, och revisorerna hafva därför föreslagit dagtraktamentets höjande till 6 kronor. Då en ändring nu skall ske, synes det emellertid centralstyrelsen vara lämpligt, att ersättningen bestämmes genom hänvisning till någon viss klass i gällande resereglemente (af den 11 februari 1881). Härvid kunna ifrågakomma dels fjärde klassen (hvartill hänföras kyrkoherdar, komministrar, kronofogdar, läroverkslärare och folkskoleinspektörer m. fi.), för hvilken dagtraktamentet utgör 6 kronor, dels femte klassen (hvartill höra länsmän, fanjunkare, fyrmästare, nämde-män, pistolsmeder, underofficerare och folkskollärare m. fl.), för hvilken dagtraktamentet är satt till 4 kronor 50 öre. Centralstyrelsen skulle visserligen ingalunda hafva något emot att ställa Sveriges allmänna folkskollärareförenings förtroendemän i samma rangklass som veterinärer, tull- och telegraftjänstemän, ammunitionsverkmästare, underlöjtnanter och beridare, men då det stånd, hvartill dess flesta ledamöter höra, officiellt blifvit hänvisadt till ett trappsteg lägre ned, har den vid sitt förslag till ändrad lydelse af § 19: 2 trott sig för sin del böra stanna på detta mera anspråkslösa rum.

f) Åläggande för kassaförvaltaren att

ställa borgen. Senaste revisorer hafva på i deras berättelse angifna skäl föreslagit inskjutande af ny punkt härom i § 20. g) Tiden för insändande of protokolls-utdrag. Den nuvarande föreskriften i § 15: 2 är allt för sträng och har icke blifvit tillämpad. En annan lydelse har därför blifvit föreslagen. #

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt föreslår centralstyrelsen följande ändringar af stadgarna (de nya bestämmelserna äro utmärkta med kursiv stil):

§3.

1. (Lika med nuvarande mom. 1.)

2. Röstberättigad medlem af f öreningen är icke allenast den, för hvilken medlemsafgift för närmast föregående år blifvit af kretsen till centralstyrelsen inbetalad, utan ock den. för hvilken medlemsafgift t föreningen Jör löpande året blifvit inom kretsen erlagd.

3. (Lika med nuvarande mom. 2.)

4. (Lika med nuvarande mom. 3.)

5. (Lika med nuvarande mom. 4.)

6. (Lika med nuvarande mom. 5.)

§8.

1. I spetsen för föreningen står en af nio personer bestående centralstyrelse, som leder föreningens verksamhet och för hennes talan.

2. Minst sex af centralstyrelsens medlemmar skola vara tjänstgörande lärare eller lärarinnor vid folk- eller småskolor.

3. (Lika med nuvarande mom. 3.)

4. Medlem af centralstyrelsen väljes för en tid af tre år. Turvis afgå hvarje år tre ledamöter ur densamma.

5. Afgå centralstyrelseledamöter under de för dem, bestämda "tjänstgöringstiderna, utses vid nästa valtillfälle icke allenast tre ledamöter, utan därutöfver så många, att centralstyrelsen varder fulltalig.

§9.

2. För att beslut skall kunna fattas, måste minst sju styrelseledamöter närvara. Är styrelsemedlem hindrad att bevista sammanträde, skall sådant i god tid skriftligt anmälas till ordföranden, som inkallar suppleant.

§ 11.

1. (Lika med nuvarande mom. 1.)

2. (Lika med nuvarande mom. 2.)

3. (Lika med nuvarande mom. 3.)

4. Valet afslutas i tillkallade vittnens närvaro af centralstyrelsen, hvarvid de, som fått högsta antalen röster, varda styrelseledamöter från följande kalenderårs början, och de tre i röstetal närmast stående varda styrelsesuppleanter under följande kalenderåret.

5. Vid fyllnadsval enligt § 8: 5 bestämmas de valdas tjänstgöringstider efter röstetalen, så att den, som erhållit lägre antal röster, erhåller kortare tjänstgöringstid.

6. (Lika med nuvarande mom 5.)

§ 12-

1. Vid samma tid och på samma sätt, som i § 11 omförmäles, verkställa kretsarna revisorsval. Medlem af revisionen väljes för en tid af tre år. Turvis af går hvarje år en ledamot ur densamma.

2. Valet afslutas, på samma sätt som i § 11: 4 angifves, af centralstyrelsen, hvarvid den, som fått högsta antalet röster, varder revisor för löpande kalenderåret samt de båda följande åren, och de två i röstetal närmast stående varda revisorssuppleanter för löpande kalenderåret.

3. Afgå revisorer under de för dem bestämda tjänstgöringstiderna, ittses vid nästa valtillfälle icke allenast en revisor, utan därutöfver så många, att revisionen varder fulltalig.

4. Vid fyllnadsval till revisionen bestämmas de valdas tjänstgöringstider efter samma grunder, som i § 11: 5 äro för fyllnadsval till centralstyrelsen föreskrifna.

§ 15.

1. Centralstyrelsen utsänder upptagna frågor med eller utan åtföljande betänkanden till kretsordförandena, hvilka ombesörja deras behandling i kretsföreningarna. Dessas beslut bestämmas genom öppen omröstning samt genom enkelt röstflertal. Röst afgifves härvid personligen, icke genom fullmakt. Vid lika röstetal gäller den mening, ordföranden biträder.

2. Protokollsutdrag, upptagande kretsföre-nings uttalande insändes till centralstyrelsen inom af denna utsatt tid.

§ 19. ,

1. (Lika med nuvarande mom. 1.)

2. Vid styrelsemedlemmars eller revisorers resor för föreningen betalas resekostnaden jämte dagtraktamente enligt femte klassen i gällande resereglemente.

3. (Lika med nuvarande mom. 3.)

§ 20.

1. (Lika med nuvarande § 20.)

2. Kassaförvaltaren åligger att ställa af centralstyrelsen godkänd säkerhet för de föreningens medel, han har om händer.

Öfvergångsstadgande.

§ 26.

1. Vid 1895 års val utses fem centralstyrelse-ledamöter, hvaraf de tre med högsta röstetalen valda behålla sitt uppdrag under åren 1896,1897 och 1898 men de två öfriga endast under 1896 och 1897. Vid 1896 års val utses fyra centralstyrelseledamöter, hvaraf de tre med högsta röstetalen valda behålla uppdraget under 1897, 1898 och 1899 men den fjärde blott under 1897.

2. Vid 1895 års val utses tre revisorer, hvaraf den med högsta röstetalet valde tjänstgör i tre år, den därnäst följande i två år och den tredje i ett år.

Öfveransträngningen i skolorna.

Såsom vi förut meddelat, hade Pedagogiska sällskapet härstädes inbjudit allmänheten, särskildt föräldrar, lärare och läkare till ett möte den 23 april* för diskussion om Öfveransträngningen i skolorna. Under den mer än tre timmar långa öfverläggningen erhöll frågan en både sakrik och mångsidig belysning. Icke mindre än fyra inledande föredrag höllos.

Först skärskådades ämnet från de allmänna läroverkens synpunkt af rektor S. Almquist.

Den frågan, sade talaren, huruvida öfveransträngning verkligen förekommer inom läroverken, anser jag mig med säkerhet kunna besvara med ja. Naturligtvis blifva icke alla lärjungar Öfveransträngda, ej de goda hufvudena och ej heller lättingarna.

^Huru visar sig då Öfveransträngningen? Icke så mycket i lärjungarnes svaga utseende, bleksot o. s, v., men i bristande motståndskraft, när det gäller någon större ansträngning, i allmän nervsvaghet samt däruti, att lärjungarnes mottaglighet märkbart aftager klass för klass.

Orsakerna till Öfveransträngningen äro flera. Först och främst den långa arbetstiden af 6 timmar i skolan och i medeltal 4 timmar i hemmet. En annan orsak är arbetets art, i det att man nu för tiden på grund af förbättrade undervisningsmetoder kräfver ett intensivare arbete af lärjungen, än hvad förr var fallet. Äfven måste hänsyn tagas till den stämning, i hvilken den arbetande befinner sig. Är han lugn, anstränger arbetet mindre, är han däremot orolig, blir det mera betungande. Nu är hufvudstadslifvet till sin natur jäktande och oroligt och påverkar därföre ofördelaktigt i synnerhet öfverklassens barn. Ärftligheten är ock en inverkande faktor.

* Införandet af detta referat fördröj dt på grund af bristande utrymme.