Svensk Läraretidning: 1894

250

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 20

för att under innevarande års sommar i Sverige, Norge och Danmark taga kännedom om slöjdundervisningen; åliggande det Brynteson att inom tre månader efter resans afslutande till ecklesiastikdepartementet afgifva berättelse rörande de af honom under densamma gjorda iakttagelser.

Dispens. Privatskoleföreståndaren Magnus August Billing har hos k. m:t anhållit, att han, som aflagt godkänd afgångsexamen vid högre allmänt läroverk och därefter idkat studier vid universitet samt under omkring 7 år med goda vitsord förestått en enskild skola, måtte, utan hinder däraf att han ej aflagt afgångsexamen vid något af rikets folkskollärareseminarier, erhålla rätt att söka och innehafva lärarebefattning vid högre folkskola inom Lunds stift.

K. m:t har på det sätt bifallit ansökningen, att Billing må anses behörig att söka och innehafva lärarebefattning vid högre folkskola inom Lunds stift under villkor, att han vid ett af rikets folkskollärareseminarier å tid, då afgångsexamen därstädes förrättas, aflägger praktiskt undervisningsprof, som godkännes.

Kofoder in natura. Raus församling blef genom länsstyrelsens i Malmöhus län utslag af den 21 december 1893 ålagd att till läraren vid Pålstorps folkskola A. A. Åkerman i hans egenskap af folkskollärare i församlingen årligen från och med år 1894 ej mindre anskaffa nöjaktigt sommarbete åt en ko i närheten af Pålstorps skola än äfven såsom vinterfoder vid skolan tillhandahålla honom i mån af behof 1,020 kilogram hö och enahanda mängd halm, hälften af hafre och hälften af råg eller korn, allt af fullgod beskaffenhet; hvarförutom församlingen äfven förpliktades att för kokreaturets och fodrets inhysning föranstalta om därför inredd plats uti redan befintlig eller ny uppförd uthusbyggnad vid Pålstorps folkskola äfvensom att med 8 kr. godtgöra A. för kostnaderna i målet.

Öfver detta utslag anförde församlingen besvär hos kammarkollegium, som den 2 sistl. april resolverat, att besvären ej kunna föranleda annan ändring i länsstyrelsens utslag, än att församlingen förklaras oförhindrad att, därest densamma ej själf vill gå i författning ^om nöjaktigt sommarbetes anskaffande åt Åkermans ko i närheten af Pålstorps skolhus, i stället öfverlämna detta bestyr åt Å., enligt dennes erbjudande, mot en årlig ersättning i penningar till belopp af högst 50 kr.

Folkundervisningen i nordligaste

Sverige. K. m:t har den 27 sistlidne april beviljat följande församlingar på grund af deras medellöshet nedanstående belopp utöfver det vanliga statsbidraget till folkskolorna : Gellivare 350 kr. (för 4 lärare), Hietaniemi, Juckasjärvi, Karesuando och Korpilombolo hvardera 200 kr. samt Öfver Torneå 400 kr. (för 2 lärare).

För höjande af lönen utöfver minimibeloppet har beviljats Gellivare 500 kr. (för 4 lärare), Haparanda, Juckasjärvi, Ka-

resuando, Karl Gustaf, Paj åla och Tärendö hvardera 150 kr., Korpilombolo 100 kr. samt Öfver Torneå 450 kr. (för 3 lärare).

Såsom belöning för visadt nit har åt en lärare vid mindre folkskola i Korpilombolo, en i Neder Torneå, två lärarinnor i Karl Gustaf och tre lärarinnor i Öfver Torneå anvisats hvardera 30 kr. Till höjande af lärarelönen vid mindre folkskolor har för Juckasjärvi församling anvisats 350 kr. och för Karesuando 100 kr.

Dessutom erhåller såsom bidrag till kostnaderna för lärares och lärarinnors resor mellan skolstationerna Gellivare 100 kr. samt Juckasjärvi'och Karesuando hvardera 25 kr.

Stockholms folkskolors slöjdlärareförening. För att med direktör Otto Salomon, som för tillfället vistades i hufvudstaden, få utbyta tankar rörande slöjdundervisningen hade nämda förening den 7 dennes anordnat extra sammanträde. Därvid upptogs till diskussion den af hr H. Danielsson förut i ett föredrag behandlade frågan: »Huru bör man vid den pedagogiska slöjdundervisningen tillämpa den kända satsen: God början är halfgjordt arbete ».

Ordet erhölls först af hr H. Danielsson. Han redogjorde ånyo för de synpunkter, som för honom varit bestämmande vid uppställandet af de satser, i hvilka han sammanfattat sitt föredrag. Därjämte sökte han genom exempel visa, att de första modellerna för träslöjd - de s. k. tälj-numren - icke kunde anses lämpliga, enär de ställde för stora fordringar på lärjungen för att kunna af honom själfständigt efterbildas.

Den långvariga och lifliga diskussion, som härpå följde, rörde sig hufvudsakligen om frågan, huruvida knif eller hyfvel vid den pedagogiska slöjdundervisningen borde sättas som första verktyget,

En talare jämte hr Danielsson förordade hyfveln. Flertalet hyste dock en motsatt åsikt. Knifven vore slöjdens viktigaste verktyg och af barnen känd. Den medförde visserligen svårigheter vid användandet, enär den på grund af sin beskaffenhet ej kunde i likhet med hyfveln användas rent mekaniskt, men det ginge ej lättare att införa detta verktyg, sedan lärjungen förut öfvat sig något i hyfling. Knif och hyfvel vore så olikartade, att öfning med den ena icke egentligen underlättade begagnandet af den andra. Man hade påstått, att barnen, om knifven sattes först, lärde sig arbeta tanklöst och utan plan. Men användandet af hyfveln, som verkade likt en maskin, vore snarare ägnadt att åstadkomma sådant. Tanklöshet kunde bero på felaktig undervisning. Knifven borde därför bibehållas på den plats, den nu innehade.

I öfverläggningen deltog äfven direktör Salomon, hvilkens anförande hälsades med lifliga bifallsyttringar.

Regler för folkskolebarnen. Vid

läraremöte i Motala den 5 d:s beslöts att ingå till resp. skolråden med begäran om

behöfligt anslag för att på kort-kartong med någon enkel och treflig utstyrsel till utdelning bland skolbarnen låta trycka följande regler:

I. Uppförande i hemmet.

Hjälp dina föräldrar! Var snäll mot dina syskon! Gör dina föräldrar glädje!

II. Uppförande i skolan.

Visa aktning och lydnad mot din lärare! Iakttag skolans föreskrifter! Utför allt ditt arbete med noggrannhet! Skär icke sönder och rita icke ned skolans tillhörigheter! Bekänn din förseelse, och tillåt aldrig, att en #nnan straffas i ditt ställe! Var höflig och vänlig mot dina kamrater! Visa icke humör i lek! Gör icke narr af dina kamrater och gif dem icke öknamn!

III. Uppförande på gatan. Hälsa på ankommande personer! Skrif och rita ej på väggar och plank! Skada ej staket, buskar, träd eller andra föremål! Kasta aldrig stenar! Gör icke narr af ålderstigna eller ofärdiga personer!

IV. Uppförande i allmänhet. Var ärlig, sanningsenlig och anständig! Begagna icke svordom, Guds namns missbruk eller oanständiga ord! Helga sabbaten! Fly dåligt sällskap, spritdrycker och tobak! Sköt dig själf och blanda dig ej uti andras angelägenheter! Var höflig och uppmärksam mot alla vare sig fattiga eller rika, låga eller höga! »Allt det I viljen människorna skola göra Eder, det gören I ock dem!»

Afsatt folkskollärare. Folkskolläraren G. P. Dahlberg i Halmstad inkallades den 4? d:s inför stadens skolråd med anledning däraf, att han den 30 april uteblifvit från skolan på grund af mindre nyktert tillstånd. Då Dahlberg periodvis förut begagnat starka drycker till öfvermätt samt ett par gånger (den 29 sept. 1881 och den 20 nov. 1882) blifvit af skolrådet varnad för dryckenskap, beslöt skolrådet nu på grund af ofvannämda förseelse skilja Dahlberg från hans lärarebefattning vid Halmstads folkskola.

En skrifmetod med lodrät stil har

nu för första gången blifvit tillgänglig i tryck på vårt språk. Skriflärarinnan Emy Meyer härstädes har nämligen utgifvit dels en handledning vid undervisning i skrifning med lodrät stil och dels tvänne häften »Välskrifningsbok» med å bladen tryckta förskrifter. Härtill höra ock för ändamålet särskildt linjerade skrifböcker samt ett kartongblad, på hvilket äro tryckta ett par mönsteralfabet jämte siffror och skiljetecken. För dem, som önska taga kännedom om den nya metoden, meddelas, att handledningen (24 sidor) kostar 75 öre, väl-skrifningsböckerna (24? skrifsidor) 20 öre pr häfte, kartongbladet 6 öre samt skrif-häftena, hvilka förekomma med tre sorters linjering, 12 öre. Samtliga dessa saker kunna erhållas genom Otto Rehns bokhandel härstädes.

Tjänsters tillsättning.

Sökande. Till en ledig folkskolläraretjänst i Jönköping hafva anmält sig följande 13 sökande, nämligen: Nils Edberg och Henning Lin-den i Jönköping, K. E. Håkansson i Börstig J. Viberg i Norje, Blek., K. Vikström i Götlan-da, K. J. Karlsson i Karlskoga, A. Svensson i