Svensk Läraretidning: 1894

N:r 23

SVENSK LÄRARETIDNING.

287

lig eller försumlig gift folkskollärarinna ägt ett nog kraftigt vapen uti folkskolestadgans § 32

De allra flesta kretsar, sorn hittills yttrat sig, hafva ansett, att skolrådet i de enstaka fall, då så möjligen kunnat vara händelsen, gent emot dylik oskicklig eller försumlig gift folkskoliärarinna icke saknat ett nog kraftigt vapen uti folkskolestadgans § 82. Då nu nu uttrycket »icke ägt» är likbetydande med »saknat», så finner man lätt, att frågan är denna:

3. Anser kretsen, att i de (enstaka) fall, då så (möjligen) varit händelsen, skolrådet gent emot dylik oskicklig eller försumlig gift folkskollärarinna saknat ett nog kraftigt vapen uti folkskolestadgans § 32 - - - ?

Häraf följer, att hela frågan 3 bör besvaras med nej - väl att märka: naturligtvis af sådana kretsar,*hvilka anse, att anförda paragraf erbjudit och erbjuder myndigheterna ett alldeles tillräckligt vapen för dylika fall, och att följaktligen något skarpare icke är af nöden.

Att rbissförstånd inom ett par kretsar uppkommit är mindre att undra på. Dessa krelsar hafva naturligtvis fäst sig vid den till frågans hufvudsats fastade bisaisen. Vore frågan denna: »Har skolrådet, i de fall, då så varit händelsen, icke ägt ett nog kraftigt vapen?» så borde svaret tydligen blifvit »/o». Nu då frågan lyder: »Anser kretsen, att - -

skolrådet-------icke ägt ett nog kraftigt

vapen?», så måste det lika gifvet bli ett »nej» - allt under förutsättning, att kretsen finner ytterligare vapen obehöfliga.

Nordiskt folkhögskolemöte hälles på Askovs folkhögskola, Jylland, den 5-8 instundande september till minne af nordens första folkhögskolas upprättande i Rödding för 50 år sedan.

Själfva mötet pågår den 5-7 september. För uppehållet vid skolan under dessa dagar erlägga mötesdeltagarne en afgift af 8 kr. Minnesfesten den 8 september äger rum under förmiddagen på högskolan för mötesdeltagarne och under eftermiddagen vid ett större folkmöte i det omedelbart vid den danska gränsen liggande »Skibelund krat». (Rödding ligger inom det nuvarande tyska området, hvadan festen ej kan firas där.)

Lärare och lärarinnor vid svenska, norska och finska folkhögskolor- och landt-bruksskolor äro inbjudna att deltaga i mötet samt minnesfesten.

De deltagare, som resa öfver Köpenhamn, inbjudas att på nedresan från den 3 september besöka »landboskolen» vid Köpenhamn (föreståndare kapten J. C. la Cour) och »Grundtvigs höjskole» vid Lyngby (föreståndare H. Rosendal).

Efter mötet och festen arrangeras en »fsellesrejse» enligt följande program:

Den 9 september: Vejle. Seglats på Vejle-fjord till Rosenvold och Munkebjserg.

Den 10 september-. Fredericia. Odense. Svend-borg.

Den 11 september: Odense. Sorö. Köpenhamn.

Resan ledes på Jylland af folkhögskoleföreståndaren Nörregård, på Fyn af folk-

1 högskoleföreståndarne J. Petersen och Kris-tensen-Randers samt på Sjöclland af folkhögskoleföreståndaren Bjerre.

Anmälan om deltagande i mötet skall göras före den 12 juli hos ordföranden i »Föreningen for höjskoler og landbrugs-skoler» Alfred Povlsen, adr. Ryslinge höj-skole, Ringe st.

Folkhögskoleföreståndarne d:r L. Holmström (adr. Hvilan, Åkarp) och direktör Teodor Holmberg (adr. Tärna) hafva af den danska kommittén anmodats mottaga anmälningar från Sverige. Den förre expedierar anmälningarna från Skåne, Halland, Rlekinge och Västergötland, den senare från det öfriga Sverige.

Uppskof med tillsättning* af klockare. Hotagens församling, Jmtl., har hos k. m:t anhållit, att den för närvarande lediga klockaretjänsten därstädes måtte få tills vidare uppehållas genom vikarie. Såsom skäl härför har anförts, att utsikt ej finnes att erhålla kompetent sökande till den svagt aflönade klockaretjänsten, hvilket förhållande sannolikt blefve undan-röjdt med ett möjligen snart skeende anställande af folkskollärare inom församlingen, samt att det vid ifrågasatt anskaffande af orgel för församlingens kyrka blefve önskligt, att med klockaretjänsten förena organistbefattningen.

K. m:t har på det sätt bifallit ansökningen, att klockaretjänsten i Hotagens församling må tills vidare och under högst två år uppehållas genom vikarie.

Stockholms folkskollärareförening

höll sitt sista ordinarie sammanträde för terminen förliden lördag å Djursholms slott. Sedan kaffe druckits vid i slottsparken dukade bord, samlades föreningsmedlemmarne till ett antal af öfver 200 i slottets stora riddaresal, hvilken genom direktör Ernst Beckmans försorg för tillfället var dekorerad med flaggor och lefvande växter. För det tal, hvarmed hr Beckman hälsade föreningen välkommen, redogöres å annat ställe i dagens nummer. Sedan frågan om folkskollärarinnornas rättsliga ställning slutbehandlats, höll fröken Rosalie Lindgren ett i bunden form affattadt föredrag öfver ämnet »Till lokalfrågans belysning». Slutligen erinrade ordföranden därom, ätt föreningen i dessa dagar kunnat fira minnet af sin femtonåriga tillvaro. Den stiftades nämligen den 23 maj 1879 och räknade under sitt första år endast omkring 80 medlemmar.

Under sammanträdets gång sjöngos med lif och lust några unisona sånger ur Svensk Läraretidnings sångbok, och efter dess slut samlades ledamöterna å borggården, medan från slottets trappa en blandad kör utförde sång. Slutligen intogs gemensam sexa å Djursholms restaurant. Hemfärden skedde pr bantåg kl. 10,15 e. m.

Lärares uppflyttning* i högre lönegrad. En efterdyning af den beryktade Skolschismen i Malmö förekom vid kyrkostämman därstädes den 30 maj.

Då år 1876 lönerna för Malmö stads folkskollärare höjdes, beslöt kyrkostämman, att aflöningen skulle utgå efter en tregra-dig löneskala med rätt till uppflyttning i högre lönegrad efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring. Såsom villkor för en dylik uppflyttning fastställdes »vitsord af stadens folkskoleinspektör, att vederbörande lärare eller lärarinna med utmärkt nit, skicklighet och framgång uppfyllt sina åligganden samt sig i öfrigt på ett hedrande sätt förhållit».

Dessa bestämmelser, som gjorde uppflyttning i högre lönegrad väsentligen beroende af inspektören, hade till följd, att två lärare, som voro inblandade i Skolschismen, vägrades löneförhöjning. Kyrkostämman korrigerade emellertid beslutet och tillerkände de båda lärarne högre lön

| - ett beslut, som just nu är föremål för

| myndigheternas ompröfning.

j Inspektören själf önskade emellertid att

j blifva befriad från den makt, som genorn 1876 års beslut tillerkänts honom. Skolrådet ingick därför till kyrkostämman med förslag, att lärares uppflyttning i högre lönegrad skulle öfverlämnas åt skolrådet, sedan inspektören afgifvit yttrande och förslag.

Mera än 200 personer hade infunnit sig till stämman, och en debatt uppstod, som räckte nära tre timmar. Skarpa hugg växlades till en början (särskildt mellan folkskolläraren Hörle och folkskoleinspektören Stenkula, som båda hade ordet upprepade gånger). En handlande betonade vikten af, att föräldrarna stode i godt förhållande till sina barns lärare. »Vi kunna bättre undvara en person än en hel kår.» Åtskilliga talare höllo fore, att skolrådet skulle få för stor makt, om förslaget antoges. Åtminstone borde några villkor fastställas, så att skolrådet ej hade allt för fria händer. »Vi lärare - yttrade hr Hörle - vilja hellre vara beroende af kyrkostämman än af inspektören och skolrådet.» Slutet på den långvariga diskussionen blef emellertid en kompromiss: enhälligt beslöts att såsom villkor för uppflyttning i högre lönegrad skulle fordras »oförvitlig tjänstgöring», och att skolrådet »i öfverensstämmelse härmed» beslutar om sådan uppflyttning, sedan skolinspektören afgifvit yttrande och förslag.

Nääs slöjdlärareseminarium. Uti

kursen n:r 66, som pågår den 30 maj - 10 juli, deltaga följande:

från Sverige: folkskollärarne M. Dalborg, F. Lindskog och A. L. Vahlström fr. Stockholm ; E. Ullberg, E. Ehrenström och E. Villner fr. Uppsala län; E. Holmer, J. Karlsson, G. J. Stade och L. Vikman (ordningsman) fr. Södermanlands län; A. A. Änder, A. Johansson, P. A. Johansson, J. E. Jonsson, H. Rahmberg, A. Strand (ordningsman) och L. Svensson från Östergötlands län; K. E. Johansson, N. G. Blomqvist, F. E. Blom och L. J. Gustafsson fr. Jönköpings län; C. Dahlman, A. O. Lindgren, K. A. Nyberg och J. A. Rylander fr. Kalmar län; A. N. Evander fr. Kristianstads Jan; O. Vennberg fr. Malmö; J. T. Gunther, G. G. Gustafsson (ordningsman), och J. Ekeblad fr. Göteborgs och Bohus län; L. J. Franzén, J. Myller och A. J. Nyström fr. Älfsborgs län; O. Hellgren (sånganförare och klockare), K. Syren, E. V.